dag 20

Attsiken...höll på att glömma att skriva idag.

Sitter belåtet i soffhörnet, FruKatt och BruneBror bildar par (njae, kanske inte par direkt....mer som ett väpnat stilleståndfeeling vilket är gott nog) i andra delen av soffan. Det är fredagskvällsmys, så pass sent på kvällen att På Spåret och andra program måste köras på omstartsfunktion. Vilket innebär att man inte får tjuvkika på webben om vilket par som vinner. 

E och J bildar tävlingspar med mig och vi kanske inte vinner men är rätt duktiga, om man får skryta lite. Fast, det är ju klart....inte kunde vi så mycket om Skövde, det är då sant. 

Det har varit en kväll i sportens tecken vilket för oss innebär hemmamatch i innebandy. Bråvalla-borgen fylldes med folk och som vanligt en glad och trevlig publikstämning. Det är verkligen ett fredagsnöje för byn. Lagen bjöd på en lite grinig och bökig match där Det Röda Lejonlaget efter en del darriga stunder gick segrande hem. Detta tillsammans med det faktum att sonen gjorde mål maxade familjens nöjdfaktorn.

¤¤¤¤

Det rustas för avslutning av Kulturhuvudstadsåret  2014, detta med en dunder- och brakföreställning på rådhustorget imorgon kväll. Artistuppbåd, ljusshow och fyrverkerier. Stafettpinnen ska överräckas till de kommande två städerna Mons (Belgien) och Plzen (Tjeckien) och hoppas att de kan bjuda sin stad på lika mycket som vi fått här i Umeå. 

Här i huset är det också lite av mobilisering eftersom vi båda två ska vara ute på fältet och jobba den dagen. För min del en såndär volontärinsats, den allra sista och för makens del en vanlig dag på jobbet..typ.

Tänk, det känns som att det var nyss som vi i tusen- och åter tusental gick runt på stan den där invigningshelgen. I snöyran, bland konstfulla isskulpturer och renar och annat. Tillsammans med en massa folk och i trängsel vid själva invigningen ute 

på isen då skotrar med eld i baken blandades med dansgrupper och jojk. 

Ska med stolthet berätta för barnbarnen (ha, ha.....för nu kan man ju säga det på riktigt faktiskt) att "jag var där då det invigdes", "jag deltog i flera av 2014-evenemangen" och "det var ett fantastiskt år med ett utbud långt utanför det vanliga". 

Minns....

Electra-operan och dess jättar på Umestans grusparkering

Cleo och Kristin Amparo på torget en regnsnöig lördagskväll

Sångkrafts körfestival A Choral midsummer light´s dream

Blanche och Marie

Gunilla Sambergs barnvagnsparad

och mycket mer, listan kan bli lång.

Imorgon åker kameran med på axeln och jag hoppas kunna förmedla en del av stämningen den allra sista svängen med 2014.

Rackarns, nu slog klockan över till nytt datum. Ja, ja...det får bli två inlägg på samma dag....bloggmaratonet (kan man säga så?) fortsätter i tio dagar till.

Vi ses

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...