Förr, då mortuta-kidsen var något yngre var skärtorsdagen till viss del fylld av förberedelser och genomförande av PÅSKKÄRRINGS-vandrande runt till grannar och släkt i närheten.
Kort som tillverkades med både extremt petig noggrannhet men kanske också ett och annat hafsverk passerade väl förbi.

Ur förrådet släpades en överfylld utklädningslåda och en ofta rätt smaklös blandning av kläder fixades ihop. Smink på fina kinder och alla var redo!

Ut med korten i näven och så hoppas på att få korgen fylld av godis.

Så här kunde det se ut. Vem i grannskapet kunde motstå dessa kärringar?

Även då våra egna vuxit ur påskkärringskläderna så har nästa generation på gatan under många år plingat på vår dörr med rödmålade kinder...

Men inte de senaste åren.

Hallå, var är ni?

Jag har ju smågodis i en påse....beredd. Brune Brorsan är instruerad att vifta snällt på svansen och inte pussa bort sminket och katten ska inte hängas på nån kvast...och jag lovar att all påskkort ska hängas med magnet på vårt kylskåp...

Kom tillbaka alla söta små påskkärringar....


Mortuta