Idag är det resdag för många i vår familj och det har verkligen inte börjat speciellt bra.

M och R har nu längtat till att resa till hans familj i Dublin, det blir M:s första firandet utan oss men ett stort steg in i "den nya familjen". Snökaoset runt Brittiska öarna ställer då till det och Dublins flygplats har varit stängd det senaste dygnet, nu i skrivande stund har de släppt på både starter och landningar men det gäller inte dem. Deras flyg som skulle gått mitt på dagen blev inställt och de har ägnat hela dagen åt att försöka få tag på andra senare biljetter. Det verkar inte gå om de nu inte vill lägga ut en smärre förmögenhet....stackarna!

E startade från Sälen vid 14-tiden och befinner sig ute på hala, snöiga vägar tillsammans med en oerhört stor mä ngd andra bilister.....uuuhhh, va orolig jag är. Han ska dyka upp här hos oss nån gång i natt, hoppas jag.

Lilla L, hon är väl den som får den säkraste turen hem...flyget ska strax lämna Malta och kommer förhoppningsvis till Skavsta vid midnatt, hänger sen på Arlanda över natten och flyger vidare hemåt imorgonbitti....om nu inte det är nåt nytt oväder då.

Puh.....när ska man sluta oroa sig över sina barns liv?

Aldrig.

Det är väl nåt som ingår i föräldrarollens livslånga jobb...

Nu kom sms om att L är incheckad....yes!

DÅ är det bara att tag i skinkan o silltårtan o kaprisillen o ....

dagen låttips måste bli lite filmmusik..." Who would imagine a king" med Whitney Houston i sin krafts dagar. En låt från "The preachers wife"

stressa inte nu, tiden går inte....den kommer till oss...