Vaknar till en helt ljuvlig lördagmorgon. -20 och en strålande sol. Okej, kylan kanske inte är optimal men vädret i övrigt.....underbart. Om nu solen gör sitt jobb idag så kan det bli riktigt härligt med skidåkning nångång vid lunchtid.

Lördagsmorgonspysslet med Ring så spelar vi i bakgrunden går som en dans. Vattnar blommorna (ja, jag håller fortfarande fast vid mitt 2013-löfte att sköta om dem bättre...) och en titt in i tvättstugan...Nja, vill inte stänga in mig där idag. 

Ha, ha....vilken tur (??) att ingen annan gör jobbet åt mig så det finns kvar....

Julen är utkastad/dansad och tulpanerna tar över. 

Igår gjorde jag omstart på min mångåriga fredagstradition att, efter jobbet gå vägen förbi blomsterbutiken och inhandla ett knippe tulpaner. Ett avstamp mot vårvinterkänslan....vadå, hörde jag optimist? jodå, det gäller att greppa tag i sådant som lyfter i den mörka årstiden....

  FruKatt har likt en militär på Högvakt runt Slottet suttit på vaktposition i husets alla fönster. Spanar, sover en stund, spanar och jamar till lite då det dyker upp en fågel. Kastar då och då en arg blick på oss eftersom vi har fräckheten att ha fönsterrutor som hindrar henne att smyga sig på de små pippisarna som äter ur fågelbordet. 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

En arbetsvecka har gått. Det gick nog bara nån dag innan rytmen av arbete/fritid kom in i kroppen igen....som om ledigheten aldrig varit där. Mitt nya jobb, dock på mina gamla arbetsplats är intressant och lärorikt och jag trivs som fisken i vattnet....kanske lite ensamt ibland,  saknar surret och samarbetet med mina gamla arbetskamrater.

Den här veckan har varit min sista på halvtid och nu är delmålet 75% inom några veckor. Jag är helt övertygad att det kommer att gå bra men är ändå medveten om att behovet av vila (men också träning) kanske blir något större, i alla fall i början. Det är så lätt att vara övermodig och tro att det går som en dans...jämt. Det är nu snart 1 1/2 år sen jag blev sjuk och vem kunde ana att det skulle ta sån himla tid och att saker/situationer fortfarande inte fungerar helt som jag vill.

Brain crash ( då hjärnan i stort sett ställs i viloläge och "inget" fungerar....) är ett begrepp och tillstånd som jag sorgligt nog fått lära mig att hantera. Vänjer mig inte. 

Än en gång....hjärnan är en märklig del av kroppen....

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Men va´ tusan, gnäll och klagan ligger inte för mig.....det mesta är bra och livet är gott nu. 

Nu väntar Vinterstudion, middagsplanering och så......SKIDSPÅRET.

Hunden och maken och jag, vilket team...

Mortuta