Senaste inläggen

Av Lena - 10 maj 2016 17:12

 

Det är många intryck som trängs i minnet efter denna musikaliska happening som en region32-helg helt klart är. Klangbilder som poppar upp när man minst anar det, låtar som har häftat sig fast i hjärnan och då inte alltid de som blev favoriter utan mer av typen refrängplågor. Eller kanske några takter med läckra rytmer som går på repeat...

 

 

 

Som vanligt innehåller barbershopbubblan lite extra blingbling och flärd än vad man kan förvänta sig av vardagslivet. Kanske en halvtrist torsdag skulle bli lite flaschigare med en penna toppad med en glittrig krona? Värt att prova, helt klart.

 

      Det handlar rätt mycket om att förstärka ansikte och ögon för att kunna nå långt, långt över scenkanten. Piffat hår som hålls på plats med rikligt med spray är regel än undantag och det är bara att buga och tacka för de doftlösa och allergivänliga sprayalternativen som finns.

 

  Eftersom de allra flesta av oss inte är födda med supermega långa och täta ögonfransar behövs även där lite hjälpmedel. Det är bara att pillra fast dem och vänja sig med vinddraget runt ögonen då man blinkar. Rätt snyggt blir det ändå...åtminstone på lite avstånd. 

Är dock lite tveksam att göra som en rutinerad kvinna (som funnits i barbershopbranschen säkert 40 år) tipsade mig då jag suckade lite över den inte helt bekväma känslan

Börja använda fransar på jobbet några dagar i veckan, du får ett helt annat bemötande från omvärlden, det är säkert (jojo, en viss misstänksamhet till en början kan jag tro...). Du vänjer dig att se vacker ut.

 

Ja...vem vet när kollegorna på jobbet får se mig fladdra med fransarna redan vid morgonmötet.

 

  Mortuta

 

ANNONS
Av Lena - 7 maj 2016 09:42

I Karlstad skiner solen. Otippat va? Vårvärmen sköljde över oss halvfrusna umeåsångare då vi anlände under gårdagen.
Kan meddela att dunjacka, även om den till sitt "försvar" är en tunn sort var HELT FEL PLAGG. Lill-tröja o kjol hade funkat men nejdå, som präktig "man ska inte klä av vintern för tidigt"-personlighet svettades jag vidare.

Idag är det tävlingsdag och efter en tidig morgon med gym o frisk luftspromenad är det nu dags att påbörja förvandlingen från vanlig till extra ordinär. Hm, hur nu det ska gå? Nåväl...spray, hårrullar och allehanda smink brukar göra underverk.

Eftersom sol o luft stärker sinnena och lite ensamtid är bra mitt i det kollektiva musikaliska umgänget hoppas jag på minst en promenad till under förmiddagen.

16:00 står vi på scenen. Keep your fingers crossed...typ.

Gårdagen innehöll en Hötorgssväng, sådär mellan två tågavgångar. Kunde då betrakta den nya ( eller kanske väldigt gamla, vad vet jag?) sparristrenden. Alltså hur man frontar sparrisen för försäljning. Varenda en av grönsaksförsäljarna hade prydligt och symmetriskt upplagda sparrisar. För lite att göra? Konkurrenstricks?
Ja, säg det....

Gott är det i alla fall med vårfräsch grön eller vit sparris. Åhh, med lite parmaskinka...nån klutt hollandaise eller olivolja. Suck...

Nog om detta. Dags för smink på!

Mortuta

ANNONS
Av Lena - 5 maj 2016 21:49

Sådärja, klart!

 

Städar-, tvättar-, målar/putsar- och hinna ikappdagen är över.

Ja, det är många som mer lever efter den religiösa orsaken till helgdagen och ägnat sig åt gökotta och sånt...men, så är inte fallet i detta hushåll.

Här tas direkt tillfället att gno runt i dagsljus för en gång skull.

