Det kan ju knappast ha undgått någon i vårt avlånga land att denna helg har guldiga förtecken. Så kul för hela den skidtrupp som kämpar med tuff träning och inte alltid stor framgång att äntligen vara bäst då det gäller. 

Charlotte Kallas leende, Lars Nelsons entusiasm och Anna Haags sprittande skratt i alla intervjuer som susat förbi i teve får oss att verkligen förstå att vi fått bevittna gigantiska laginsatser i denna megaindividuella sport.

Eftersom det är lite lätt nervpressande att se sådana lopp på teve brukar jag försöka fixa och dona med något samtidigt, hålla mig sysselsatt så att det blir ett naturligt gå in - gå ut ur sammanhanget. Klarar inte att titta hela tiden - blundar ibland, speciellt då de skulle åka i snävkurvorna där sprintåkarna ramlade i en enda plockepinnhög...

Gardinbyten blev dagens titta på spännande OS-pyssel.

      Koncentrationen var dock inte på topp hela tiden utan det blev en del missar. Mätte lite konstigt då några längder skulle fållas upp, fick göra om och göra om. Strök en längd två gånger och en ingen gång...ja, ni hör ju hur det kan gå då tävlingsnerverna får för stort spelrum.

Nåja, gardinerna är uppe på rätt plats och med gott visuellt resultat. 

Vi försökte oss på en hurtig söndagslångpromenad men det var så moddigt och blött att alla entusiasm försvann efter några kilometer. Plogningen på våra gator har en del att förbättra, det varierar stundtals mellan två hjulspår och en blank, välhyvlad skridskobana med en skvätt sand på valda fläckar (med fördel inte på delar av gatan där man förväntas promenera på ...) så inte hasar man runt mer än nödvändigt.

Ett knippe tulpaner och ett paket kaffe senare var vi på väg hem igen. 

¤¤¤¤¤¤¤¤

En av våra yngre släktingar firar dubbel-etta idag, J fyller 11 år och vi hurrar hemifrån för honom. Han hade kompiskalas med innebandytema och vi ansåg att vi inte riktigt skulle platsa med på den tillställningen. Nån självinsikt besitter vi båda ändå nuförtiden, även om viljan finns.

Vi får väl ge grattiskramarna i efterskott istället.

¤¤¤¤¤

Våra goda vänner överraskade med fikabröd på kvällskvisten och det är en utmärkt avslutning på helgen. Som vanligt avhandlas stort och smått över en och två koppar kaffe. Den aktuella bebisfilmen tittas på, barnens förehavanden uppdateras och egna tankar ventileras. Precis som vanligt.

Dessutom en god morotskaka till kaffet. Man tackar!!

Sen så är det väl bara att sätta sig med lite jobb innan lampan släcks, plikttrogen som man är så ska allt vara fixat innan morgonen.

...eller ska jag kanske se ännu ett avsnitt av Downton Abbey?

Hm, tror nog det. Det är väldigt sällan som teveserier fångar mig, orkar för det mesta inte boka av tid varje vecka nån längre tid för sånt...eller rättare sagt är väl min tid framför teven i bästa sändningstid för serier rätt begränsad. Men ,efter att ha inskaffat en cdbox med tre säsonger...kan jag nu se när jag har tid...och just ikväll har jag ju tid...

/ Mortuta