Nu är det snart dags. Stor del av vaken, ledig tid går åt till logistik och organisation på extrem detaljnivå.

Sömn och vanligt liv? Överskattat!
 

Håll utkik efter ett festivalinlägg om några dagar. Jag har tänkt mig hinna skriva en del reflektioner för er som vill följa våra äventyr. Ser fram emot att möta många nya människor och få höra hur deras körmusik låter, njuta av vackra klanger och må gott av sångarglädje i stort och smått.

Såå häftigt att det är verklighet, det som pratats och spånats och planerats i 5 år. Visst kommer du ner på stan under midsommarveckan? Har du inte tid med nåt annat så håll dig i centrumbutikerna och torgen mellan 12-14 för då är det körer lite överallt som sjunger en stund och sen går vidare till ett nytt ställe. Kan bli hur kul som helst.

Mortuta

Tredje lediga dagen....och med det ännu en ledig dag utan en mängd måsten och ska och bör. Så ljuvligt det är. 

Erfarenheten säger mig att sol och värme är något som har kort hållbarhetsdatum så det gäller att befinna sig utomhus allt vad man orkar då det väl är läge. 

Med matsäcksryggsäckarna packade och cyklarna välpumpade har vi då varit ute i nejden på skattjakt...ja alltså då geocaching som det heter. Vi är ju extrema nybörjare på detta så det är inte fråga om speciellt avancerade äventyr utan mer av karaktären irra runt i sly och skog och inte veta riktigt vad vi letar efter...alltså som de allra flesta gjort i början.

För de som inte vet vad detta är så kan det väl enklast beskrivas som skattjakt med gps i mobilen som karta. Man laddar ner en karta över den plats man befinner sig på, får via kompassen riktning och tips och sen är det bara iväg och leta. Leta efter en liten burk eller liknande mer ett papper där man skriver sin signatur på, loggar in sitt fynd i mobilen och så iväg mot nya cachar.

Olika svårighetsgrader gör att man tydligen aldrig blir fullärd utan hela tiden får stöta på utmaningar. Har hört om grottvandringar, klättring i raviner och många andra avancerade saker...är nog inte riktigt på den nivån.

    Vi irrade på under några timmar och lyckades rätt bra. Lite trädklättring är väl dagens största bedrift. Hm, jag förvånar mig själv gång på gång....detta eftersom jag i hela livet envist hävdat att jag varit mycket höjdrädd...men klättra en fem-sex meter upp i en björk för en liten plastburks skull var visst det som skulle visa sig vara botemedlet.

Ett riktigt trevligt sätt att vara ute i naturen, det hinns med så många pratstunder och problemlösningsdiskussioner under en tur. 

Kul är det i alla fall.

Är det nån fler som håller på med detta?

Det blev en paus med korvgrillning som belöning till oss för vårt idoga letande. 

¤¤¤¤

Försommarnaturen är så oändligt vacker, det går inte att se sig mätt på alla nyanser av grönt som finns runt omkring. Fåglarna kvittrade hysteriskt lyckliga och det kan bara bli glad av, eller hur?

¤¤¤¤¤

Annat som berör eller upprör just denna dag?

Det är nedräkning inför fotbollsVM i Brasilien. Kul...för de som gillar att hänga framför teven på sommaren. Eller rättare sagt...de som gillar fotboll mer än sommaruteaktiviteter. Kan man ana att mortutan inte tillhör den gruppen? Så sant, så sant. Givetvis blir det väl några sällskapstittningar av matcher men för övrigt har jag svårt att ställa om programmet för nån match. 

I lokalpressen läser man om att ett mindre fräscht hus fått agera hemvist för de romska tiggarna som finns i stan just nu. De har väl frusit rejält och brutit sig in för att söka säkerhet,värme och skydd. Tyvärr funkar det väl inte så att man kan bara panga en ruta, klättra in och bosätta sig. Stackars krakar....nu har polisen idag på morgonen schasat ut dem därifrån och de är tillbaka på ruta ett igen, dvs in i bilarna  

Sista kapitlet är förmodligen inte skrivet om detta, antar jag.

