Direktlänk till inlägg 16 juli 2015

På sångens vingar, eller nåt liknande....

Av Lena - 16 juli 2015 13:21

 

Dags för en tour/turné/resa med dessa kära vänner i Kammarkören Sångkraft.

Belgien och Frankrike väntade på oss för en vecka fylld av konserter.

 

Ny packning fylld av vita konsertdressen, svarta konsertdressen, reservkläderna, sakrala konsertens nothög, profana dito och så lite av varje-noter och dessutom ett större gäng skor så att man inte skulle stå där med allt för skavsårsplåstersdekorerade fötter (vilket skulle visa sig vara något som rätt många tänkt på, jojo...). 

Är det varmt eller svalt dit vi ska? Jacka eller sol-linne?

Onekligen rätt väsentliga frågor att ta snabba beslut på eftersom denna förberedelse pågick samtidigt som det skulle pussas på bebisen några extra varv. Sista dagen på länge, länge.

Kom då ändå iväg, som brukligt med en onödigt tung väska. Bra-att-ha-grejer ska dock inte föraktas...så länge man inte behöver betala extra avgift i alla fall.

 

¤¤¤¤

 

Sen följde då Bryssel med konsert, Peronne med konsert, Paris med tre konserter. I kyrkor och  katedaler, på studenthemsterass och borggårdsscen. Både vana och ovana miljöer, men häftiga erfarenheter som gav fantastiska musikaliska tillfällen.

 

Det var oerhört många stunder där vi svettades kopiöst på scenen, förundrades över vacker akustik (och ljuvlig klang som vi själva stod för, så det så) och gladdes med publiken då de njöt av musiken tillsammans med oss. Kvällar och dagar med mat och prat och vin och sång och promenerande. Här och där mer sjungande där det inte kanske alltid var väntat och förberett. vi upplevde en katedralkonsert där vi alla vi fick jobba hårt för att trycka upp hakorna i normalhöjd eftersom det förmodligen var den största lokal vi sjungit i. Mäktigt känns lite futtigt som ord i sammanhanget.

 

¤¤¤¤

 

Som vanligt,då nya miljöer besöks fladdrar ideérna och tankarna lätt iväg, särskilt då kameran finns med som följeslagare. Även så denna gång. De där vanliga bilderna på mina vänner som sjunger, skrattar, äter och flanerar..ja, dom finns givetvis också men de sparar jag för mig själv. 

För dig bloggläsare vill jag visa några andra vinklar från de två städerna Bryssel och Paris. 

 

     

       

 

En av mina vänner har näsa för loppmarknader, om man nu kan uttrycka det så. Hon kollar i förväg upp om det finns några bra dit vi ska, läser på om kvalité och beger sig med fördel dit på besök. Milde tid, så mycket grejer...här kan man prata om att inte se skogen för alla träd...ni fattar? På ett torg i en stadsdel i centrala Bryssel, då man rundar ett hörn dök det upp. Alltihop. För min del räckte det med att vandra runt i utkanterna med kameran, förundras och sen hänga på ett närliggande café. I väntan på fyndande kamrater. 

En upplevelse, helt klart.

 

       

     

 

Då någon säger väggmålningar/gatukonst blir det i min hjärna rätt ofta jämställt med mindre lyckad graffiti eller rent ut sagt kludd och klotter. Efter att ha vandrat runt i Bryssel så fick jag verkligen orsak till att ändra mig. En innerstad fylld av konstverk av skilda slag, på väggar, tunnlar och murar. Så häftigt. Så vackert. Så berikande för oss som får betrakta. Helt gratis!

Hade kunnat visa många fler bilder men nån måtta får det ju vara, eller hur?

 

¤¤¤¤

 

    Vad vallfärdar turister då till i denna stad? Ja, förutom då en hoper myndighetsbyggnader i betong och ett större antal supervackra träbyggnader och ett vackert Grand Place är det väl denna lilla "pinkepojke" som lockar skarorna till sig. Denna dag var det någon muntergök som klätt på grabben och försett honom med en flagga för att jubilera nåt.

För de som inte kunde se sig mätta på honom på ort och ställe fanns det sen en rejäl mängd chokladaffärer med gossen i större eller mindre version, i glada färger eller så bara rent i choklad.  

Vad mer då? jo, pommes frites är visst något som är extremt gott då det tillagas i detta land. Det serverades därför rejäla grova potatispinnar till i stort sett allt. Med fördel tillsammans med en rejäl klick majonnäs. Jo, man tackar. Smaskigt, åtminstone första gången....

