Alla inlägg under september 2012

Av Lena - 30 september 2012 10:41


   

Om man har turen att fastna vid teven då Fredrik Skavlan har sin talkshow så är det ingen brist på ämnen att skriva om. Det avsnitt som kom i min väg var fyllt av intressanta ämnen. Sånt som...

Eddie Izzard

Transvestit

Män och nagellack

Stand up

Maraton

Boxning

Norsk världsmästare, kvinnlig boxare

43 maratonlopp på 51 dagar

Oppenhet och ärlighet

John Guidetti

sjukdomar

fotboll i allmänhet och Manchester City i synnerhet

Alicia Keys

Musik

Att alltid sikta på att bli bäst

Att inte vara nöjd

Vad är konst

Hur olika man tolkar tavlor

"a house to die in"-projekt

 

Vart och ett av dessa ämnen är råmaterial nog för att i veckor skriva och tycka och fantisera lite. Nej inte lite.....väldigt mycket faktiskt. Men inte nu tydligen.....

Istället blir det tämligen tomt i tankarna.

Får fundera lite mer innan jag skriver nåt....

Förslag på var man ska börja?

 

    För övrigt så blev lammsteksmiddagen utsökt. Rekommenderas.

 

Mortuta

ANNONS
Av Lena - 29 september 2012 19:04

Somliga dagar i september är sysslorna oerhört förutbestämda. Enligt invanda mönster och "härma sina föräldrars sysslor" så vet man när det är dags.

Dags för att tömma blomlådor, tid att rensa bort allt i trädgårdslandet och stunden då alla äpplen ska bort från träden och antingen kastas i komposten eller bli paketerade i tidningspapper. En dag strax innan frosten...

  Det känns gott i själen att pyssla på med dessa uppgifter. Gott att få arbeta ute i sin trädgård, peta i landet lite extra, gå runt och kratta litegrann och fundera över vad man ska göra nästa år kanske...

Detta trots att palsternackorna detta år var smala som lillfingret på min hand och svartroten inte ens kvalade in som ingrediens i köket. 

 

  Egen skörd är rikedom. Något som är svårt att mäta i pengar. Kanske låter lite patetiskt men onekligen så är det ljuvligt att stå med en stor och tung korg till bredden fylld med äpplen. Goda, gröna och mogna. Tre gånger så mycket ligger dessutom i skottkärran, lite fallskadade och tilltufsade...för att inte tala om allt som redan burits till skogs och rådjuren.

 

Ingen aning vad som vi ska göra av allt. Men rik känner jag mig!!

 

  Vi har haft sällskap. Katten har följt oss på avstånd, i sällskap med hunden. De har legat tätt ihop och spanat på allt arbete. Flyttat på sig, allt eftersom vi rört oss runt gården, gått i vårt spår och nosat lite fundersamt och gjort nån sorts besiktning av vårt arbete. 

Båda lade sig sedan i vår säng, lagom leriga om tassarna och verkade vara nöjda med vårt dagsverke.

 

Mörkret lägger sig nu över oss, regnet duggar men det är faktiskt inte så kallt. Många, många ljuslyktor tänds och vi kurar ihop oss och njuter av denna lördagkväll.

Lite god lammstek och våra, med kärlek odlade palsternackor förgyller middagsdukningen lite extra. Jatack, det blir nog bra!

 

Till sist, kära läsare....jag är i läs"nöd". Ge mig lite nya fräscha boktips. Tips om öcker som skakar om, får mig att fnissa lite, beröras eller bara lite feel good-känsla. Det vore kul med lite nytt!

 

 

Mortuta

ANNONS
Av Lena - 25 september 2012 21:31

Av nån outgrundlig anledning så lyckas jag om och om igen glömma ...läs vägra inse...mina begränsningar. Och då pratar jag alltså inte om sånt som kan härledas till sjukdom utan sånt som jämt varit lite knepigt.
Ni vet, sånt som man gärna vill kunna men inte fixar riktigt bra. I mitt fall är det min fullständiga avsaknad av LOKALSINNE...vilket kan betyda hitta på nya platser, gå i s.k.bakspår på mig själv och finna vägen hem och så detta med kartor. Denna gång gällde det kartläsande....

En kollega som haft orienteringsdag i "mina hund/löprunde-marker" bad mig att plocka in kontrollerna under kvällen så att de inte skulle förkommas.
-jajamen, klart jag gör det. Ska ju ändå ut en runda,sa jag tvärsäkert.
Insåg sen, då kartan stacks i min hand att det inte var direkt på stigarna kontrollerna satt.
Hjälp...vad göra? Gå tillbaka och medge att jag inte är hundra på kartläsning? Ge mig i kast med utmaningen? Ha! Lätt val....det andra förstås...med viss assistans.

