Vad gör man en dag då solen skiner hyfsat varmt, blåsten inte gnager in i märgen och to do-listan är relativt kort? Går på en promenad och kollar runt lite förstås.

Människor som bor nära havet som malteserna gör, får vare sig man har ett nedärvt intresse eller ej lära sig att leva med de snabba svängningar som denna starka naturkraft har. Det kan vara blåsigt och riktigt äckelväder då man vaknar för att innan lunchomeletten är svald övergå till sol och njutbar temperatur. Lättad går man då ut i lillkoftan för att innan skymningen överraskas av stora vågor och mörka moln igen.

Lite nördigt kändes det som att varje morgon under dessa veckor stå uppe på terassen och betrakta havet och låtsas förutspå dagens temp, klädval, utflyktsmål och liknande. 

Om jag lyckades spå rätt? Skulle inte tro det. Lilla dunjackan på då det blev +20, fintröjan i duggregnet och givetvis minst ett kraschat paraply på gundpromenad.

Nåväl, här bjuds ni på en varierad bildkavalkad från några bättre dagar.

Tack vare dessa fina fiskebåtarna blir bilderna så färgglada och vackra.

Pembroke är ett härligt strövområde i direkt närhet (relativt sett, dvs 20 min promenad alltså) till döttrarnas hemstad. Där kan man släppa glada hundar på grönbete och gå längs klippor och rent fysiskt verkligen känna av havets kraft. Det är populärt för hundägare och de allra flesta man möter är positiva till att hundarna får leka med varandra en stund.  

 ¤¤¤¤¤

Brune Brorsan och FruKatt har de senast dagarna intensiv-kelat med husfolket. Det ska ständigt sittas i knä, strykas runt benen, ligga på golvet och åla runt, gnälla/jama om inte tillräcklig uppmärksamhet ges...ja, man kan nästan tro att husdjuren har saknat oss. Fast, det kanske mest är soffhörnsvärmen och kakelugnsmyset som varit saknat....för det är ju där de vill vara, ovanligt nog rätt nära varandra. Det är numera så att katten vill följa med  hunden på de kortare varianterna av skogspromenad, alltså gillas sällskapet.

Deras tillfälliga fosterhem verkar dock har skött sitt uppdrag på ett lysande sätt. Lagom bortskämda kom de tillbaka. Hunden ville inte äta sin vanliga mat och katten krävde utfodring minst två extra gånger per dag. Precis som det ska vara då man är på jullov.

¤¤¤¤

Längtan efter tulpaner börjar märkas. Tänk att få köpa sitt fredagsknippe och piffa hemmet med lite vårkänsla. Nån fler om känner så?

När är det så att säga politiskt korrekt att börja med tulpanerna tro, kanske tjugondaknut-dagen ska passeras i alla fall? Det lilla julpynt som detta år kom fram är bortplockat och nerpackat i väntan på nästa advent. Kändes lite ovanligt att ha så oerhört sparsmakat med juleri i hemmet men förklarligt. Får vål göra nån sorts kompensation med mycket påskfjädrar istället. Eller kanske inte....

Lite kaffe och lite hejaheja till de som idrottar på teve idag. Den egna sportinsatsen är begränsad än så länge. Flunsan 2.0 är av det värre slaget och biter sig fast som en envis fästing i hundpälsen.

Mer småskriv (småprat i tryck alltså) dyker väl upp om nån dag. 

Mortuta

 

wiolettan

13 januari 2015 10:16

Vilka vackra bilder. Allt är med, sol, vind och vatten, plus vackra båtar och lite människor och djur.
Tulpaner? Ja, jag tror att det är som med semlorna, de kommer tidigare och tidigare varje vår, vårvinter eller vinter.
Semlorna låter jag vara tills det är dags, i februari, men tulpaner, dom kan jag köpa när som.
Klart att de små liven hade saknat er, det märktes ju hur tydligt som helst. Känn er älskade.
Kram!

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Lena

13 januari 2015 16:42

ja, jag tror jag är likadan som du. Sparar semlorna men är på hugget då det gäller tulpaner.
Tack för din kommentar
/ L

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...