( En väl använd liten skolorgel i skolsalen i Glommersträsk hembygdsmuseum. Detta instrument ingick i lärarens grundutrustning och släpades med då skolan bytte undervisningsby lite då och då)

Med åren och kanske med ökade insikter om livet har intresset för historia vuxit fram, steg för steg. Inte i de stora dimensionerna, såsom hunnerna och djingis khan och de senaste århundradens värsta slag och sånt...nej, nej, inte alls.  

Det handlar istället om ett växande intresse för den lilla människan och hur livet varit för de som levt och verkat i ett sammanhang utan vårt high tec-samhälle tett sig. 

Har det med åldern att göra tro? Det här med att vilja veta mer om hur det faktiskt var förr? Eller är det för att man föddes i en brytningstid då det var fullt möjligt att bo på landet med utedass samtidigt som andra en bit bort hade alla bekvämligheter? Kanske en mix av insikt och nyfikenhet men också en slev av beundran över hur man med, med våra moderna mått mätt kunde skapa så vackra och hållbara saker för sitt dagliga arbete. Sådant som människor nuförtiden betalar dyrt och ställer på sina samlarhyllor.

      Ett antal hembygdområden, museum och liknande platser har besökt den senaste veckan och på många vis liknar de varandra allihopa men ändå så olika. Landet verkar vara fyllt av hembygdsföreningar och enskilda entusiaster som vigt sina liv åt att visa oss andra hur det varit, hur det såg ut innan vi stormade in med teve, micro och dator.

Jag samlar inte på gamla saker. Har aldrig varit förtjust i gamla möbler. Nej, skulle nog heller aldrig komma på tanken att ställa upp ting på hyllor för beskådan i mitt hem....möjligtvis om det är någon sak som enkelt kan användas i vardagen, då kanske....Men, nej förresten, allt detta gör sig bäst i miljöer för allmän beskådan. 

Fast...det som har ett personligt värde är en helt annan sak. 

De ting som man vill föra över till kommande generationer som gåva. 

Vad kommer de om hundra år att förundras över och beundra, tro? Vilka ting finns i framtiden hembygdsmuseum? Givetvis har vi hantverk även nu som är väl värt att visa och vara stolt över för våra kommande generationer. Vi har vackra möbler, vackert porslin och oerhört fina textilier. Men de där vardagliga sakerna för hem och hus...njae, har svårt att se vad som ska förundra en betraktare år 2114.

Vad tror du?

Kommer man ha tagit reda på den här delen från en fiskebod utanför Haparanda och begrunda vad man skrivit och vad vi ville berätta med dessa förkortningar? Eller så vet man att vi, precis som i alla tider ristat in våra initialer mest för skoj.

Mortuta (...was here...som det kan stå på en del väggar)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...