Väl hemma över middagsbordet erbjöds maken att delta i "lilla o-ringen" och vi gav oss iväg med karta, glatt humör och hundskutten som side kick. Allt flöt på och vi ansåg oss efter ett tag vara nog så bra som Annichen Kringstad och Helena Jonsson.

Missade bara en liten yttepyttedetalj. Mörkret!
Det blev ju tokmörkt efter ett tag och vi famlade runt i skogen som dårar, trots att vi stoppat med pannlampan i fickan så hjälpte det föga. Sista kontrollen fick vi kasta in handduken på ....nytt försök imorgon.

Så vad lär man sig av detta? Inget är omöjligt....men gör det då i dagsljus.


Mortuta

Av Lena - 22 september 2012 21:08

Vår familjeprojekt "överraska varandra" har legat nere under sommaren. Mycket för att sommarmånaderna med värme, sommarljus och semester rätt ofta inbjuder sig själv till oväntade saker och då ansåg vi att det inte behövdes nån större organisation.

Men nu....nu är det dags igen.

 

Hösten står för dörren och innnan man vet ordet av är varje helg inplanerad till kolla-på-matcher, öva-med-grupper-och-körer och resa-i-jobbet och resten av tiden hamnar lätt i soffhäng och inget annat. Alltså desto viktigare att få in dessa heliga små stunder.

Idag var det en sådan dag alltså. Det var Min tur att vara lite hemlighetsfull och inovativ och påhittig. Rätt enkelt denna gång, efter att tvärs över köksbordet varje dag tittat på en trött och hårt prövad make bestämde jag raskt att en dag på spa skulle passa.


Så blev det.


Fast...innnan dess var det en hel drös med "ska bara göra"-punkter. Gå länge med hunden, fålla gardiner, dammsuga, flänga på stan och rensa ärendelistan, stå och vela inför beslut om lamp-inköp...och lite till.

 


Sen låg vi stilla i var sin badrock och lånade tofflor, ett glas juice i handen och med klassisk musik i öronen på stadens härliga spa...ljuvligt!  Stundtals var vi helt ensamma därinne och kunde plaska runt lite som vi ville, definitivt ingen "kö" till hetvattenpoolen och en aura av lugn runt omkring oss. Det var inte bara maken som njöt av stillheten och tystnaden. Jag älskar detta göra-inget-läge....


   

Dagen blev alltså inte speciellt märkvärdig men ack så viktig. Rekommenderas! 

 

Somna i soffan lär förmodligen bli nästa moment i detta lördagsnöje. Tänk att man kan bli fullständigt utpumpad av att vara där....och gör absolut ingenting!!


¤¤¤¤¤¤

 

 

Ikväll går mina tankar till dotterns goda vän E vars pappa plötsligt dog i veckan. En man i sina bästa år, en vän vi länge känt och haft många roliga stunder med men framförallt är det E´s älskade far. Det finns inte ord som kan trösta tillräckligt men en hälsning och en kram nästa gång vi ses kan i alla fall visa att vi bryr oss.

 

Tillvaron ställs på sin spets då människor i ens egen ålder dör....Vi som alltid varit odödliga och skulle leva för evigt....det är ju bara andra som är gamla och som blir sjuka och som dör....inte nån som är som jag....

 

Lev för de levande.

Än en gång blir det uppenbart. 

 

Mortuta

 

 




Av Lena - 20 september 2012 16:08

 

Ja, just så sa min inre röst då jag promenerade hem från jobbet vid lunchtid.

"Ut med dig i det vackra vädret...vila får du göra lite senare..."

Okej, jag gör ju som jag säger och gav mig ut alltså på en underbar tur till havet med den alltid  utflyktssugne hunden.

Vi stannade till vid stranden ett tag och bara njöt av luften och vinden. Ljuvligt!

 

 


Den här hösten är det mycket svamp i skogen....tror jag. Eller är det så att jag denna höst har ett lugnare tempo och sänker blicken så pass ofta så att jag ser vad som växer? Plockar dom gör jag inte...risken för förgiftning är överhängande och i mina ögon ser alla smaskiga ut. Men, det är klart att jag skulle kunna ladda ner nån känna-igen-alla-svampar-app på min mobil och kunna reda ut vad som är vad .Fast det verkar vara överkurs....åtminstone för mig. 

Köper hellre svamp av dom som vet vad dom gör....

 

    Men ändock....la mig ner och fotade några som dök upp i min väg. Känns lite som Nils Karlsson Pyssling-vinkel på svamparna. De är rätt vackra att beskåda på så nära håll.

Tur att ingen såg mig då jag ålade i en dikeskant, med kameran i högsta hugg och med hunden lyckligt vältrande i lervattnet en bit bort.


En sån här solig dag blir nästan allt vackert, till och med skägglaven på den gamla granen. 