 

Det är en ynnest att få en sån gratisdag som dyker upp en torsdag i maj då det verkligen hopar sig med sånt som behöver göras och som av förklarliga skäl blivit åsidosatta. Trädgården tinar fram på alla sätt, lite grönt dyker upp och då verkar myreländena få extremt god livskraft. De dyker upp där man minst vill och anar.

 

Tusan så många och små de är och den ständigt återkommande frågan är hur man ska bli kvitt dem. De får gärna leva och frodas i skogen intill vårt hemman...men se inte under våra stenplattor och trätrall, please.

 

Hur gör ni andra för att bli kvitt dessa ovälkomna gäster? Även om man i första tanken vill ta till både ett och annat otillåtet medel så ska det ju funka med nåt miljövänligare alternativ...sägs det. 

 

¤¤¤¤

 

 

FruKatt bevakar både krattande och tvättande med stoiskt lugn. Hon verkar tänka "Okej, en hög med tvätt går ju alltid att parkera på och en lövhög kan man krypa in i...vad ska man nu välja? Vem av de tvåbenta ska jag nu hänga med?"... för att sen sträcka på sig, vända på klacken och nonchalant hoppa upp i fönstret igen. Förmodligen med åsikten om "de där myrorna får ni då ta hand om själva..."

   

Hon kan verkligen få en att känna sig total"dissad".....      

 

¤¤¤¤

 

Denna dag har dessutom ägnats åt att ,enligt en detaljerad packlista se till att resväskan är korrekt fylld med glitterkläder, lösögonfranssmink och så en hel del annat som ska göra barbershopsångerskan helt perfekt stylad inför...

 

Nordiska Mästerskapen i Barbershop. Jojomen, nu är det dags igen för årets höjdpunkt för region 32, dvs alla kvinnliga barbershopsångare i Norden. Den tävling som vi övat på så otroligt mycket för. Kämpat så oerhört hårt tillsammans för att verkligen bli så bra som möjligt och nå de mål vi föresatt oss.

Målsnöret är nära nu.

 

I tidig fredagsgryningstimma ska tåget äntras och näsan pekar mot Karlstad. Laddad till max åker Snowflake Singers ner för att göra sitt yttersta där på scenen på lördag eftermiddag. Med målet att få publikens alla sinnen att röras om på alla tänkbara sätt och givetvis också domarnas gunst. 

Man brukar prata om att en tävlingshelg som denna är att likna med att gå in i en barbershopbubbla där alla bara hänger sig åt övertoner och klanger mixad med kläder som är liiite over the edge och vet ni, det är sant. Ingen utomstående fattar riktigt vad man pratar om, det måste upplevas.

Lite sektvarning? Stämmer...men det får man ta.

 

Nåväl, kul är det i alla fall, och om nån inbillar sig att det inte är riktigt hög musikalisk kvalité på det som framförs kan jag meddela att så är inte fallet. 

Så så så bra!

 

 

De svarta snowflake-jackorna kommer att både höras och synas väl i Karlstad, var så säkra. Kvartett-tävlingen går av stapeln redan i morgonkväll och då har väl de flesta av oss kommit fram och kan heja på de fyra grupperna som kommer från kör. Lycka till!

 

 

¤¤¤

 

Så...har du inget annat viktigt för dig på lördag eftermiddag kan en och annan hållen tumme hållas för oss. Jag lovar att berätta hur det gick.

 

Mortuta

 

Av Lena - 30 april 2016 11:58

Vadan detta?

Har människan bakom mortutatangenterna vaknat till liv igen?

Tinat upp lite i takt med snödrivornas förvinnande och då också givetvis partiellt snöat in igen precis som vädret behagade?

Kommit ut ur kan-inte-skriva-nåt-tjockkoftan?


Så sant, så sant.


Här är jag nu igen. Välkomna tillbaka ni envisa rackare som följer mina spretiga tankar och reflektioner. Hoppas på det bästa....


