Mellan två jobb är väl ett uttryck som används lite nu och då, alltså då man är efter något och före nåt annat, typ. Lite nonchalant kanske...

Mellan tummen och pekfingret är också tämligen bekant. Ni vet, då man ska på ett ungefär bedöma något och inte vill vara allt för precis i sitt uttalande. Praktiskt!

Mellan två regn är förmodligen ett uttryck som inte än är så nyttjat. Det kanske rent av myntades av mig i eftermiddags?

Promenaden hem från jobbet gick i störtregn och jag kom hem absolut plasksjöblöt, insåg dock att en kissnödig gladspringig setter inte skulle hindras av detta utan bytte raskt om till en något torrare regntålig jacka. Tog max två minuter att ta det beslutet. Gick sen ut på förstukvisten och möttes av sol och ett oerhört vackert eftermiddagsljus. Hmmm, märkliga vädervändningar.

Grabbade kameran med mig, här kan man inte försitta sina chanser och tog den sprittande skuttande hunden med ut i skogen. Eftersom nu Kenzo är rätt fokuserad på sitt arbete i skogen, dvs noggranna doftkontroller av tuvor och stubbar och en hel del rusafort och stannatvärt-övningar kunde jag gå med blicken på andra saker.

Det var så vackert...

Helt ljuvligt i skogen. Luften var hög och syrerik och jag (nåja, bara nästan då...) krumsprångade likadant som min jycke. Med lite välvilja och fantasi var det så.     Det börjar dofta höst lite grann och jag gillar det. Gillar att fylla lungorna med augustiluft och se att det finns lingon och blåbär och ljung. En halvtimme av lycka och sen hem igen för att fortsätta tisdagslivet.

Väl hemma igen var det som om någon tömde en jättehink med vatten, eller skruvade på brandslangen eller...ja,det började regna igen. Men då, mina vänner satt vi redan inne torra och välbehållna.

Det är väl att vara Mellan Två Regn, så säg?

Mortuta

 

SandåkernAnna aka GrannAnna

19 augusti 2014 17:56

Du skriver så bra :) Ålskar hösten jag med !! Längtar till tjocktröja och hög , krispig luft .

Lena

19 augusti 2014 22:25

åh, hej Anna GrannAnna. Man behöver mer höstpromenader så hjärnan piggnar till litegrann, eller hur?

Lena

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...