¤¤¤¤¤¤

En bra bok får förgylla resten av denna pingstdag. Åsa Hellbergs " En liten värld" är dagens val av läsning. En solstol i lä och en kopp kaffe. 

Mortuta

För flera månader sedan bestämde vi oss för att ha en försommarfest och vilken dag skulle bli den perfekta partydagen om inte vår nationaldag, 6 juni. 

Våra tankar har varit lite åt..." vi ska göra ett hejdundrande nationaldagsfirande med våra vänner, verkligen ta tillbaka den dagen från de mörka krafterna som börjar märkas av....". Det har känts viktigt att, förvisso i det lilla sammanhanget,  göra ett statement och faktiskt skapa en tradition att göra detta till en stolt och härlig dag.   

Igår var det alltså dags. Vädergudarna hjälpte till rätt bra, solen sken något så in i bängen och vi jobbade stenhårt med pynten i trädgården. Aldrig förr har vi haft så mycket flaggor och vimplar och ballonger i träd och rabatter. Kanske inte ens då det var studenttider och läge för utomhuspynt. 

    Både pynt och klädkod var givetvis blågult så till och med maken fick lite blått serpentinpiff på tröjan. Kan tänka mig att grannarna nog undrade en hel del då vi sprang runt vårt hus och satte upp plastflaggor och gulblåa ballonger överallt...

     Brune Bror och FruKatt var väl inte såå imponerade av förberedelserna, de iakttog oss förundrat under bord och stolar. Båda lite småskraja för ballonger men väldigt sugna på maten som fixades i köket.

Kökstjänsten blev rätt intensiv eftersom det var en stor hop....och en förmodat hungrig dito...som stod på gästlistan.

Så jag gjorde precis som vanligt. Lagade så in i h-vete mycket mat. Sås i soppterrin, skål på skål av potatissallad och säkert över två kilo av en annan sallad...och så en bbg-sås som kanske blev liiite överdimensionerad. Det måste jag nog ändå medge. Tror det var kanske 4 liter (väldigt väldigt god) sås. Detta till allas muntra kommentarer, jag antar att detta är något som jag lär bli påmind om rätt lång tid framöver. 

        Gästerna kom och hade alla anammat vår uppmaning vad gäller temat och färgval. Så kul att se allas uppfinningsrikedom. Tröjor, ansiktsmålningar, kransar och hattar var några av varianterna för kvällen.

Lite bubbel för det inledande minglet passade bra, både till stora och små gäster.

Vad gör man då av en sånhär fest? Förutom då att äta (massor.....). 

    Tävlingar såklart, allt på en enkel lekbasis och  givetvis utfördes det på blodigt allvar med många skratt och leenden. För nåt annat kan man ju inte göra då det till exempel gällde att kasta boulekulor genom bildäcksgungor eller känna igen svenska kändisar eller bära råa ägg på sked över vår ojämna gräsmatta...och så sjunga i kapp på musikquiz. Perfekt!

   En jättehärlig kväll som sedermera övergick till en väldigt sen natt men vad gör väl det då man får umgås med sina vänner...Inget!

¤¤¤¤¤¤¤

Allt i trädgården fullkomlighet växer så det knakar. Inte konstigt alls eftersom det blivit väldigt varmt...stundtals i alla fall. Och så en del tokregnande där emellan. Fick lite fotofnatt och kröp och klättrade och spanade på allt det fina genom kamerans lins. Avslutar dagens inlägg med en massa vackert.

Varsågoda...

Jordgubbar (..eller kanske...läs i ental..) är på gång, kryddorna växer och det ser hoppfullt ut vad gäller annan trädgårdslandsodling. 

Jamendåså...nu är då jag nöjd för idag...

Mortuta

Sådärja, en ny månad och inte vilken som helst. Juni, den första sommarmånaden. Alltså om man bor här uppe i norr. För, det är väl klart...längre söderut anser man väl att sommaren kommer redan i maj. Vi något mer luttrade nordbor har ju knappt ställt undan sparken och snöstyraren då, vi dockar in i sommarklubben nu först....