  Våren sägs vara på intågande här uppe i norra delen av landet..på riktigt alltså, vilket betyder nån sorts värme och sol. Inte bara halvkalla fejk-strålar som bara duger till att visa upp de vinterskitiga fönstren för omvärlden och locka fram nån lite förskräckt grön kvist på vinterdvalaväxter i förråden. 

Väderprognos-appen säger (dvs den prognos som för stunden visar det jag vill ska ske...vill jag ha hagel och skitväder igen finns det säkert nån av alla dessa väderappar som är på den linjen men nu ska vi bara titta på positiva profetior idag), alltså den visar då hyfsad värme en antal dagar framöver. 


Då jädrans gäller det att passa på med vårbruket, allt vad man hinner. Det vill säga;

- minst en tvätt hängs ute och blir sen hängande åtskilliga dagar eftersom det inte torkar så bra än. Och plockas sen in för ännu en tvätt och inomhustorkning.

- kratta runt lite på låtsas på en sumpmarksliknade gräsmatta. Meningslöst än så länge, men det ser ju trevligt ut för de som promenerar förbi...och skapar kanske lite stress för den som inte börjat än..he, he...

(nej skojar bara, sån brukar jag inte vara)

-Trädgårdsmöblernas dynor börjar sin in och ut-vandring på allvar. Ut på stolarna då det ska sittas en kort stund, in igen då det börjar blåsa eller solen försvinner, ut igen då kvällssolen ska provas och sen in igen för att nattfukten eller katt-eländena inte ska ta ett fast grepp om textilierna.


men givetvis också


- grillschabraket som dras fram och dammas av för att invigas på riktigt.

Det gills inte de gånger under mars och april då det tvärgrillats nån liten chorizo i dunjacka och mössa/paraply, det räknas definitivt inte.

Nej, nu är det grill-snack och grilldrink och grillfilosofiska utläggningar som gäller.


Så...välkommen månaden Maj och Våren. Du är SÅÅ välkommen.


¤¤¤¤

 

Lördagsmorgonen bjöd på en skön promenad då vi kunde betrakta närmiljön utan störande löv och grönska...eller hur man nu på ett glatt och frejdigt sätt uttrycker att naturen inte är sådär översig vacker före lövsprickningen. Men det kommer. var så säker på det.

     


Som sällskap på vår kvart-över-sju-runda ( eller möjligt orsaken till denna tidiga tapto på lördagen) var Sally. En numera ung hunddam på 8 månader. Glad och yster, nyfiken och fullständigt ovetande om att de där kommando-order som hörs hit och dit berör henne på nåt sätt. Nej då, hon struntar i det mesta och lever livet...

     


Sitta fint-bilder funkar bra då mutan/belöningen i form av en smaskig godis finns inom blickfånget men sen är instruktionen glömd och skutta hitta och dit-attityden det enda som gäller. Hon är alltså helt underbar och vi får låna henne nån gång då och då, vilket är bra som substitut för den egna hund som vi inte längre har i hushållet.

 

Nåväl, kanske inte alla hoppar av lycka då Rally-Sally gör entré. FruKatt är fortfarande ruskigt skeptisk till denna filur. Det går bättre men om det nånsin kommer att bästisar och bundis...det är väl tveksamt.

 

En glasruta emellan verkar tryggt för dem båda.

 

 

Mortuta 

 

 


Av Lena - 20 februari 2016 17:52

 


Dödsbudet nådde oss för en vecka sedan och tiden stannade av...igen. På mindre än ett halvår har två vänner genom hela livet lämnat oss.

 

Denna gång den kära vännen Mats, min tidigare musikerkompis

- vår (makens och min) barndoms/ungdoms/vuxenväns älskade man

- vår fantastiskt trevliga och roliga kompis

- ja, allas vår Mats.

 

Från en dag till en annan förändrades livet för min vän och deras två barn och så lille bebisKalle förstås. Obegripligt! Ofattbart! Märkligt...

 

 

   

Många underbara minnesbilder dyker upp och det känns gott i hjärtat att minnas. 

