Tiden for lite hitodit under natten, om man nu inte läst all info i tidningar och annan media den senaste veckan. Då var det tryggt att ha mobil och dator och Ipad som stöd...för där ändras det utan min egen försorg. Tack Teknik! 

En extra sovmorgonstimme som förstås då inte alls ägnades åt sömn. Nejdå, klarvaken som attan gavs det tid till en tvåavsnittsminimaraton med Downton Abbey. Åh, så bra denna serie är. Och nu är 6:e säsongen igång.

Om man bortser från alla orättvisor och heriarkier och sämre sortens traditioner och maktstrukturer så vore det rätt häftigt att leva i ett sån miljö. Ja, då får man väl också bortse från dragiga och kalla hus och andra mindre detaljer. Men slående vackra miljöer både ute och inne är det och kläderna ska vi bara inte tala om. 

Hm, undrar hur man skulle hantera en tillvaro med husjungfrur och butlers åt höger och vänster? Om man alltså planterade in detta fenomen i det nuvarande pågående livet? Nån som plockade fram, tvättade och strök, i stort sett klädde på, kammade håret, samtalade förtroligt med för att i nästa sekund i stort sett smälta in i tapeten...

Well, well...nuförtiden är man väl lite av tjänstefolk till sig själv eftersom  alla sysslorna utförs själv och de händer rätt ofta att man samtalar med sig själv för att bättre kunna hantera omvärlden. Downton i lågbudgetversion alltså....

Läste nånstans att varje timme kostar 1 miljon pund att spela in vilket gjort den till den dyraste brittiska serien...ever. Kan tro det!

¤¤¤¤

En av de mer synbara hösttecknen i hushållet är då den vita sommarmattan får ta vinterledigt och den röda varm-mjuka kamraten rullas ut. Rummet ändrar lite karaktär och blir lite mer omfamnande. Eftersom det där med byta gardiner inte är nåt som händer med jämn intervall kan detta vara det enda som görs.  Ja, förutom lite höstpiffande av mindre kaliber förstås. 

Några tända ljus här och där är alltid säkra kort.

¤¤¤¤

För några veckor sedan landade en liten fågel i min vård. En pyttig, lite stillsam tukan i glas, direkt från Venedig och deras fantastiska glastradition. Kärlek vid första ögonkastet och därför förärades pippin en huvudposition på blanka skåpet som lite läckert speglar siluetten.

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...