2.

Inom ett relativt sett litet område finns ett tiotal järnbruk i Uppland, de så kallade Valonbruken. Trots att det nu är rätt många år sedan de var i bruk är stora delar av dem kulturminnesbevarade och det är en imponerande känsla att vandra genom parker och i byggnader. Att stå där på den spikraka grus"gatan" som sträcker sig mellan kyrkan och herrgårdsbyggnaden, de två viktiga positionerna i det svenska 17-1800talet. Omgärdade av en spikrak länga av arbetarbostäder i sten, vackra byggnader med årtal och signaturer inristade. Det är inte så ofta man ser sådant nuförtiden...kanske något att pryda sin egen villa med?

      Forsmarks Järnbruk

Tänk så lite man vet (eller bemödat sig att ta reda på?)...

Forsmark klingade kärnkraftverk i mina öron och javisst, det går att åka på guidad visning till det gigantiska området eller om man så vill se utställningar om kärnbränsle och slutförvaring... men det vackra järnbruksområdet var betydligt mer intressant att ta del av. Både vad gäller miljöer, historia och arkitektur.

Några mil längre bort på den s.k. Valonvägen dök nästa järnbruk upp. Lövsta Bruk.

Större och mer godslikt än det ovan nämnda. Ett bruk som i sin blomstringstid hade en slottsliknande herrgård, orangerie, kyrka, parker, stallar, trädgårdar och mängder av manskapsbyggnader. Allt byggt i samma magnifika stil och numera också restaurerat till omvärldens betraktare. Guidade visningar med skådespelare i tidstypisk klädsel, musikaliska aftnar med 1800-talsmusik och mycket annat som doftar av den gamla järnbrukstiden...åtminstone den flaschigare delen...

Tyvärr var det inte så mycket bevarat av smedjor och andra arbetarlängor, platserna där svetten droppade och musklerna fick jobba. Det fick man istället läsa sig till och en sak är då säker...att vara järnbruksarbetare var ingen dans på rosor. Generationer som slet både för att försörja landets behov av järn men givetvis också för att sörja för standarden på ägarnas boende.

Om nu inte maken alltid burit på ett stort historiskt intresse hade detta förmodligen varit okända tassemarker för mig. Måste väl krypa till korset och medge att utan honom hade bilfärden gått snabbt vidare mot nån annan kulturell karaktär...nån konst eller kanske nån keramiker eller liknande.

Så, tack för den historiska lektionen.

Den behövdes!

¤¤¤¤

Övrigt då?

Jodå, njuter av sol och värme på alla tänkbara sätt.

Hurra, läser att vädret ska hålla i sig minst en vecka till och det är bara att gratulera de som fortfarande är lediga. Vi andra får intensivnjuta på sena eftermiddagar och kvällar. Så får det bli!

Nu ska det intensivsovas så att arbetsveckan får en bra start.

Må så gott alla

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...