 

   - " Vill du spela i band med mig och mina kompisar? Vi spelar bara låtar vi gillar själva..." Frågan kom från min kompis pojkvän Mats och svaret var enkelt. Såklart jag ville! Fyra killar och en tjej, varierade kunskaper och förutsättningar men med en kärlek till musik som gemensam nämnare. 

Först två gitarrer, en bas, en trummis och så sångerskan då....

"jag har köpt en Fender keyboard. Vill du börja spela keyboard i bandet?" Det var nästa fråga som kom efter nåt halvår. "Absolut, bara ni killar bär den åt mig, eftersom den väger bly."    

Eftersom killarna inte så gärna sjöng fick sångerskan locka fram stämsången med löfte om att det skulle kunna funka om de till en början visslade. Därefter var steget inte långt till att alla fyra sjäng stämmor på ett utomordentligt sätt. Eagles, ELO och många andra hit-grupper plankades hejvilt och spelningarna på danser kom som ett brev på posten. 

" Eh, du..vi skulle behöva nån blåssektion i bandet. Jag köper en saxofon och lär mig spela"...och vips var våra låtar begåvade med blås. 

 

Genom åren har det blivit, långt efter att bandet upplöstes,  många långa spelträffar. En spelning på ett lastbilsflak mitt i byn långt efter vi slutat är ett gott minne....kanske också en och annnan träff i skolans musiksal bara för att spela en stund. En och annan studioinspelning dyker då och då upp i nya händer och lockar fram gamla minnen.

Parmiddagar, med efter ett tag rätt sömniga livspartners som avslutats med många timmar av stämsång och gitarrspel och jämförande av spellistor...

 

  Ett liv utan båtar i någon form fanns inte på kartan för vår kompis Mats. En flertal turer med båt, matsäck och avslappnat snack och allt och inget har det blivit genom åren. Från den där lilla båten som hans pappa ägde och som knappt rymde fyra personer till deras rätt rymliga kärra som blev deras semesternöje runt Vättern med båtvännerna under de senaste 20 åren.

 

 

 

   

- minns alla roliga stunder tillsammans då Motala/Umeå besökts 

- minns den teknikfixande, elektronikgrejande, snickrande och spikande kamraten som trollade fram det mesta som behövdes.

- minns allt bilkörande i allt från en Televerksorange Ford Transit via en ljusblå Volvo Amazon till tjusiga firmabilar av senaste modell.

- minns spelningar med autografskrivning och raggarbilsfärder

- minns mycket, mycket mer......

 

- minns en fantastisk familjefar och make 

- minns en varmhjärtad god vän

 

 

 

 

sörjer med min kära vän Chatrine

 

 

Mortuta

 

Av Lena - 16 januari 2016 16:40

 

Projektet "skriva 30 dagar i rad" sprack denna gång på grund av eländesarmen, dvs högerhanden som paketerats i ömsom gips, stödbandage och så nu en mer slank liten stöd"grej". Oavsett paketering har skrivandet inte varit så lätt och varit tvungen att sparas till arbetet...så nu vet ni varför.

 

Nåja, nu är det lördag och skrivkraften kan alltså omdisponeras till bloggandet.

 

FruKatt och undertecknad har tjejhelg

Maken är på vift i fina kostymen och bevittnar en ny kulturhuvudstadsinvigning. Detta i kombo med ha möjlighet att se Sveriges inledningsmatch i handbollsEM. 

Hade gärna följt med som nån sorts side kick..vad nu en sån skulle göra?  

 

Tjejhelg alltså.

Vad kan då den bestå av då deltagarna är två damer i sina bästa år? Vilka aktiviteter är gemensamma och vilka saker får man offra sig för laget på?

 

 

1.En rejäl sovmorgon. Alltså en sån då man efter att tidningen är läst under varmt duntäcke somnar om och vaknar till halvvägs in i förmiddagen med trycksvärta på näsan. Definitivt bådas val även om FruKatt inte riktigt uppskattade idén med tidningen. Hon parkerade under täcket istället.

