Det var ju inte så att jag inte förstod redan i förväg att julhysterin hade avancerat några nivåer högre än i vår stad och bygd, nej då. Inte heller trodde jag att glitter och belysning och pynt skulle vara en bristvara i centrala London. 

Men att det skulle vara så over the edge....det anade jag verkligen inte.

Jag säger som min gamla far "Men harreligen, nanting se olekligt".

(så hade han nog sagt om han sett de där silverbrynjeinklädda älgarna med extra glitter i hornen...)

Oj, oj. Det var som om varenda butik med nån form av självaktning (eller vad det nu ska kallas i detta sammanhang) och alla med en strömförande kontakt och tillräckligt lång ljusslinga i sin närhet hade gått bananas fullständigt.

Redan  vårt första ska-bara-tvärt-kika-in-stopp blev lite chockartat. Marks &Spencers julavdelning på fjärde våningen bjöd på en julgransorgie av sällan skådat mått. 

För att ni inte ska dåna av julgranschock får ni bara se några utvalda....

Nåväl, vi hämtade oss efter denna något häftiga start. Lämnade detta julgranspyntens Mekka som som grädde på moset hade en inomhustemperatur runt 30 grader...hm, kräver plastgranar mer värme? Vi höll på att svettas ihjäl eftersom vi så som de ordentliga damer vi nu är var hade på kofta och jacka och vantar..."det är ju ändå november", ni vet.

Diskuterade en del om fördelar kontra nackdelar med de olika skolorna, dvs gran med pynt och pynt med gran alltmedan vi vandrade vidare efter Oxford Street. 

Mer jul-piff var att vänta. Många stopp i glitterfyllda butiker blev det.

Måste nog redan nu flika in att vi båda verkligen gillar vackra julsaker och att dekorera hemmet i juletid och därför medvetet sökte oss till dessa ställen.

Selfridge är, som kanske några vet ett stort flashigt varuhus i NK-stil med många våningar, mer eller mindre tjusiga saker och så.....givetvis så som det anstår ett sådant ställe...en skyltning som lockade till sig folk. Så även min vän och jag.

Precis som så många andra gick vi från fönster till fönster, beundrade och förundrades av prakten. 

Guld verkar vara detta års svarta....som man brukar säga.

Det var en riktig kontrast att komma från i stort sett ingen julfeeling alls till att fullkomligt dränkas av Rudolphar och Mistle toes och gu´vet allt...först kändes det härligt och mysigt, vi gick runt och nynnade med i alla carols som hördes men till sist så blev det ändå lite för mycket. Känns helt rätt att hålla fast vid familjetraditionen att vänta med juldekorationerna till första adventshelgen, och därefter dag för dag plocka fram julen mer och mer.

En hoper gatubelysningar. Under söndagen var det invigning av Regent Streets Christmas Lights, enligt utsago något helt fantastiskt. Men....det missade vi...Var så in i bängen trötta i fötterna och less på allt folk så vi gick hem istället. Kollade på bilder i efterskott och det var magnifikt och mina egna sketna bilder blir lite beiga i jämförelse. Temat för året är filmen A night at the museum.

Hm, det går ju att vara efterklok och tänka...att vi inte härdade ut i folkhavet och fick se detta ljusskådespel....ja,ja...så blev det i alla fall.

Summan av alla intryck är ändå att det är ett ofantligt mentalt julfrosseri . Det är ohyggligt mycket av ALLT och att det mjölkas ut precis allt som förmås långt, långt före december månad ens står i farstun. Oavsett om man befinner sig i Sverige eller i England...same same...

Visst, det är förmodligen butikernas stora mjölkko under året och jag fattar att de behöver få ut så mycket för att kunna gå runt under de mindre slagfärdiga konsumtionsperioderna.

Men....måste det vara överallt? Måste det börja redan i oktober? Behöver vi verkligen ett urval av hundratals olika julprydnader och glittergrejer? 

Går det att stoppa och backa tillbaka till en mera vettig nivå?

Jag gillar verkligen julen, tro inget annat. Åhhh...älskar pyntet, ljusen, sångerna, dekorerandet och allt annat som hör till advent och julfirande. Men jag vill inte bli dränkt i detta var jag än rör mig från allhelgonahelgen till trettondagen, det tar udden av det hela och en fadd känsla riskerar att dyka upp allt för tidigt.

Vad tycker du?

¤¤¤¤¤

Om nu granen och pyntet känns lite blekt där hemma kan man ju allt köpa en eller två små Disney-figurer och häng i granen. Utbudet är oändligt...

...eller varför inte skaffa nåt till katten eller hunden? Julstrumpa för en hund? Kattgosedjur med julsångsbjällra? Selgfridge, ni vet...hade en hel avdelning med julsaker för husdjuren. Blev dock inte speciellt lockad att köpa nåt till vår lilla djurkoloni.

¤¤¤¤¤

Nästa inlägg får nog handla om möten med människor.

Vi ses väl?

Mortuta