Nu är 2011 snart slut och jag tycker det är dags att blicka bakåt för att se vad året har innehållit, både bra och dåliga saker. Jag tror att återblickar är bra för att man ska kunna få distans till det sånt som hänt, minnas det roliga man varit med om och faktiskt både glädjas, sörja, sakna och längta på en "lagom" nivå.

Okej, jag tittar bakåt, minns några saker lite tydligare.....

2011 har varit ett resande år för mig.

England, Malta, Italien, Österrike och Frankrike...helt otroligt!

Året då vi i Kammarkören Sångkraft fick ta emot det vinnande priset i Graz, se den svenska fanan hissas och jubla tillsammans.

Året då vi cyklade som tokar mellan vingårdarna i Dijon och  bestämde oss för att Bordaux-viner ändå är godare.

Året då jag fick se då R på sex (6) dagar lärde sig åka slalom i Alperna...

alltså från noll.... 

Den utvecklingen skulle man få ha i allt nytt man företar sig.

Året då E och jag kunde gå i Notting Hill, äta cup cakes, prata och shoppa...lite...

Året då min man och jag träffade våra vänner på stora fester ...som Oscarsgalan hos oss....till fikastunder på nåns altan....Guld värda.

Året då jag hälsade på mina döttrar på Malta och insåg att de verkligen bor där.....på riktigt....inga turister......eller språkstudenter.....utan på riktigt.

Året då jag fått åka nypistat i solsken på snötäckta alper och pister....

Whooo så häftigt det är.  

Året då jag via skype lärt känna K som flyttade till Malta för min dotters skull.

Året då jag lärt känna fina J som fått min sons ögon att glittra.

Javisstja, året har ju innehållit en stor skopa sjukdoms-elände. Ett elände som jag är på väg upp ur nu. Inser att det är bra med en postitiv livsinställning då man blir sjuk....även om det inte alltid hjälper.....

Tack vare många goda vänner som på sina egna sätt stöttat mig har många, många saker blivit lättare. Alla Ni finns i mitt hjärta lite extra....Ann, Annelie, Karin, Åsa, Eva, Lena, Anna, Anna, Kristina, Gabrielle och många fler.....

Wao, vad många vänner jag har....snacka om lyckligt lottad.

2011 är ju givetvis också året som innehållit så många härliga stunder med de vuxna underbara barnen, de kära systarna och så förstås maken...givetvis!!!!

För att det inte ska bli fööör sötsliskig återblick måste jag då avsluta med....

2011 är året då jag...

...stått i kolsvart skog med pannlampa och på måfå visslat efter hundensom gett sig ut på egna roliga äventyr,

...städat i sängen då hundeländet lagt sig där efter ett "tjuvbad" i leriga diken,

...envist försökt Kenzo lära sig ligg-stannakvar-väntapåmig-jagainterådjuren,

Då är det väl bara att vänta in nästa år då......fast först är det jul ju....

Mortuta

 

wiper

17 december 2011 09:31

Det var bra tänkt, det tar jag till mig själv för ibland tror man att det varit ett skitår men sen när man tänker efter så har det alltid hänt nåt bra.

Lyckost som rest så mycket. Ser att du har många strängar på din lyra ;) Grattis till pris för kammarkören. Nu får jag säga lyckostar igen ;) Vad häftigt att ni gått omkring i Notting Hill där filmen med samma namn utspelade sig. Dit måste jag åka själv nån gång om jag hinner innan sankte Per kommer och hämtar mig ;)))

Ser att du även varit med om tråkiga saker och då är det verkligen skönt att ha bra vänner omkring sig. Vilken fin hund du har och vilket äventyr att stå mitt ute i en mörk skog än om jag hade pannlampa så hade jag nog fått panik.

Nu skall jag fundera själv på hur mitt år varit. Tack för en bra idé

Ha en fin lördag
kram

http://wiper.bloggplatsen.se

Lena

17 december 2011 09:36

Tack för dina ord. Lycka till med din återblick. Förhoppningsvis hittar du också en mängd positiva saker att glädjas över.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...