 

 

2. Kast med liten leksak längs hallgolvet och trassel av matta. Ska då också genomföras många, många gånger. En av oss uppskattade aktiviteten, en av oss härdade ut.

 

 

   

3. Vinterstudio. Märkliga brittiska dokumentärer om allt från skönhetstävlingar till otäcka diagnoser. Master Chef-frosseri. Tevesoffhäng alltså.

Gillas av båda, helt klart. Invirade i filt med de rätta kuddarna intryckta på perfekt sätt njuter båda!

 

 

4. Maratonläsande. Kan vara den aktivitet som deltagarna inte alls kan enas om. Madamen sätter sig gärna mitt på boken och kräver att bli klappad, lägger sig som av en händelse tvärs över den fyrfärgsblanka tidskriften och tittar stint rakt in i ögonen. -Jag då? Roa mig!  Det blir alltså lite multi tasking, dvs klappa med en hand och bläddra med den andra.

 

 

5. Uteaktiviteter av olika slag. Svårt att få till nåt gemensamt så att båda blir nöjda men lillpromenaden runt kvarteret funkar alltid. En stilla tur bland grannhusen, sen stannar FruKatt oftast tvärt och spanar på något i fjärran och man kan lugnt fortsätta på en rejäl långtur på egen hand. 

 

 

6. Det i det närmaste obligatoriska tjejsnack över ett glas vin funkar inte så bra. Kattskrället är en riktig finsmakare och föredrar mest vatten och torrfoder, trist nog. Sitta själv med ett glas vin verkar för trist så det hoppar vi över. Dessutom är det lite svårt att få fart på dialogen, blir så lätt envägskommunikation....

 

Sammantaget en rätt skön helg alltså...som fortfarande har en skön söndag kvar. Hm, vad ska vi då hitta på? Leka kurragömma i gardinerna? Öva sångstämmor utan störningsmoment? Kura framför brasan? Vi får väl se....

 

Mortuta

 

Av Lena - 9 januari 2016 16:49

..ni hör väl det nynnande introt till teveprogrammet Boktipset?


Dag 23

 

 

 

Under en av veckans jobbluncher kom diskussionen igång gällande böcker man läst under julledigheten. Många titlar och tips dansade över bordet som spelpjäserna ett bättre sortens couronneparti men det var dock en titel som fastnade i minnet.

Louise Doughtys Kvinna inför rätta, en bok som enligt många recensenters och tyckares åsikter ska vara nåt extra.

Extra för oss alla som gillar spänning, deckarintriger och detta med en oväntad twist som bonus. Enligt den som tipsade är detta en bok som är en fastna i handlingen-bok och sånt brukar lova gott.

Boken kom därefter i min lånehand och efter det har tiden stannat. Passar för övrigt perfekt då gipsarmen driver mig till vansinne...

 

 


Hmm, vad sa du att du ville, jag lyssnade inte?

Tyst, jag läser.

Jaja, jag ordnar det om en stund.

Shh, bara ett par sidor kvar på kapitlet.

 


Just så är det i hemmet. Någon läser och någon funderar varför det är så svårt att få kontakt. För husfridens skull är det bra att ha hög läshastighet och lång kö bland kollegorna som argument till att just denna helg är vikt till denna bok.

 

Bokens handling då? Vad är åsikten hittills, sådär mitt i boken? Lättläst, men inte sämre skriven än andra. Det första intrycket av förutsägbarhet fick snabbt slås ur tanken. Den vrider och vänder oväntat vilket gör det spännande hela vägen.

Läste nåt om att den ska filmatiseras, kan nog bli en bra thriller.

 

Men, är det en bok jag sätter upp på listan över " Detta mina kära barnbarn ska ni ha läst nån gång i livet"? Njae...vet inte det. Kan dock ändra mig eftersom halva boken är kvar oläst, måste bara göra lite lördagspyssel först....

