Trettondagsafton

Dis och dimma

Inte direkt nån stämning av kungligheter på vandring efter vår gata med en hoper guldigt inslagna paket, nä då...mer av regnställ och plastkasse med en liter mjölk från dagens stödköp i affären.

En helg som man (läs mortuta) inte har nån större traditionskänsla för, inte som julhelgen eller nyåret eller påsken...

Dock ska det ju inte stickas under stolen med att trettondagsaftonen medför en del positiva saker för oss, eller hur? Man är ju ledig en dag till..jomenvisstja.

¤¤¤¤¤¤

Istället för att leta rätt på/arrangera/sno från julkrubbesamlingen, alltså bilder på fördagen passande figurer bjuder jag på lite hundbilder från Malta. Tycker att dessa är nog så kungliga i sin attityd.

Sen att de, istället för guld och myrra och annat sånt förmodligen släpar hem nåt vältuggat torkat grisöra eller nåt annat gammalt kvarglömt gör ju bara situationen ännu mer högtidlig.

Får jag då presentera julpiffade Penny och Molly...(och en söt kompishund och en grannhund..). Rasbestämningen på dessa hunddamer är något svårbestämd då de har ett ursprung som hittehundar med turen att bli adopterade av hängivna hundälskare, M& R alltså.

..och för rättvisans skull måste ju katten Pepper få vara med, även han en fullvärdig medlem i familjeklanen.

¤¤¤¤¤

Nej, har inte tid med mer skriveri ....nu är det på med förklädet och fram med alla goda ingredienser till Böff Borginjån ( kan ändå inte stava det på franska så.....). Gott är det i alla fall.

Mortuta