Tidigare, för länge sen, då barnen var i åldern för acceptans för att familjen enbart ägde skidor åt alla (...och inte skoter alltså)....så gjorde vi ofta, ofta skidutflykter. Härliga turer...åtminstone ur minnets perspektiv, mitt minnes alltså. Det är kanske så att andra medlemmar i familjen har mer traumatiska minnen av snö under jackärmen, bakhalt eller klibb under skidorna...skinn på chokladen eller annat, vem vet...?

Men ändå....

Ni vet, choklad - prickigkorvamackor-extravantar-ved...och annat packat i ryggsäcken som Far i Huset får släpa på och så iväg...

Känns det igen?

Idag har vi återigen gjort UTFLYKT. Sonen med flickvän, maken, hunden och jag. På med utrustningen och med kraftiga stavtag gled vi iväg, förvisso med differentierad hastighet och kilometerantal.

Fikapaus vid brasan, småprat om ditt och datt....och sen hem igen. Summa summarum en bra lördagsstund.

Hemma igen, vi fryser och kurar en stund, ser reprisen av PåSpåret.

Nöjda och trötta....

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Nåt annat?

Mer trött och mer huvudvärk för stunden. 

Jobbar numera till 15 vilket uppenbart sätter spår. Men...optimist som jag är tror jag att det kommer att lätta allt eftersom tiden går. Men jag tycker om att jobba.

  Makens födelsedag passerade förbi rätt obemärkt, hurrarop i mängder kom från barn och vänner och blomma från frun. Det blir inte så mycket sjå då det är mitt i veckan.

Trots att det bara är januari så börjar planerandet av sommarresa. Syster och jag har ägnat en del tid på olika uthyrningssajter och vi tror vi funnit det vi söker. Ett rätt stort hus i Apulien, Italien. Kan bli bra. Där ska vi slappa, promenera, åka runt till historiska städer och platser o, men också sola och äta gott. 

Nån som varit i den regionen och kanske ge lite tips?

Mortuta