 

¤¤¤¤

 

 

 

Trots bitande kyla är det solens strålar som ger positiva vädervibbar idag. Vackert som tusan då det lyser in genom de julpyntsfyllda rutorna. Vilket då ger inspiration ( eller kanske bara en rejäl hint om att dammiga julsaker ska väck) till en uppfräschningsstund. Som så många år förut är känslan densamma, supderdubermysigt att plocka fram i december och så skönt att stuva undan i januari, samma visa år efter år. Somliga gillar att behålla julfeeling hela januari månad  ut men så är det inte i detta hushåll. Nej, fram med det som är ljust och luftigt. Lite som att man vill locka fram vårvinterljuset.

 

   

 

Reflexer av solljus mot en vägg kan göra vem som helst glad så här års!

 

¤¤¤¤

 

Annat?

 

Gläds så in i hjärteroten åt att den stora släktfamiljen ska utökas under 2016. Det ska blir roligt att få, så där lite på avstånd, följa detta. Kanske nåt litet och mjukt blir stickat...får väl börja se i gömmorna om garn och mönster finns.

 

   

FruKatt fortsätter sin uppfostringsanstalt med Sally-Rally. Än så länge är resultatet en hysteriskt hoppande och lite skraj valp och en tokuppburrad katt. Den ena tror att det funkar om man piper lite, lägger sig platt på golvet och viftar på svansen ända från de övre halskotorna och framåt, den andra tror att det bästa är att morra med avgrundsbaston, blänga rejält och dansa flamenco på bakbenen.

 

Vi andra tror att med tiden blir de polare.

 

 

Mortuta

 

 

Av Lena - 7 januari 2016 22:59

Dag 22

 

  En lagom bra torsdag, nåja..lite kylig i överkant då, med lagom ansträngande middag och precis lagom mycket hemmafixande. Så där så att tiden fanns för långt elektroniskt samtal med likasinnade och och sen både film och målarboksstund i perfekt kombo. Lysande avvägning.

 

Denna oplanerade lagomhet tillkom helt och hållet på grund av ett inställt tåg och tokvägrande bil. Väderleksbaserade faktorer som inget går att göra åt. Bara gilla läget, go with the flow -typ och sen rådda upp tillvaron på nåt bra lagom sätt alltså.

 

Lite lagom varm och god glögg får bringa lite höjd på torsdagsmyset och efter det är förmodligen lagomdosen fylld.

 

¤¤¤¤

 

Media har dagen igenom varit fylld av temperaturrapporter, radiostationer som utlyst ringa-in-och-berätta-tävlingar om lägsta temp och kärvaste förhållanden och en och annan rubrik om köldrelaterade olyckor. Insta-konton med växelvis rimfrostögonfransar och braseldar och däremellan någon dåre som har ett behov av att visa sin stålmannenskaraktär genom att givetvis visa upp både avverkad löpsträcka och pulsklocka. tok finns det gott om.

 

På topplistan över konstigheter som kylan gör är nog gårdagens brand långt upp i Norrbotten där brandkåren inte kunde släcka branden eftersom vattnet frös till is. De fick stå och se den eldhärjade fastigheten brinna ner till grunden utan att kunna gör nåt...då är det kallt, fy tusan.

 

¤¤¤¤

 

För övrigt?

 

Gipsarmen håller sinnena och fantasin i full gång. Teknikerna för att röna mer självständighet gällande att klä av/på sig själv, få mat på tallrik och i munnen och många andra vardagssysslor blir mer och mer förfinade. Kanske inte alltid tidsbesparande och inte heller jämt så framgångsrika, rätt ofta smärtframkallande men....det är en sysselsättning så god som någon annan.

 

 

 

Myser vidare under filten....på ett lagom varmt vis.

 

Mortuta

 

 

Presentation


Välkommen att dela mina funderingar...

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ mortuta med Blogkeen
Följ mortuta med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se