Pommes frites i en något onödig mängd råkade jag på även under dagarna i Paris.

Lite enahanda men ofta på eget initiativ, det är då säkert. Väljer man moules frites flera dagar på rad, ni vet vitlök/tomat/gräddkokta musslor med en strut av frites som tillbehör...ja, då får man stå sitt kast. 

 

¤¤¤

 

Vad fastnade då på min lins i Paris?

De stunder som inte ägnades åt musik.

 

Människor i mängder...

 

     

Montmartre med gatumusikanter ( mannen på bilden hade en fantastiskt vacker röst som fick mig att fastna då, mitt i myllret av folk) och så konstnärer av allehanda slag som trängdes med ett penseldrags mellanrum.

 


 

 

 

               


På nåt vis snöade tanken under stundom in på frisyrer. hm, är det månne drömmen om ett långt vackert hår som kan sättas upp i konstfulla frisyrer som kommer fram? Ja, vem vet....

 

¤¤¤

 

Så här långt hängde mina flanerande kamrater med utan att ifrågasätta vad jag betraktade/fotograferade (vad jag hörde i alla fall)...men, nu är det väl bäst att lyfta på skynket och avslöja min egentliga fotoplan dessa dagar. Min fotoidé som på något vis skiljde agnarna från vetet, vad gäller promenadsällskapsuppmuntran alltså.

 

Stolar.

Allt sedan jag av en slump ramlade över ett instagramkonto som heter Sadchairs har bilder på stolar fascinerat mig. På insta-kontot kan man se övergivna stolar i sorgliga miljöer. Helt knäppt i era ögon men fängslande för mig. Ja,ja...det går säkert att diagnostisera/söka vård för...men jag gillar det. 

Stolar är fascinerande att fotografera.

Helst ska de stå på oväntade ställen, lite kanstötta och övergivna...men även de coola, färgglada och läckra exemplaren lockar mig. Såna som kan tänkas följa med hem nån gång. 

Sådärja, nu är det sagt.

Puh.

Ute ur fotogarderoben...varsågod, stolar från Paris. som vanligt ett axplock...

 

                 

Några andra finns redan i fotoblocket från loppisen---ja,det förklarar alltså varför de finns där. Såärdet!

 

¤¤¤

 

   

Sacre coeur får stå som representanter för momunent man ska ha passerat förbi på något vis, även andra och tredje varvet som turist. Alltså traskade vi under Eiffeltornet och Triumfbågen och längs med Seine...så då var det gjort. Häftigt!

 


 

 

 

 

           

 

 

 

¤¤¤

 

 

 

 

Avslutningsvis...de musikaliska stunderna var många...stora och små. Men, att få

 

 

sjunga i denna rymd och miljö slår det mesta. 

 

 

         

 

 

Med det i starkt minne vände vi flygplansnosen norrut igen och en välbehövlig 

 

 

körsångarvila under nån månad eller så. Under hästen väntar nya utmaningar med 

 

 

skivinspelning och konsert och gu´ vet vad.

 

 

 

 

Min väska vändes upp och ner för ompackning och akuttvätt för att beredas för 

 

 

en resa till Italien...

 

 

Mer om det om några dagar

 

 

 

 

 

 

 

 


Mortuta

 

 

 
 
Dennis

Dennis

16 juli 2015 16:26

Hej, haha älskar ditt bloggnamn. Mortuta. Min före detta bonusmormor kallar sig också för mortuta och går runt och säger: mortuta, mortuta gör eld i din spis. Haha :)

Jag har också en blogg där jag skriver om lite blandade saker, men också en del om min vardag. Just nu kör jag en Q&A (Questions and answers), gå gärna in och ställ en fråga i kommentarerna eller i frågerutan.

Ha en bra dag :)

http://dennisgrannsjo.bloggplatsen.se

Lena

16 juli 2015 16:45

Haha, visst är namnet bra.
Jag ska titta in hos dig också.
Välkommen hit igen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Lena - 3 februari 2019 17:03

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

Av Lena - 2 januari 2019 08:00


    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

Av Lena - 30 december 2018 21:38

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Av Lena - 20 december 2018 00:00

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

Av Lena - 16 december 2018 22:02

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...

Presentation


Välkommen att dela mina funderingar...

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards