Dag 17

1 januari. Scary, men på ett bra vis.

Den allra första dagen på ett nytt år, det är som att ha en nyanländ och tämligen obekant gäst i sitt hem. Nån som är på besök för allra första gången, men som man definitivt behöver bekanta sig med och skapa en rejäl och hållbar relation till...för gästen ska stanna, på något vis.  

Till en början är nykomlingen förmodligen rätt blyg och tafatt. Trots löften om både smaskens och varma famnar är den nya figuren hastande runt mest hela tiden. På nån sorts span efter kontroll över situationen eller kanske mest av ointresse för de som varit med längre.

Det nya året har en nyfiken karaktär. Allt kan hända och allt är av intresse, små smulor och stora happenings...erfarenheter att samla på.

      Ett nytt år måste få bra och genomtänkt näring för att utvecklas åt rätt håll. Elände ger dålig energi och då blir året blekt och tanigt, har svårt att glädjas och vara lycklig. Bra energi utspridd över tid får den mest slokörade att vifta igång den svansstump man kanske har.

Då de första darriga dagarna av det nya året är över börjar de allra flesta känna sig mer trygga och lugna. Glitterutsmyckningarna försvinner ur blickfånget och det blir lättare att se sig om i den färska miljön. Dags att visa lite av sitt 2016-ansikte och börja spana på vad som ska hända.

  Blir det bra? Ska man våga kliva fram och lära sig massor? Får jag min trygghet här och kan lita på omgivningen? Hur mycket kul ska ske? 

¤¤¤¤¤¤¤

Lilla Sally får alltså bära huvudrollen. Stjärnrollen i inledningsscenen av dramat/komedin/folklustspelet 2016 (vem vet vilket sorts teaterstycke det kommer att bli under året), hon är precis lika färsk och oförstörd som ett nytt år.

Efter att ha spenderat några dygn med henne, lekt och vaktat och gosat har det blivit så tydligt. En liten valp är som ett nytt år. Fyllt av förväntningar!

Gott Nytt År

Mortuta 

 

Diana

2 januari 2016 00:07

Så jättebra skrivet!!!!!!!!!

http://quipuskennel.bloggplatsen.se

Lena

2 januari 2016 11:08

Haha, tack ska du ha!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...