Sådärja, då är det min tur att snora och hosta. Vore väl konstigt om jag skulle klara precis hela vintern utan nån liten flunsa...

Solen tittar fram litegrann och det droppar sådär trevligt vid knutarna.

Visserligen ligger snön tät och drivorna är rätt höga fortfarande men man vet ändå att våren är på väg. 

Under en rätt lång tid har jag läst i tidningar och hört i nyhetssändningar om "lurendrej-företag" ringer upp människor och lyckas lura av en del deras koder och kontonummer och gu´vet vad. Dessa falska företag verkar ha sitt säte utanför landets gränser och är uppenbarligen svåra att stoppa.

Då det är sådär på avstånd har de allra flesta åsikter om huruvida man får skylla sig själv eller inte...lättlurad eller kanske godtrogen?

Då blev det då min tur.

Idag ringde en kvinna till mig, presenterade sig (ja ,alltså inte med namn och företag utan mer med "Hello, do you understand English?) på knacklig engelska och påstod att den dator jag har, dvs min arbetsgivares maskin, inte kunde handha ekonomiska transaktioner och att hon därför var tvungen/erbjöd sig  att hjälpa till med s.k re code accounts. 

Människan pratade på så att det var svårt att få stopp på henne men jag fick passa på då hon drog åt sig andan (hon var ju tvungen att andas, stackarn) gissade att hon läste innantill från något färdigt koncept. Det var svårt att få en syl i vädret, faktiskt.

Sa vänligt men bestämt att några bekymmer av den arten hade jag verkligen inte och tack och adjö...fast på engelska förstås...

Efter att ha avslutat samtalet började jag fundera. Hur kommer det sig att hon ringer till just mig? Har dom nån sorts bingosiffersnurra och så får dom upp olika nummer och bara tokchansar eller har sådana "företag" nån mer utstuderad förstudie till de som de ringer? 

Minns nu också att vi haft ett okänt utlandsnr som flera gånger ringt då vi varit ute...

En eng-talande man har sökt maken vid flera tillfällen....

Okej, då vet vi vad det handlat om.

Min teori är att det inte är de unga människorna som sitter och ringer okända som tjänar en eventuell storkova utan det finns nån annan i företagets bakgrund som drar in pengar. Annars skulle aldrig detta ske.

Påminner lite om de svenska telefonförsäljarna; unga, ofta på sitt första jobb, lovade stora pengar och provision om de lyckas sälja dessa sockar/lotter/prenumerationer/försäkringar m.m men oftast med resultatet taskiga arbetstider, låg lön och krossade drömmar. 

Det går att avfärda samtal av denna karaktär på olika sätt. Det bryska sättet då man helt sonika avbryter uppringaren, säger att det är idiotiskt (en hel del med andra ordval förstås) av dom att ringa och avsluta med "far åt h-vete" eller nåt sånt. Sen finns ju den mer softa versionen där man, efter att man fått höra allt som "står på papperet och ska sägas" och sen tacka för att de ringt men att man inte är intresserad. 

Gissar att version två är det man vill göra men efter tillräckligt många samtal är det nära tillhands med version ett....

I serien av bilder som fungerar som sommarlängtans-substitut visar jag idag en vacker entré i ett underbart soligt Nice.

Mortuta

.