Även om nu inte vädret katjingar in värme i överflöd så är det ändå dags. Dags för trädgårdsbestyr och plock och fix. Hos oss i alla fall.

Trädgårdslandet har fått en rejäl upprustning med hjälp av pallkragar, grus och lite färg. Borta är det tilltufsade jordgubbslandet som vi ägnade onödigt många rensningstimmar i, åtminstone jämfört med antal skördade liter bär. Nu är det mer ordning och reda på bär och rotsaker och kryddor. Det finns hopp.

Helt plötsligt blev det plats för en lite på-tu-man-hand-hörna med pigga limegröna möbler. Man kan ju inte bli annat än glad då man får syn på dem, eller hur? Med morgonsol i det hörnet, en kopp kaffe och lite färska bär man kan sno åt sig då man ändå sitter där och filosoferar. Det känns förhoppningsfullt.

Vinterns vindar sliter som vanligt på vindskydd och andra träkonstruktioner runt huset. Lite olja och färg och det ser ut som nytt igen. Vi ägnade hela dagen åt att ställa till fint mednyplantering av blommor och allt annat som ska sommarställas. Eftersom vardagarna just nu är så knökfulla med jobb och en hystersiskt massa musik just nu är det bäst att intensivutnyttja en söndag som denna.

Festivalförberedelserna peak:ar just nu så de lediga stunderna är få....men tänk så kul det ska bli. Om du bor i Umeå hoppas jag verkligen att du kan ta del av all fantastisk körsång veckan före midsommar. 

Som belöning lyxades det med wienerbröd till eftermiddagsfika. Det händer så sällan att sådant dukas upp så det var riktigt gott. 

¤¤¤¤¤¤

Nu är timmen sen och egentligen ska man väl sova. Inte det....jag har så många trådar att nysta i, många ska bara göra-poster och till råga på allt är det så himla svårt att sova då det är ljust jämnt och ständigt. Skulle nog kunna vara vaken större delen av dygnet och bara stödsova lite då och då. Fast jag vet att det inte är nån bra idé alls, sömnen behövs även för ett nattskata som jag.

Så...ska bara skriva ihop lite till, kolla igenom nån låt/stämma som ska spelas in och kanske läsa några kapitel. Sen.....blir det godnatt.

Mortuta

Kristi Himmelsfärdsdag mötte oss med klarblå himmel, sol, hyfsad värme men en rejäl blåst. Helt okej ändå om man nu inte skulle ägna dagen ute i en båt eller med så....och det var inte på agendan. Tur!

På dagordningen, om man nu skulle haft nån en sånhär ledig dag alltså...jaja, på schemat för hushållet stod trädgårdsarbete...med stora bokstäver alltså.

Måla, bära, skotta, så, vattna, fixa och feja. 

Kan låta trist och definitivt på tvånglistan men faktum är att det rätt trevligt att påta på, särskilt då båda kan vara med och då det sker på dagtid. 

Vi fick massor gjort, snyggt blev det och nu är det bara nya jordgubbsplantor som ska ner och så lite blommor i krukorna och sen vi är redo att ta emot sommaren.

Som söndagsnöje 1 denna dag blev det lite fotboll, det röda Lejonlaget hade bortamatch och makens intresse i klubben är rätt starkt så därför åkte vi till Stöcke för att heja oss hesa. 

      De röda grabbarnas insats var väl lite ojämn, efter en halvlek trodde nog ingen av oss att det skulle bli nån poäng med hem i väskan...tre mål i baken bådade inte gott. Många hängande huvuden, nån straff i baken och en massa motvind i domslut kännetecknade killarnas insats. Det hjälpte inte ens att vi hejade högljutt. Men...paus-coachningen måste ha gjort gott för de kom ut som ett nytt lag..typ..och fick till tre mål och kunde ta med sig en poäng hem.  

