Efter att ha tillbringat åtskilliga timmar i "mitt eget lilla krypin", dvs tvättstugan med en gigantisk mängd stora och otympliga sängkläder och dessutom en hel del kläder som köat sig fram till tvättmaskinen har tankarna snurrat runt en hel del.

(det är en utmärkt plats för filosoferande...nån fler som märkt det?)

Då jag för tredje gången stod där vid torkvindan i trädgården och trasslade upp de tunga och blöta lakanen på linan kom jag att tänka på hur de gjorde förr i tiden, ni vet då det inte fanns tvättmaskin i var mans hem. (eller det borde väl heta var kvinnans hem eftersom det var dom som skötte allt sånt....).

  Då det inte var frågan om att ha en egen tvättmaskin och köra en maskin då och då...Då man samlade ihop vintern sängklader och handdukar och tvättade i i ladugårdens tvättstuga med kokande gryta eller ute vid ån med skurbräda, såpa och rotborste för att få allt rent och fräscht igen...och då man inte bytte kläder flera gånger om dagen/veckan bara för att man vill och har möjlighet.

Med lite fantasi och medkänsla kan jag nästan förnimma de röda och nariga händerna som måste ha blivit en följd av slitet. För att inte tala om ryggvärken...

Jag var lite trött där ett tag efter tredje, fjärde omgångens hängningar på strecket. Det var tungt att hänga, fuktigt, trångt och varmt i tvättstugan och allt...funderade en del om  att det var väl ändå tusan vad vi skitar ner....två personer. Eller slänger man grejer lite för snabbt i tvättkorgen, plag som skulle ha funkat flera dagar till? Så är det nog...

Men, men....med distans till och med tanke på tanterna på bilden har jag nog kommit fram till att det är helt okej med tvättandet ändå. Njuter stort av väldoftande lakanen som fladdrar i vinden. Vill inte spara på hög över vinter...

Övrigt då?

Fyrbentingen och jag går många och långa promenader. Trotsar vädret och den inbyggda motviljan till att gå ut i regnväder. "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder..." sa nån förnumstig mor nån gång...ja, ja...

Hunden är inte heller så himla sugen på långtur då det öser ner, han ligger gärna kvar i sin bädd då jag lockar. Då gäller det verkligen att stå på sig och inte falla för latmask-frestelsen.

  Dagens bästa promenadbild måste nog vara denna parkbänk. En lite desperat kontaktannons med svårfångad avsändare.

Men visst är det jättegulligt?

Hoppsan, nu tjuter tvättmaskinen igen. Än är det inte klart.....

Ha det gott alla

/mästertvätterskan Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...