Konstigt, man blir lättroad då solen skiner och det mesta är rätt enkelt. Som till exempel att styra upp familjens matsedel och veckohandlingen som oftast utförs på torsdagar. Det är ju kanske inte alla veckor som ideérna sprutar ut och det blir variation och inovation som kännetecknar maten som serveras. 

Fick lite...obs bara liiite städfnatt och började mitt i matlisteskrivandet sortera bland alla mattidningar som börjar driva upp sig. Riva ut recept som är smaskiga är inte så svårt, det är så himla mycket som är gott och jag försöker begränsa mig med regeln "måste ha tillagat det innan det får sparas i boken" . Har faktiskt upptäckt att det är en bra tanke att jag ska ha lagat alla recept som finns i min egna bok...och gärna skriva nån form av omdöme i marginalen.

Det är momentet efter bläddrandet och rivandet som brukar vara svårare, det där med att klistra in i receptboken som ställer till det. Intresset för aktiviteten falnar nästan alltid just då... Det har en tendens att bli en ny hög som står och dammar till sig innan nästa städryck infinner sig...kan dröja tyvärr.

 

Tidningshögen har krymp och nu ligger det en präktig hög i väntan på sax och tejp. 

 

Äh, jag tar det en annan dag.

 

 Äppelträden väntar på att bli plockade. Har hört talas om ett musteri i närheten som tar emot skörd och det skulle kännas skönt om det kom till nytta.

Rådjursutfodring i all ära....äppelmust låter mer spännande.

 

Är det nån som har några andra tips om vad man gör av massor av småäpplen?

Annat än komposthög, rådjur, mos och chutney alltså...

 

Ja, ja...

Vilken tur att man aldrig blir helt sysslolös....

 

Dagens boktips kom i brevlådan i dag. Alltså har jag inte hunnit läsa boken än utan tipsar bara om titeln.

 

"Om det var krig i Norden" av Janne Teller. En liten bok med en yttre layout som ett svenskt pass. Den inleds med orden " Tänk om det blev krig i Norden, Vart skulle du ta vägen?" Den vrider på perspektiven om hur det är att leva i krig, fly och att vara flykting.

Intressant läsning gissar jag, mina tankar om den får ni om några dagar.

 

Mortuta

 

 

 

 

 

 

Av Lena - 16 september 2012 15:22

 

Det har snart gått en hel sommar och denna blomma har envisats med att vara bara en grönväxt,vecka efter vecka. Min goda vän L, med erkänt gröna fingrar, sa att den skulle blomma relativt tidigt...men se, icek det. Jag har vattnat, pillrat litegrann sådär som man visst ska göra och önskat en blommning men utan resultat. 

 

Så står hon där, på lördag morgon med blygt huvud....husets fröken Dalhia. Jojo, lite som en japansk geisha med sänkt blick, stilla och avvaktande.. (ja, jag vet...jag är klart inspirerad av boken jag läser....)

 

Jag tar mig en runda på gården och pysslar lite och då jag kommer tillbaka har hon rätat på ryggen och sträcker nu upp sig mot solen.

Litegrann som "se på mig nu". Fin att se på och ska nu vårdas omsorgsfullt så att vi får glädjas ett bra tag.

 Märkligt, det där med växter.....

 

¤¤¤¤¤¤¤

 

Nåt mer?

Det är verkligen en fin brittsommardag idag. Båtfolket som inte hunnit upp med sina  farkoster har nog haft en härlig dag på vattnet, långpromenadsmänniskorna kanske gått rekordlångt idag...vem vet?

Själv har jag varit mest hemmavid och pysslat på med hus och hem. 

 

Symaskinspremiären är överstånden. De där första testtygbitarna räknades inte...för nu har det blivit gardinsömnad och det på riktigt. Långa, långa våder som numera..hör och häpna...blir rakt sydda, inga tjorvställen, inget där undertråden bara gått av...HALLELUJA! Trodde aldrig att det skulle hända...

 

Men stopp där...nu hoppar vi visst högt lite för tidigt.

 

Mortutasömmerskan är lite ringrostig....köpte ca 15 cm för lite tyg...kan bli gardiner som klarar en vattenskada typ.....suck, det blir till att hitta på nån fiffig inovation....måste klura på det hela lite...

Alltid är det då nåt...

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

Under tiden sömnadsprojektet pågått så har jag lyssnat på sångstämmor...på repeat. Samma låt om och om igen. Bara min stämma, envist lyssnande för att den ska sitta som ett gammalt textilplåster i minnet. Är just nu i läget att "alla andra" i min stämma är stensäkra på den där Why we sang-låten och jag mumlar på lite för mycket. Det är rätt bra att lyssna om och om igen medan man gör något annat.

