I dagens tidning, och gårdagens och förra veckans och senaste månadens har det skrivits väldigt mycket om ishockey. Det är slutspelsdags och därför ska det mjölkas ut så mycket perioder, närkamper, målchanser och matcher som det bara går. Det är nån match varannan dag och man kör formligen livet ur spelarna.

Det är ju inte så att denna månad är deras enda hockeymånad på året, nädå det har varit en lång säsong som är på väg mot mål.

Nåja, då nu dessa matcher rapporteras i radio och tv så är det grundliga analyser av spelarna och vad de gör och inte gör där ute på planen. Det kan handla om hur tuffa eller veka de är i närkamper eller om hur intelligenta speluppläggare de är .....eller bara hur himla bra de är på att "åka skitfort på grillorna och sen skjuta järnet mot målvakten"...

Om det då går fel på nåt vis, alltså att man förlorar, vilket i sig inte är nåt konstigt då ett lag som regel förväntas bli vinnare också. Vad händer då? Jo, då börjar man diskutera vad tränaren gjort för fel och i förlängningen om detta med förluster klagar man att det är dennes fel. Mäh....han är ju inte den som är på isen och åker runt och viftar med klubban och försöker få in puckeländet....varför ska han då bli syndabocken direkt det blir förlust?

Journalister har en besynnerlig förmåga att göra den analysen och sen sticka micken under näsan på en snorig och dödstrött spelare som ska svara på vad som gick fel. Den svarar oftast då nåt kryptiskt som ska vara för de insatta för att göra journalisten nöjd.....istället kanske han ville svara "men herregud, vi gjorde allt vi kunde men dom andra var just idag bättre och gjorde fler mål" och få gå därifrån.

Det överanalyseras inom idrotten så in i norden. Psykologiseras och teoretiseras så att det ibland blir nåt helt annat är vad som det var tänkt från början. Jag tycker att journalisterna är den stor del i detta, de skulle kunna hjälpa till med att hålla ner detta i en mindre hysterisk nivå.

För övrigt så förlorade Skellefteå igår, det är hockeyfeber i vårt län och mina arbetskamrater kan ägna många fikadiskussioner om detta. Jag gäspar då lite lätt och ägnar mig åt annat....

Oj, oj...nu är klockan mycket och jag ska hinna massor innan stegräknaren och jag går på jobbet....

hörs i morgon, då kanske jag funderat på nåt annat stort eller smått....

mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...