Dag 9

Många fredagar under hösten och vintern går folk i vårt lilla samhälle man ur huse. Uppsnacket startar några dagar innan. På skolgården mellan 8-9-åringarna, på morgonbussen till jobbet men också mellan grönsakerna och bröden på ICA.

Kommer de att fortsätta sin segerrad i serien? Kommer det att bli målfest? Kommer de att nå målet att kvala till högre division i innebandy?

Säkert en halvtimme innan matchstart ringlar kön mot sporthallen, man är i tid för att kunna köpa några lotter, fika och så gissa på vem som gör första målet förstås. Väl bänkade på läktaren trängs ung och gammal med varandra. Speakern får uppmana till att man flyttar närmre varandra så att alla som vill får plats.

Så släcks ljuset ner, i högtalarna ljuder ledmotivet ur Lejonkungen och i skenet av nån sorts tomtebloss applåderas det Röda Lejonlaget in och bjuder upp till underhållning.

Tänk vad det är viktigt med en livskraftig idrottsförening på både små och stora orter, kanske mer på mindre platser än i storstad...

Där på läktaren, där en och annan familjen Pettersson sitter med fika i knät utan att egentligen veta så mycket om sporten ifråga jämte nån gammal storspelare som gärna högljutt agera både läktarcoach och domare. Gemensamt är ändå Klubben!

Det kanske inte är så att fjortisgänget fokuserade på så mycket mer än de där snygga killarna och nog verkade det som 8-9-åringarna såg mer av kioskens personal än förstafemman....men vad gör väl det.

Tillsammans med alla andra jublade man ändå då det lyckades bra för laget.

¤¤¤¤¤

Kvällens match avslutades med att tre av planens spelare slappade i bubbelbadtunnan och analyserade vad som hänt och inte hänt och hur det skulle kunnat vara. Tre som spelat ihop sen 6årsåldern och som har många minnen med klubba och boll, alltså har det analyserats många många gånger...

Det faktum att de tre inte längre spelar i samma lag gjorde förmodligen samtalet ännu mer spännande. Vilken tur att då matchen slutade oavgjort. Alla tre fick vara liite glada tillsammans.

Fick nästan lite feeling av de här grabbarna...Nordahlarna ni vet.

 ¤¤¤¤

Vi andra snabbspolade igenom Idol och kunde än en gång konstatera att man inte ska underskatta värdet av ett snyggt utseende och en helt okej Keith Urban-röst...

Mortuta 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...