dag 24

Idag känns det ungefär som den här lilla tomtegubben som vi har stående i ett fönster. Kroppen känns lite öm och krokig, snuvig och hostig som man är. Har suttit i åtskilliga timmar vid skrivbordet och jobbat klart inför terminsavslutet och det blir inte alltid den bästa arbetsställningen. Sittställningen vid skrivbordet liknade efter ett tag mer en tonårings halvliggande position, ett tag var golver en del av arbetsytan. Ergonomiskt tänkande verkar, helt uppenbart tunnas ut ju fler sena timmar som går.

Men nu så, nu är det klart! Klickar i och går vidare, så att säga.

¤¤¤¤¤

Dagen inleddes med en gnutta vinterkänsla, tro det eller ej. Lite vitt på marken och knasterljud under skorna...så underbart att se och höra. Detta kan numera göra även den mest inbitne vinterhataren så glad att den tar små hoppsasteg i smyg. För regnskitvädret med därtill vidhängande blixthalka och stormsvängar måste ha fört över snöhatarna till vår sida. Alltså till oss som bara älskar det vita, vackra. Det är på gång, måste vara...

¤¤¤¤¤

Little baby Rian-läget då?

Ni vet han som är världens sötaste bebis tillika färskast i vår klan.

Ja, han har nu passerat 8 levnadsdygn här på jorden. Inte illa. Och det utan att ha skämt ut sig eller tröttat ut sina nykläckta föräldrar för mycket, ingen av dem har då förordat nån form av retur på bebben så det tyder väl på en bra start på deras liv ihop. Fast nog är det en stor omställning, det märks.

I den lilla bebifamiljen finns två hundar sen förut och det är ju alltid intressant att se hur de reagerar vid en sån här stor förändring. Penny och Mollie verkar ta det med ro, men på olika sätt. Den ena har axlat uppdraget av "det här lilla krypet ska vaktas, bäst att finnas i närheten hela tiden" och den andra "ja,ja..var är mina leksaker och var är min mat?". 

Gissar att det inte bara blir fix och trix med nyföddingen då vi kommer ner om en dryg vecka. En hel del klapp, kel och långturer med hundarna ska det också vara för rättvisans skull.

¤¤¤¤¤

Okej, här ska det väl stå något klokt om världsläget, politikernas rubriker eller om de viktigaste sporthändelserna från de senaste dagarna. Men, alltså...jag är rätt trött och seg och har ingen åsikt om nånting alls idag. Tro det eller ej, men så är det. 

Sover på saken istället.

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...