Då andra ägnade helgen åt att heja fram vintersportande atleter packade jag ihop kör-klackeskorna, bekväma kläder och bästa sångrösten och begav mig till övningshelg med Snowflake Singers.

Det är rätt vanligt att körer har nån/några extra övningar under dag(helg)tid, förutom de vanliga kvällsövningarna..ja, så är det då i de två körerna jag är med i.

Då kan man jobba igenom så mycket mer än vanligt, hjärnor och kroppar är betydligt mer pigga och så får man dessutom en chans att umgås och prata lite mer med varandra. Alltså väldigt värdefulla dagar.

Den här gången har vi i Snowflakes haft coachning av en anna körledare än vår vanliga Krissan. Det är för övrigt rätt vanligt i barbershop-branschen att man jobbar med nån guru inom stilen för att finslipa detaljer och förkovra både kör och dirigent.

Vi har haft förmånen att jobba med Mo Field och Amelia Charnock denna helg. 

Shit....vi har svettats ihop med koreografi, klangbildning, andningsövningar, tempo, vokaler och en massa annat. Numera är de där svåra tonartsbytena kombinerat med  alla kluriga moves inte lika skrämmande utan riktigt tight.

Det känns som om alla enskilda medlemmar gått framåt stora steg och då kan man ju bara ana vilka framsteg hela kören gjort. Det enda som fortfarande är tufft är att ha de där förhatliga "alla-har-likadana-klacke-kör"-skor...

Pauserna var därför väldigt välbehövliga och fötterna hamnade rätt fort i bordshöjd för att känseln skulle återvända.

   Här är vi då, mina kära tenorkollegor.....det är vi som lägger de extremt (om vi får säga det själva i alla fall) snygga tonerna högst upp i ackorden. 

Fast, om man ska göra nån form av matematisk beräkning av antal sjungna toner under helgen per stämma så har vi nog sjungit något färre toner och väntat något fler takter, kanske....Det gäller ju nämligen att de andra klangerna är perfekta för att vi ska kunna smycka ut klangrummet...men vi väntade så gärna för resultatet blev makalöst.... Så det så!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Hemma igen möttes jag av en söndagsslappande hund. Även han har förstånd att känna lugnet då vi tvåbenta gör det....klok jycke det där. Han ömsom låg på golvet vid brasan eller så hittade jag honom i min bästa läsfåtölj. Det fattades bara ett par läsglasögon på nästippen och en bok framför....

Sådärja, laddad för en ny vecka som för min del ska innehålla bland annat lite uppvaktning av jubilar, träning, mer sjungande och så är det visst innebandy på gång igen.

Vi hörs

Mortuta