Denna, den 23:e av mina blogg-i-raddagar startade på något vi lika elegant som en isdansvisning på VM i konståkning. Eller kanske rättare sagt förvillande likt det där Nån har släppt in clownen på isen som underhållning-inslaget i pausprogrammet. Vår gata är, som vanligt,  i total avsaknad av sand men ytterst rik på blank och fin is. Jodå, här har Moder Natur inte snålat på gåvorna. Mycket och tjockt. Buckligt och lite lömskt knövligt är det dessutom, som gjort för en ofrivillig frivolt eller två sådär på morgonkvisten då uppmärksamheten är lite yrvaken.

Gjorde därför en lite morgonvurpa vid åttasnåret, allt för att få igång cirkulationen ( kan vi väl säga...) och hjärtat skvätte då till rejält, det med.

Kort och intensiv arbetsdag med en viss överdos av pepparkake- och saffransbrödsfika, lussetåg och däremellan lite riktigt jobb. Hem över isen för att hinna njuta av det fantastiska ljuset och solen.

Ut till havet, hunden, kameran och jag.

Lite fotofnatt på isen och solen och vassen och isen igen och....ja ni fattar, jag blev lite låst i tittandet genom linsen så att säga.

Min trogna polare Kenzo ägnade som vanligt tiden åt att...

Springa tokigt fort rakt fram - tvärbromsa och lukta - sen rusa på i hundra knyck - vända på en femöring och frysa till i den där kända setter-posen - efter en stund inse att det inte var något som skulle hypnotiseras och kuta vidare - komma till mig på inkallningssignal (dvs få den där köttbullen så att han inte glömmer bort vem som han egentligen ska hålla sig väl med....)...och så börja om igen....

Det var en helt ljuvlig stund....ändå tills telefonen ringde och jag fick meddelande om att ett paket skulle levereras vid vår dörr ca 15 minuter senare. En något stressat sändebud ville jag ha kom rätt fort, han ville vidare. 

Okej, skynda, halka, ila på, hitta nån snö att få fäste på, inte glömma fotogrejerna i snön....var är hunden, vissla, var är han, vissla igen..fast lite starkare, börja gå..fort, hasa, halka, vissla, hasa, halka och börja ropa på hunden. Tänker mer och mer i banorna hundj-l jag ska göra en fäll av dig och lägga framför brasan....blandat med Nej, vad har hänt....har han gått genom isen...

Vid det här laget är jag halvvägs hem på stigarna i vår skog och småspringer. Svettig! Hunden får jag leta efter senare, är min akuta plan.

  Så ser jag något lite längre fram på stigen. Min försvunna herre ligger i en bekväm pose bredvid stigen, viftar lite förstrött på svansen ( såg ut som på bilden ungefär...den är inte tagen vid dagens äventyr, jag var lite för uppjagad och jäktad för nåt mer fotograferande...). Nåja, han såg väldigt utvilad och nöjd ut, hade nog väntat rätt länge på att jag skulle passera förbi på vägen hem. Hade han varit en riktig irländare så hade nog det varit en bekväm fåtölj, ett litet bord och en paint of Guiness som passat hans tillstånd.

Vi hann hem till leveransen 

Mortuta