I lördags hade vår lokala tidning ett längre reportage om det intressanta ämnet "var du finns i syskonskaran påverkar hur du blir"....Ja, jag vet att det heter nåt annat men minns inte det just nu.

Nåväl, man kunde läsa om skillnaden mellan äldst, mellan och yngst i en grupp syskon och hur det kan påverka relationer till ev. livspartners osv.

Hela artikeln baserade sig på boken "Äldst, yngst eller mittemellan" av Elisabeth Schönbeck. Den kanske blir en bra vinterläsningsbok, vem vet?

Äldsta barnet beskrevs bland annat såhär: "....duktig, dominant, ambitiös och tycker om att bestämma."...Hm, kanske stämmer....Den förstfödde måste ju också förhålla sig till att först var ensam om all uppmärksamhet i familjen för att sen upptäcka att det ska konkurreras om föräldrarnas gunst. Lite knepigt det också.

Mellanbarnet beskrivs som "...lyssnar både uppåt och nedåt, strävar efter rättvisa men vill oftast inte ta ställning. Medlar i familjen, duktig på att kompromissa och att förhandla." . Riskerar att hamna i kläm. I relationer fungerar mellanbarnspersonligheten med de flesta på grund av sin stora flexibilitet.

Yngsta i en syskonskara då? Beskrivs som "...äventyrare, drömmare, livsnjutare. Hellre gasar än bromsar i livet, är vana att de äldre syskonen är överlägsna på det mesta och kan känna att det är svårt att komma ikapp.". Enligt boken beskrivs småsyskonen som mindre ansvarstagande och mer rebelliska...hm, det var värst...

Det här är väl som att läsa horoskop, vill man hitta likheter så finns det. DEt känns inte som att det är några världsrön som nån plötsligt forskat fram. En lagom dos av skeptisism är väl av godo, gissar jag. Men det är lite kul att titta på sin egen plats i syskongruppen och se om det finns spår av likhet.

Jag är yngst i familjen.

Känner jag igen mig i beskrivningen?

Till viss del....livsnjutare? Jotack, det hoppas jag. Rebellisk? det vete tusan.

Ser jag mina syskon i de andra beskrivningarna?

Det finns fragment som kan stämma...

Nästa steg är att titta på sina barn och deras positioner i gruppen. 

Det blev lite kul...

Vi diskuterade detta över en bit mat med några vänner igår, de har barn i samma ålder och våra liv är rätt jämförbara. Kunde enas om att våra kära barn hade vissa likheter med författarens idéer. Det blev en del skratt och anekdotberättande om våra döttrar och söner. Har man tre barn så är det lätt att generalisera fast dem i beskrivningarna....lite kul om man inte tar det på blodigt allvar. 

Så mina kära ungar E,M och L....vad säger ni? Stämmer beskrivningarna?

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

   Kettle bells. Detta träningsredskap from hell.....En järnklump med handtag som man kan göra massor av övningar med. Som jag tidigare berättat så provade vi träningsformen under några svettiga pass på Malta. I strumplästen, för att få bästa balansen, på en liten yta och med endast sin egen kropp och järnklumpen som redskap. Så...jävla.....jobbigt....men kul.

Så nu har vi inskaffat var sin klump ( 8 och 12 kg), vi står på altanen och svingar bells...typ varannan dag och försöker höra dotterns instruktioner i minnet. " Sträck, tryck..."

Hm, det finns "visningsvideos" på Youtube. Kanske bäst att kolla in dem igen.

Ja, ja....jag vet, det är nördigt....vi är sådana i vår familj...alla tränar på nåt vis....en av de gemensamma nämnarna hos oss är väl att det svårt för oss att göra saker långsamt och enbart av njutning...det ska vara nån svett-faktor i det man gör.

Så att det känns att man utfört det.....

Power walks, simma fort, lufsa med hunden i skogen, flänga i skidspåret, löparspåret, gymmet..you name it. Sådana är vi!

Här kan man ju verkligen fundera över hur man påverkat varandra i familjen, vad man fört i arv till sina barn m.m Nog så intressant som syskonpositionen.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Vinterstudion är dagens fokus. Skidåkning i alla dess former. Skavfötters i soffan, en stor kanna kaffe och mjuka filten. Blir bra det!

Fast......i nån tråkig-gren-paus ska vi faktiskt klämma in en härlig skidtur i skogen. Mina nya löparskidor ska invigas, hurra!

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...