Fast, det är nog klokt att göra det i enskildhet. Omvärlden måste tro att man är lite trög eller kanske något ensidig då samma spår hörs för 15:e gången. 

Tur maken är van....har nog hört det mesta övas i vårt hem..

 

Sådärja.

 

Dags att avsluta dagens text. Kattenskräpet har för tredje gången hoppat upp på arbetsbänken, puttat ner sin tomma foderburk och därefter jamat uppfodrande. Vill hon nåt eller?

 

Mortuta

 

 

Av Lena - 15 september 2012 07:30

...på den som är ute i blåsväder.


Ja, så känns det väl just nu i vårt hem. Maken är rubrikernas man igår och idag...och förmodligen ett tag till. Trots att jag inte har nåt med saken att göra...tack och lov...så  blir det ringar på vattnet och det är lite otrevligt. Hoppas att det går att lösa och gå vidare på nåt bra sätt.

Att ha ett jobb på en "hög" post är inte nån dans på rosor....om nu nån trott det.

 

 

Själv så slits jag mellan världsproblemen: Gå ut i spöregn eller Vänta tills det blir bättre väder. Regn är skönt....men torra kläder som jag själv får svettas ner är inte dumt heller. Om hunden själv får välja så borde vi varit på gång sedan länge...Ha! Jag har mutat ner honom i bädden med hundgodis.Tänk så lätt det gick, han kanske inte ens ville gå ut...

 

Filmtips...någon?

Jag såg (läs bitvis halvsov) Hotel Marigold. En stillsam film om ett antal personer i 60-årsåldern som kommer till ett hotell i Indien. Man får följa deras öden och "äventyr" och det är många leenden och nån lite tår fälldes faktiskt också.

Fick nys om den via tips från goda vännerna E och J för rätt länge sen, glömde givetvis bort titeln rätt snabbt men igår dök filmtiteln upp igen och jag fann den som filmlån via teven. 

Ett bra fredagsmysval helt enkelt.

Fast jag är nog tvungen att se delar av den idag eftersom ögonlocken blev så tunga....

 

Denna helg får nog ägnas åt att rensa bort numera skruttiga blommor i trädgården. Den senaste tidens regn och blåst och lite lägre temperatur har satt sina spår på de krukor som står ute. Bara att inse, det ska väck!!

 

Kan också meddela för den som legat sömnlös och funderat.

Taket är klart!! Svart och blankt och heltäckande, kan inte önska mer.:)

 

  Nu har hundgodiset tagit slut och Kenzo börjat med en klagosång som klingar över hela huset...oklart vilken tonart han sjunger i. Stirrar dessutom uppfodrande på mig som om jag verkligen borde veta bättre än sitta vid datorn...då man istället kan gå ut.

 

Så, jag ger upp....

 

På med springkläderna och hundselen och stavarna och hörlurarna.

Vi ses

 

Mortuta

Av Lena - 11 september 2012 20:43

 


Ett stort kliv tillbaka till det som tidigare var det naturliga tillståndet. Att jobba på 50 %. Kanske är det  för det stora flertalet inget märkvärdigt men för mig en mental milstolpe. En viktig sådan.

Trodde inte i våras att det skulle vara möjligt men nu är jag framme vid detta delmål och lutar mig lite lätt mot den där stolpen...skönt! Ska nog stå fast vid denna position ett bra tag så att det verkligen blir stabilt.

 

Andra arbetsuppgifter men med samma härliga kollegor. Annat fokus men samma gemensamma mål. Lugn egen miljö men kan också välja att vara mitt i bruset om jag vill. Härligt!

 

Firar med ett litet "hurra".....!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

Nu blir det fotbollshäng i soffan med hund och make och katt. Kan bli både trångt och varmt och sövande. Satsar nog inga slantar på oddset huruvida vi håller oss vakna matchen igenom. Brukar av nån anledning vara jobbigt att hålla ut båda halvlekarna. varför kan man ju undra. Det är ju landskamp och så....jamen, det är ju faktiskt inte alltid roligt att se dom kuta fram och tillbaka, peta lite på bollen sådär förstrött och sen tvärrusa mot mål och skrika till varandra....och så tjonga iväg nån höjdare....håller det dessutom på så i 90 minuter...då är det givet att sömnen infinner sig.

Hoppas ändå att dom vinner matchen, vore lite skämmigt för Hamrén & co att gå på pumpen mot Kazakstan.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

Boktipset för dagen:

 

En geishas memoarer.

 

Har börjat idag med den, verkar bra. Intressant att läsa om något som verkligen ligger långt från den värld vi är vana. Nån som har läst den och har åsikter?


Mortuta

Presentation


Välkommen att dela mina funderingar...

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< September 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ mortuta med Blogkeen
Följ mortuta med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se