Somliga dagar i september är sysslorna oerhört förutbestämda. Enligt invanda mönster och "härma sina föräldrars sysslor" så vet man när det är dags.

Dags för att tömma blomlådor, tid att rensa bort allt i trädgårdslandet och stunden då alla äpplen ska bort från träden och antingen kastas i komposten eller bli paketerade i tidningspapper. En dag strax innan frosten...

  Det känns gott i själen att pyssla på med dessa uppgifter. Gott att få arbeta ute i sin trädgård, peta i landet lite extra, gå runt och kratta litegrann och fundera över vad man ska göra nästa år kanske...

Detta trots att palsternackorna detta år var smala som lillfingret på min hand och svartroten inte ens kvalade in som ingrediens i köket. 

  Egen skörd är rikedom. Något som är svårt att mäta i pengar. Kanske låter lite patetiskt men onekligen så är det ljuvligt att stå med en stor och tung korg till bredden fylld med äpplen. Goda, gröna och mogna. Tre gånger så mycket ligger dessutom i skottkärran, lite fallskadade och tilltufsade...för att inte tala om allt som redan burits till skogs och rådjuren.

Ingen aning vad som vi ska göra av allt. Men rik känner jag mig!!

  Vi har haft sällskap. Katten har följt oss på avstånd, i sällskap med hunden. De har legat tätt ihop och spanat på allt arbete. Flyttat på sig, allt eftersom vi rört oss runt gården, gått i vårt spår och nosat lite fundersamt och gjort nån sorts besiktning av vårt arbete. 

Båda lade sig sedan i vår säng, lagom leriga om tassarna och verkade vara nöjda med vårt dagsverke.

Mörkret lägger sig nu över oss, regnet duggar men det är faktiskt inte så kallt. Många, många ljuslyktor tänds och vi kurar ihop oss och njuter av denna lördagkväll.

Lite god lammstek och våra, med kärlek odlade palsternackor förgyller middagsdukningen lite extra. Jatack, det blir nog bra!

Till sist, kära läsare....jag är i läs"nöd". Ge mig lite nya fräscha boktips. Tips om öcker som skakar om, får mig att fnissa lite, beröras eller bara lite feel good-känsla. Det vore kul med lite nytt!

Mortuta