Att leva med djur i familjen är oförutsägbart....men också väldigt inrutat.

Inrutat såtillvida att man alltid, alltid vet att katten jamar välkomnande vilken tid på dygnet man än kommer hem. Inrutat också genom att hunden alltid, alltid måste gå ut tidig morgon och sen kväll....oavsett väder.

Villkorslös kärlek och lojalitet från de fyrfotingar som man mutar med mat och värme och klappar...

Oförutsägbarheten då?

Tja....man vet aldrig riktigt var man ska hitta katthåren i drivor. I garderoben, i soffan eller kanske i tvättkorgen? Kunde nog inte riktigt fatta hur mycket hår FruKatt släpper av...varje dygn. Eller....jag vill nog inte veta...

Man vet nog inte heller hur in-i-h-vete mycket mat tror hon att det går in i den där kroppen. Med tanke på all tid kattskrället ägnar till att råma i köket och titta uppfodrande på mig så torde det rymmas en tvåtre dl torrfoder varje klocktimme...inget förvånar längre. 

  Oväntade ögonblick är också varje gång katten och hunden ligger tätt, tätt tillsammans och bildar en sorts partners in crime-team. Man låter sig luras att de sover lugnt men inte då...helt plötsligt händer något, ögonen öppnas snabbt och båda rusar upp som om de avslöjats med något opassande...

¤¤¤¤¤¤

Eftersom vår familj haft djur under barnens uppväxt blev nog ingen av oss förvånad då båda tjejerna skaffade husdjur. Penny-hunden är en gammal bekant till oss vid det här laget och många svettiga Maltapromenader är tillryggalagda med denna hundflicka. 

Fast, det är nog tufft att vara hund på de breddgraderna. Varmt nästan jämt...

Nyast i mortutaklanens djurbestånd är Pepper, en maltakatt av obestämd ras men med de allra mest bedårande ögon och stora ljuvliga parabolöron.

  Han mötte oss i dörren då vi kom på vårt besök förra veckan, kikade under lugg lite misstänksamt men bestämde sig sen för att vi dög...på nåt vis. Lade sig sedan med självförtroende på bordet och poserade lite avmätt så att jag kunde börja min foto-session. Cool katt!

¤¤¤¤

Vad mer denna torsdagskväll?

Höstmörkret har knockat oss totalt under de senaste dagarna. Det är kolsvart på kvällarna, regnet piskar mot rutorna och det är riktigt svårt att se var vägen är..om man dristar sig till att ge sig ut i bilkörning. Det är grått och kallt och äckligt...

Alltså, var tog den där vackra brittsommaren vägen? 

Kom tillbaka du vackra höst....jag vill ha många, många fler dagar och veckor av klar luft och rödgula löv i alla träd.

¤¤¤¤

Nu är det Hela Sverige Bakar och jag måste se det....i studiesyfte. Är så otroligt kass på att baka och kan kanske få lite tips på hur man gör en sockerkaka eller muffins eller så...många är de personer som kan skriva under på att mortuta verkligen inte är nån mästerbagare. Så, bäst att bänka sig vid teven. Skulle ju vara skoj att nån gång ha nåt i frysen att plocka fram då det kommer kaffegäster. Har läst att det ska handla om pajer och det kan ju passa mig, kanske?

Ha det gott alla säger Penny och Mortuta