Som de allra flesta nog redan upptäckt är fotografering en syssla som fängslar mig rätt mycket, åtminstone periodvis. Det är lite som med att måla....gissar jag....man måste ha inspiration, känna rätt flow. 

Det kan gå månader, eller kanske i alla fall åtskilliga veckor och inga bilder blir tagna. Inga motiv dyker upp och det finns ingen fantasi eller rätt blick för detaljer. Jag orkar liksom inte engagera mig i omvärldens skönheter.....

Sen....så kommer det igen. Idéerna och tankarna....Blicken söker vinklar, färger, motiv och så mycket finns att se. Som bilderna ovan, FruKatt låg där och solade, blängde på mig litesådär som bara hon kan. Rullade runt och njöt av tillvaron.

Kunde ju inte låta bli att fånga henne på bild.

Dock tror jag att det finns en risk att man kan sluta se omgivningen på riktigt utan använder fotolinsen som öga. Blir upptagen av att jaga de perfekta bilderna och glömmer se och uppleva nuet. Därför ska kameran läggas bort då och då...

  Både huskatten och hushunden är roliga att fota, definitivt rörliga motiv och inte alltid helt pigga på att samarbeta.

Desto roligare är det då det blir bra.

¤¤¤¤¤

Vad mer?

Tja, jobb och vardag igen. Sova i hyfsad tid, begränsa läsandet på sena kvällstimmen och sen kliva upp i god tid. Så är det!

Det är kul att vara igång både med jobb och med en del av sånguppdragen. Flingorna har startat och det var så oerhört kul att stå där på gradängerna i gårkväll tillsammans med alla härliga kvinnor och ta sats mot höstens arbete.

Ser redan fram emot julkonserterna med Daniel Lindström som gästartist.

Ha, ha....ni lär få höra mig tjata om det....jag lovar.

Nästa vecka drar Sångkraft igång och då är det fulländat!

¤¤¤¤¤

Jamenjustja, jag skulle skriva lite om bra böcker. Attans, det har jag ju glömt. 

Nåja, jag ska samla tankarna och se om jag kan tipsa er om något jag läst och gillat.

  Avslutar med en fin bild på tre små släktingar på besök.

Kenzo blev rejält klappad och kliad och dresserad under några intensiva timmar.

Vi ses

Mortuta