Ibland tror jag vi gör tillvaron mer krånglig än nödvändigt. Vi analyserar vad som sker och inte alls sker, kalkylerar med eländen redan innan de överhuvudtaget ställt sig på farstubron och inbillar oss att våra behov för att uppnå nån form av lycka är så många.

Enligt utvecklingsläran är människan kommen i rakt nedstigande ....ja, måhända lite krokigt led från djuren så varför har vi krånglat till vår tillvaro så mycket?

Många gånger kan jag bli stående och bara titta på hundar och hur djur som dessa löser tillvaron och vad som är viktigt. 

Att få mat, en torr och varm bädd att sova på, att röra på sig ordentligt, att hålla tarmarna igång (ja, ni fattar....), beskydda vår flock och sen bli kelade och klappade av nån som tycker om en. 

Elementärt

Enkelt

Men varför krånglar vi till det då?

Vi vill ha en massa grejer, en schysst karriär med bra lön, resa över världen och många många fler saker. Sånt som kan stressa upp och bli till oöverstigliga hinder..

Istället för att bara se till att de där "hund-livskraven" uppfylls....

Om man skulle ta sig en titt över världen så skulle vi nog finna en hel del "gömda" grupper och kulturer av människor som faktiskt lever efter dessa behov, och hör och häpna kanske är lyckligare än vad vi är.....? Ändå vill den s.k civiliserade världen förändra och lära dessa människor hur det "egentligen" ska vara. Vem blir då lycklig?

Har du en hund (eller kanske en katt...) i din närhet. Studera deras tillvaro och se vad du/vi kan lära om enkelhet i välmående.

Mortuta