Måste bara visa några fler av utställningens vackra bilder. Poängterar än en gång att fotografen är Brutus Östling och att jag bara lyckats få fast hans storverk i min kamera, stum av beundran och väldigt imponerad (fast det tror jag nog alla läsare fattat vid det här laget....). 

  ¤¤¤¤¤

Samtidigt som vernissaget pågick var det kulturårets årstidsinvigning ute på ön.

Dags för Sommaren, Giessie...kontemplationens årstid. 

Tänk så rätt samerna har, den här tiden är som gjord för eftertanke och vila. Om man har semester är det förstås mer läge för ligga och filosofera-stunder men ändå....på kvällskvisten, då solen fortfarande värmer och myggen surrar i grupp ovanför huvudet kommer stunderna för nya tankar och andra, sedan tidigare undanstoppade funderingar.

De små vackra detaljer som växter bjuder på får mig att bara stå där och fundera, länge länge....Hur dessa små vinklingar dyker upp på blommorna år efter år utan att människan varit speciellt delaktig. Ja, visst är det en hel del växtmodifiering och växthusodlingar och sånt men grunden finns ju där från början. Det är stort, eller hur?

Blir också, mer och mer för varje år imponerad av alla de växtfantaster som finns i min närhet. De som kan namnen på alla de växter som under vårvintern drivs upp i de egna växthusen. De som vet hur man pysslar om de små skruttplantorna och sen med stolthet pryder sina trädgårdar med växter som en sån som jag aldrig hört namnet på. All min beundran till dessa människor och tacksamhet till dem som då och då förbarmar sig över mig, sticker åt mig en och annan kruka med sommarskönhet så att även min trädgård får en släng av sleven. Tack vare dessa personers mångåriga kännedom om mina växtkunskaper (dvs de ger mig små hintar om vad som behöver göras då och då) överlever mina växter.

Jag är nog mer en sitta på en bänk vid vattnet och glo-person, såna ska ju också finnas.....

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...