...utspelar sig nästa bok som jag tänkte tipsa er om. 

För en liten stund avslutade jag lyssandet av Död i skugga av Anne Holt. En sorts deckare, den femte boken i en serie om kriminalpsykologen Inger Johanne och några fler poliser förstås..,Jaha, en typisk deckare tänker du då.

Njae, den här boken har en hel del annat att erbjuda faktiskt, åtminstone vad gäller tankar och funderingar.

Handlingen då? Anne holt har valt att sätta in sin historia i en, för Norge i synnerhet men även oss andra fruktansvärd och oförglömlig situation. Samma dag som Bering-Breivik begår våld på hela det norska folket och poliser, ambulanser och utryckningspersonal är upptagna av detta dör en liten åttaårig pojke, hemma hos sina föräldrar i vardagsrummet. Han ramlar ner från en stege och det fruktansvärda som inte får ske händer. Han dör av svåra skallskador. Vid första anblicken ser det ut som en tragisk olycka men givetvis så finns underliggande saker som dyker upp mer och mer.

(ja, annars vore det ju en rätt usel deckare, eller hur?)

Familjen avskärmar sig totalt från den nationella katastrofen, så klart....vem skulle inte tycka att den egna situationen var tusenmiljoner gånger värre...

Nåja, någon anser att det inte kan vara en olycka...

Därefter följer en rätt lång och flerparallellig historia med en liten pojke med ADHD-diagnos i fokus.En diagnos som påverkar hela familjen. Sen finns det nån nyexaminerad polis som virrar runt och gör en del misstag, en del vinsippande kvinnor, fisförnäma överklasstanter med fördomar om högt och lågt, kriminalpsykologen som gör sina analyser på egen hand och så förstås en och annan trött poliskommisarie som tvivlar över livet och framtiden och sånt...

Hur var då den här boken? Kunde den fånga mig? Ja, faktiskt. Visserligen var det kanske en och annan sidohistoria för mycket men det faktum att det handlade om den där lilla pojken med så mycket emot sig i livet gjorde att jag blev fast. MEN....jag tycker definitivt att hon kunde ha fått med mer av terrorattacken eftersom hon nu valt att ha den som en sorts inramning. Den försvann nånstans på vägen....konstigt.

Rekommenderas den? Javars, den hamnar väl inte på min 2013 Tio i Topp-lista men ändå helt okej. Den gav mig en del att fundera på vad gäller diagnoser och dysfunktionella familjer. Sen är det alltid härligt med spänning, oväntade vändningar och ens egna gissningar om vem som är förövaren...egentligen.

Att läsa böcker via ljudbok är ett helt underbart alternativ. Givetvis kräver det en läsar-röst som man gillar för att det inte ska bli nån man retar sig på men....de allra flesta är ju bra. 

Jag har ofta en ljudbok igång samtidigt med ett par hålla i handen-böcker. Lyssnar på bussen, tåget, promenaden, strykningen eller då det borde vara dags att sova och lampan ska vara släckt.

I mitt nästa inlägg tänker jag nog ge er ett boktips från min nattduks-bokhög. Spännande, va?

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Nu ska jag hänge mig åt repriser av Trinny och Susanna....och lite Sveriges Mästerkock förstås.

Mortuta