Som vanligt är det alltid lika intressant att höra på läktarcoacherna och publikdomarna som att lyssna på hur spelarna leder varandra. Ensidiga/partiska reflektioner och analyser av domslut kan man väl sammanfatta det med. Och det är då likadant oavsett om det är hemma- eller bortafans som åsyftas. Att vara domare kan inte vara lätt, hjälper nog om man är lite halvdöv så man inte hör alla kommentarer.

Intresset var väl då inte lika stort hos alla i publiken, vilken tur att det då fanns annat att pyssla med. En gårdsplan med grus, till exempel....Brune Bror då? Ja, han var fullt upptagen med att bevaka/nosa på/blänga på både stora och små jyckar. Sätta sig i respekt alltså...

¤¤¤¤¤¤

Övning 2 idag var födelsedagsfirande i dubbel upplaga. Praktiskt nog fyller E och J år med endast någon dags mellanrum och vi jubilerade dem med presenter, klang och jubel...eller i alla fall med ett middagsbesök. Ett perfekt avslut på en skön dag.

Vad har fyllt din dag? Gökotta kanske? Måste erkänna att det inte låg så högt upp på min lista, förmodligen mest för att skönhetssömnen (och den behöver man ju mer och mer för varje år....) kändes viktigare denna dag. 

Avslutar med ett rungande HURRA till kollega Jenny som firade 40 år idag, tyvärr fanns det inte plats i min dag att medverka. Hoppas innerligt att du fick en härlig dag med många vänner omkring dig.

Mortuta 

Hektiska tider på jobbet, som alla terminsavslut är. Resultat rättas och registreras. Stora och små happenings planeras och genomförs. Planeringar och utvärderingar står som spön i backen...och så ett schemapussel som ska göras...

Stundtals behöver man då något annat att fästa blicken och tankarna på. Vilken tur att jag då har en bild på mina älsklingar att vila ögonen på.

Solen har återvänt men kanske inte värmen, men håll ut....den kommer.

Mortuta

Jag vet att somliga i min närhet får något förskräckt i blicken, en del tänker "ja, ja det går väl över " och några får en något euforisk blick då det kommer till matlagning.

Inte alltså då man ska rådda ihop något en vanlig vardagskväll, nej då...då är nog de flesta överens om att ju snabbare desto bättre-principen får regera. Nej, det jag pratar om är att ställa till med mat-fest. Grotta ner sig i beprövade recept och helt från tidningar ny-utrivna smaskigheter som ska provas. Jag bara älskar att planera och fundera, göra listor, fixa små lappar med allt som ska kokas/stekas/rullas/röras m.m Jag blir typ pysslig på något vis då det kommer till mat, alla de där talangerna som andra använder vid exempelvis trädgårdskötsel, sömnad, blommor eller bakning...alltså sammantaget allt sånt som jag är totalt kass på och inte har nåt större intresse av heller...

Detta är då kanske förklaringen till att det allt som oftast blir något större matlag som utfodras vid vårt bord. Denna helg inget undantag. Ett grabbgäng i sina bästa år förlade sin kompisfest i vårt hem. Ja, nu är det inte ett slumpmässigt sällskap som vi hittade hungriga vid busshållplatsen utan det var sonen med vänner som var våra gäster.

Herrarna ifråga uppfyllde alla, för denna lördag rådande kriterier för perfekta matgäster:

1. lagom många och glada

2. hungriga och matintresserade

3. supertrevliga och pratsamma 

Så, även om jag inte så ofta tar matbilder får ni en liten glimt...

Bad,bastu, mat, högljudda debatter och massor av skratt fyllde vår kväll med dessa sex killar. Bra betyg fick menyn då allt var slut då de drog vidare mot mer äventyr senare på kvällen. 

Känns som en stor ynnest att sonen vill bjuda in oss i sitt liv på detta vis. 

Vet nu också ungefär vad som ska bjudas på vid nästa sommarkalas som har många fler gäster. Åh, så kul....planerar redan vad som ska ätas. Nördig? jajamen!

¤¤¤¤¤¤

Planen för denna söndag var klar sen tidigare i veckan.

