Men va!! Då jag tittar på mitt inlägg upptäcker jag att hälften saknas, antar att ni som läste tyckte att det slutade lite abrupt....

Så, det är väl bara att gå vidare enligt principen              "göra om-göra bättre". Here we go again.....

hm, var slutade jag? Cykelutfärder i Dijon var det ju...Vi avverkade cirka 16 mil under dessa fyra dagar, vädret var perfekt ur en cyklandes perspektiv alltså lite sol - lite moln...men tyvärr också en hel regnskurar.

Området bjöd på en fantastisk Canal Du Bourgogne, en 24 mils naturupplevelse med små sluss-stugor och handvevade slussar, vinodlingar och små byar(som tyvärr inte alltid hade sina "vattenhål" öppna då vi ville komma på besök)

Några av höjdpunkterna den dagen var vår lunch vid en nerlagd sluss-station då vi satt på stubbar, dukade med rutig duk och åt baguetter med brie och salami. En annan var då maken och svågern fick hjälpa till med slussandet, det är manuellt vevande som gäller på alla dessa 60 slussar efter kanalen och vi blev då och då omkörda av skolungdomar på moppe som hade sommarjobb att sköta några slusar var. Sist men inte minst minns jag vårt "eftermiddagsvin" hos en man som hyr ett slusshus och driver en bar/vinaffär/b&b och som blev så lycklig då vi bromsade in där. Vi var nog de första (enda?)gästerna den dagen och fick oss en trevlig pratstund.

Kvällarna var fyllda med goda middagar, goda viner och så givetvis ett planerande av våra turer. Och då var det tur att vi alla dessa KARTOR....stadskarta, vinturskarta, kanalkarta, historiekartor och så alla dessa broschyrer om vad man kunde tänkas göra. hi,hi...det är då för väl att inte alla av oss är lika fascinerade av dessa kartor.

om någon av våra barn läser detta så vet de att mor inte tillhör kartgruppens frontlinje direkt. Jag ansåg att det räckte med tre som engagerade sig....

Vi hade också en viss nytta av den franska parlören eftersom fransmännen ideligen slår nåt form av hastighetsrekord då de pratar och då hängde åtminstone inte jag med. Vilket tur att min syster är så duktig i franska och kunde guida oss andra då det blev för svårt.

Från denna lilla stad Dijon gick det en väl markerad vin-väg och där cyklade vi under några dagar. Det blev besök på både små och stora ställen, både guidad tur och egna utforskningar. Vi doftade, tittade på färger, snurrade glas, smuttade, gurglade, sörplade och smakade en hel del vin (!!). Och nu ska det erkännas....

Bourgogne-viner är inte såå goda....snarare rätt beska och "sura"....om jag ska generalisera....givetvis så smakade vi på både några riktigt s.a.s mungoda sorter men oftast var vårt samlade intryck att det drog i bakre delen av gommen och framkallade stundtals samma effekt som citroner.

Förståsigpåarna vi mötte pratade om tanninerna och den kalkrika jorden som gjorde druvan (Pinot Noir) till detta och att man ska servera detta till viltkött(fast jag tror att det skulle passa med ett gäng goda starka ostar).

Viner i prisklassen 10-100 har passerat min gurglande mun denna resa, inte illa!

Det var en vidunderlig känsla att stå mitt i ett landskap som bara innehåller vinrankor hur långt man kan se.

Eftersom vi inte helt föll för de lokala odlarnas viner så blev det till att prova en mängd andra franska druvor, fann en del rosé som bara slank ner...:)

I samma kvarter som vi hade vår trevliga vindsvåning låg en stor matmarknad som hade full kommers varje förmiddag. Dit begav vi oss, min syster och jag med våra tyg-kassar och trängdes med unga och gamla som diskuterade vardagen, ostarna och fruktens kvalite´med varandra. Hjälpmedlet som de allra flesta hade med sig var en s.k "dra-maten"-vagn (något vi sedemera också såg på marknaden i Nice) och det var sannerligen inte bara gamla stappliga tanter som var ägare till en sådan....

Många var de rara paren som stod där vi diskarna och nogsamt valde ut de bästa råvarorna...

Jag skulle kunna visa oändligt många härliga bilder på mat och grönsaker, speciellt alla fantastiska ostar som jag sett.....men nån måtta får det vara. Jag sparar dem till nåt annat tillfälle.

Nåja, vi fortsätter resan... en annan dag. För nu tror jag ni är lite trötta på att se mina bilder.

Vad händer i övrigt då?

- Följer den finansiella krisen som råder över världen

- Följer det som händer i London just nu

- Följer regnet som strilar lite för mycket

- Njuter av de sista semesterdagarna

I öronen just nu?

 Två julsånger som ska repas in ikväll ( Ris a la Malta och Grisvisan)

Framför ögonen just nu?

Boken Fortfarande Alice av Lisa Genova (om en 50-årig kvinna som får diagnosen Alzheimer)

Ha det gott, skriv gärna några rader till mig om du har lust

Mortuta

ps hoppas verkligen att detta inlägg kom med i sin helhet.....ds

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...