Dag 17

1 januari. Scary, men på ett bra vis.

Den allra första dagen på ett nytt år, det är som att ha en nyanländ och tämligen obekant gäst i sitt hem. Nån som är på besök för allra första gången, men som man definitivt behöver bekanta sig med och skapa en rejäl och hållbar relation till...för gästen ska stanna, på något vis.  

Till en början är nykomlingen förmodligen rätt blyg och tafatt. Trots löften om både smaskens och varma famnar är den nya figuren hastande runt mest hela tiden. På nån sorts span efter kontroll över situationen eller kanske mest av ointresse för de som varit med längre.

Det nya året har en nyfiken karaktär. Allt kan hända och allt är av intresse, små smulor och stora happenings...erfarenheter att samla på.

      Ett nytt år måste få bra och genomtänkt näring för att utvecklas åt rätt håll. Elände ger dålig energi och då blir året blekt och tanigt, har svårt att glädjas och vara lycklig. Bra energi utspridd över tid får den mest slokörade att vifta igång den svansstump man kanske har.

Då de första darriga dagarna av det nya året är över börjar de allra flesta känna sig mer trygga och lugna. Glitterutsmyckningarna försvinner ur blickfånget och det blir lättare att se sig om i den färska miljön. Dags att visa lite av sitt 2016-ansikte och börja spana på vad som ska hända.

  Blir det bra? Ska man våga kliva fram och lära sig massor? Får jag min trygghet här och kan lita på omgivningen? Hur mycket kul ska ske? 

¤¤¤¤¤¤¤

Lilla Sally får alltså bära huvudrollen. Stjärnrollen i inledningsscenen av dramat/komedin/folklustspelet 2016 (vem vet vilket sorts teaterstycke det kommer att bli under året), hon är precis lika färsk och oförstörd som ett nytt år.

Efter att ha spenderat några dygn med henne, lekt och vaktat och gosat har det blivit så tydligt. En liten valp är som ett nytt år. Fyllt av förväntningar!

Gott Nytt År

Mortuta