Idag är det då äntligen dags. Efter år av förberedelser, med- och motgångar och miljoner av idéer ska Umeå invigas som 2014:s kulturhuvudstad. Det har bildligt talat dallrat i luften de senaste veckorna av grejande på stan och de senaste dygnet mer bokstavligt i form av stora maskiner, snöblock och högar på de mest oväntade platser och en massa annat.
Eftersom maken jobbar i " the bulls eye" i 2014-ledningen så har jag haft förmånen att följa allt lite närmre än de flesta. Spännande är väl årets underdrift, snarare fantastiska, oväntade, svårlösta och tokigt roliga situationer har fyllt deras tid...men filosofin "lugn och att befinna sig i nuet"-taktiken verkar vara deras uppenbart framgångsrika mantra, lyckligtvis.

Hela gårdagen ägnades åt volontärarbete på flygplatsen. Stod där med mina kollegor, i våra röda västar med hjärtat och tog emot gäster ( både vip:ar och alla andra hitresta ), svarade på frågor och tipsade om vad man ska passa på att se för att sen lotsas ut till bussar, taxi och väntande äventyr. Så kul att prata med alla glada och förväntansfulla människor, inte en sur min så långt ögat kunde se. Och då fanns det väl anledning, kan man tänka. Snöoväder över hela ostkusten skapade förseningar upp till två timmar...men ändå glada miner.

Broschyrer och lite godis, goda samtal och en och annan ballong till kids...helt perfekt.

Vanligaste frågan?
Tja...kan ha varit den om publikområdet vid invigningen, kommer man verkligen att rymmas - hur många tror du kommer dit - var är isblocket med det kvinnliga könet - hur ska jag ta mig till hotellet - har kungligheterna anlänt - när ska man vara på plats - vad händer resten av året m.m
En del handfast och lätt att svara på och somligt en längre diskussion och lite egna funderingar. Det var tur att jag läst på om konstnärerna och utställningarna och vad som händer över stan.
Me like !
Ska nog bli jobb på turistbyrå i mitt nästa liv.

Ankomsthallen var fylld med stora och små rollers som visade vad som kommer under året. Jag gillar den här affischen, bör erkänna att jag inte har riktig koll på vad den representerar mer än att det är en teater....tror jag, gissar jag...får läsa på lite märker jag nu....
Nåja, vi kan väl enas om att den är häftig?

Snön vräker ner idag....ja, kanske inte vräker då,,,ymnigt snöfall är väl en bättre beskrivning. Hoppas det lättar innan kvällen då all belyst iskonst tänds upp. Fast, det kanske blir ännu en effekt att beundra och betrakta, vem vet? En sak är då säker...klockan 17 står jag på plats i Rådhusparken, påbyltad med varma kläder och skor, med kameran i högsta hugg, en ficklampa i fickan ( publiken uppmanas ta med det ...spännande effekt kan jag ana) och med nyfiket öppet sinne ska det invigas. Hoppas vi ses där...du och jag!

En av teaterföreställningarna som redan är igång är Klungans och jag bara älskar deras affisch....vackrare hundar får man ju leta efter. Och nej, Kenzo är inte en av dem....tro mig, frågan har kommit ett antal gånger. Tror att han skulle bli lite fööör glad för produktionens bästa i det där sällskapet, star struck...typ. Jo, han gillar ju Klungan fattar ni (hi, hi).

Så, dags att börja packa ihop familjen för dagen...
Kameran är givetvis med under dagen och jag ska försöka förmedla till bloggens läsare vad jag ser genom linsen och i övrigt. Återkommer på söndagkväll gissar jag, en del volontärande återstår innan jag kan betrakta och sammanfatta.
Gissar att maken behöver pysslas om lite då det väl är över....

Mortuta