Förutom fira morsdag, alltså få chansen till fikapåsäng och kanske invänta nåt telefonsamtal så stod trädgårdsjobb på agendan. Hm, den agendan skrevs då vädret var varmt och gott, kaxigt kan man då lova både stort och smått till maken ( som är mer slitvarg i jordhögarna) om att gräva och måla och slita och dra.

Söndagen kom med +7, blåst och regn väntande ungefär 2 meter ovanför huvudet.

Inte kul alls längre.

Men, men...vad göra? Hålla fast vid den bestämda planen förstås.

Slita och jobba ett par timmar i jordhögen som tidigare kallats jordgubbsland. Puh, nu är det inga gamla skruttplantor kvar, matjorden tillplattad och vi har föreberett för markmatta, grus och plattor. Bara att göra det sista grovjobbet alltså.

Skulle precis börja skruva ihop pallkragarna och börja måla...då kom regnet.

Åh så synd....jag var tvungen att gå in och istället sitta i värmen från kakelugnen och börja googla på nya stolar för trädgårdsbruk...stackars mig.

¤¤¤¤¤

Strax dags för samhällspliktsuppfyllelsestund, dvs EU-val.

Sen blir det morsdagsmiddag som inte är tillagad av mig...hoppas jag. 

Mortuta

Eftervärme

Ja?

Elda i kakelugnen som en tok på kvällen och sen värma sig på morgonkulan ...det är väl typexemplet. Koka klart potatisen då man stängt plattan...?

¤¤¤¤¤

Ju mer jag smakar på ordet desto fler användningsområden och betydelser dyker upp i tankarna. Jaha, nu har mortutan blivit mer knasig än vanligt tänker ni väl.

Nej då, tror inte det. Har bara tillåtit fria fantasier och tankar få lite mer utrymme och då kan det ju bli "nyskapande idéer"......om man så säger.

Nåväl, tillbaka till ämnet. Eftervärme. 

Att kunna/veta/förstå något så pass bra att man inte behöver vara på tå hela tiden utan man kan luta sig lite tillbaka och njuta lite av sin förmåga...men ändå inte bli nonchalant och kaxig. Förstår ni? 

Tänk såhär...

Du har kämpat och lärt dig cykla, slitit som ett tok med att få ordning på balansen och koordinationen. Misslyckats gång på gång men inte givit upp bara för att du verkligen ville lära dig. Då du sen kan cykla och övat bort alla risker för vingliga färder.....ja, då sitter du nöjt på hojen och trampar med vinden i ryggen, det går per automatik och du kan bara njuta av resultatet av slitet. Eftervärmen alltså.

eller kanske...

Ett riktigt svårt musikaliskt verk stoppas i dina händer, Den ultimata utmaningen. Nåy som måste övas utav tusan och hjärnan orkar egentligen inte alls ta in alla snabba sekvenser och intervaller. Kaos är nära.  Inte en möjlighet att lyssna på vad medmusikanter/sångare gör och risken för att inte nå målet är rätt uppenbar. Sen....sitter helt allt helt perfekt, toner och rytmer och du hör att de andra också gör rätt. Du litar på att du kan och kan på något vis både vara en del av det hela men också lyssna på det som händer. Eftervärme...typ.

Men det som fick mina tankar riktigt att spinna igång var ändå detta spår...

Då och då kommer funderingar från egna och andras barn/unga vuxna om råd eller tips eller nån som har behov av ett tankeutbyte. Stora och små frågor om till exempel...pengar, hus och hem-skötsel, kärlek och relationer eller studier och jobb. Funderingar om hur man ska göra, vad man ska välja och hur man ska tänka...

Med några års livserfarenhet finns det då möjlighet att kunna ha nån åsikt och kanske råd utan att direkt behöva kasta sig iväg och prova allt på studs. Sitta lite lugnt i båten och betrakta och fundera och kanske nån gång veta hur det ska vara. Inte alltid och inte om allt, absolut inte med besserwisser-min, nej då.  

Men ned en känsla av lugn.

En eftervärmeseffekt på nåt sätt....

Nån som fattar vad jag menar?

Avslutar med BruneBrorsan som inte verkar så imponerad av mina tankar...

Mortuta