Tiden går så fort. Som en snöboll i nerförsbacke, fast det är förmodligen en av de sämre liknelserna man kan använda denna vinter. Hur många av oss har sett snö så lång period att nån snöbollspåhittighet hunnit landa i sinnet? Inte då hos mig. Tyvärr bör man väl tillägga. För det är väl så att de flesta av oss har så brått att kuta framåt mot något i livet så vi inte ser möjligheterna till ett eller annat snöbollskastande eller snölyktebygge...

Nåväl, nu är det mars månad och med det följer kanske nya möjligheter, vem vet?

  Ikväll är det dags igen för en årstidsinvigning, nu är det livet i vårvintern som ska manifesteras på nåt vis. Har ryktesvägen, läs över köksbordet, hört talas om bland annat samesång ihop med hiphop och den här gången borde umeborna gå man ur huse för att till exempel se och höra Cleo....jag måste faktiskt säga att hon är en av de senast nerstoppade i min favoritartistgodispåse. 

   Hon uppträder tillsammans med Christin Amparo....

Det är sånt tryck...gung...ös...ja, vet inte hur man beskriver det...men bra är hon! Ser verkligen framemot A night at the square ikväll...på torget 18:00 alltså.

Det är sportlov nu och många barn drog en lättnadens suck igår eftermiddag vid tvåtiden och traskade hem med vetskapen om att det ligger en veckas sovmorgnar framför dem. En del använder lovet mer bokstavligt till något sport-aktigt medan andra mest bara tar det lugnt och gör sånt man känner för....sover, hänger med kompisar eller inget alls. Avundas dem lite faktiskt.

Faktum är att lov-livet är ett minne blott för mig nu. Har ju valt nytt jobb, nya villkor, nya möjligheter med både för- och nackdelar alltså. Än så länge ingen saknadskänsla, det kanske kommer på måndag då de tidigare kollegorna är lediga och jag stegar iväg mot kontoret för att få undan en massa arbetshögar....fast jag tvivlar. 

    Lekte med kameran igår och titta vad som fastnade så fint på linsen....de två grabbarna i huset. 

Trivs rätt bra med båda, så det så!

Eftersom vår resa till snörika Alperna närmar sig med stormsteg så ska väl möjligheten till en och annan snöboll öppna sig för mig...Vilken tur!

Lev och må

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...