Att vara ledig kan ge en möjligheter att göra sådant som vanligtvis inte ryms/erbjuds i vardagen. Ibland helt vanliga saker men också det som är lite av en skräll...

För flera månader sedan ringde en firma upp mig och erbjöd mig, precis som många många andra att utan kostnad få fotas i en studio ( ni vet ett sånt där koncept där man är modell för en dag....). Tackade först vänligt men bestämt nej eftersom det inte passade i tid och inte heller kändes helt bekvämt....men eftersom företaget återkom inte mindre än tre gånger till mig och frågade om jag inte ändrat mig så blev det till slut av. Igår.

Trodde att det var på grund av att de hade så få kunder som de enträget ringt upp mig, men så var det verkligen inte...men förmodligen en satsning på reklam och marknadsföring. Studion var fullbokad och det kördes hårt där hela dagen.....men jag kände mig som en stjärna....

Sminkning...jo, du läste rätt....jag sminkades....och då inte en scensminkning med lite för mycket av allt utan en snygg variant som passade min person....lite fix med håret (fast där hade jag kanske kunnat önska mer) på med de plagg som jag tagit med och så slutligen ett gäng instruktioner av en hipp fotografyngling med coola glasögon, senaste klädstilen och sånt...

Tre klädbyten och 60 bilder senare med en lätt träningsvärk i kinderna på grund av alla små och stora leenden som skulle levereras så var det klart!

Kul

Tittade sen på bilderna och konstaterade att

"nog syns det att man inte är nån ungdom längre"

" herregud, vilka rynkor som dykt upp"  

"det blir hårdkörning på gymmet i höst igen"

och sånt.....sen tänkte jag

SKÄRP DIG MÄNNISKA!!

och övergick till

 "Var glad över den du är och det liv som gjort att du ser ut som du gör".

Därefter for sminket av, shortsen och linnet på och så gick jag ut på stan, tog en fika med maken och mådde rätt bra med att vara en alldeles vanlig kvinna och inte nån Top model alls.

Vadå?

vill ni se ett resultat?

Jamen, okej då...

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...