Ibland måste man bara stanna av.

Ta tillfällena då de kommer....passa på att glo rakt fram och inte nåt mer... 

Jag tror att det senaste året har lärt mig att vara i nuet mycket mer. Värdet av att vara på en plats, titta sig runt och så låta tankarna gå.

Det har också lärt mig (litegrann i alla fall....) att betrakta och värdesätta det som finns nära på ett annat sätt än tidigare.

...eller är det nåt som kommer med åren, tro?

Korsorden hjälper till att sitta där på bron och bara vara.....

Gör nu det ni andra också....

I morgon skriver jag om nåt mer substansiellt kanske....har en del tankar och åsikter som står på tur..

Javisst, ett mandelkakerecept också...

Mortuta

Teve o radio, tidningar och samtal "in real life", det mesta handlar om idrott. Sport i allmänhet men OS i synnerhet.....och då rätt mycket om våra egna idrottares framgångar och tillkortakommanden på arenorna.

Rubriker och snack om Misslyckanden och Dålig Toppning och Knappt Klubblagsnivå och jag vet inte allt. 

Världen verkar nästan gå under om det inte blir final. Alltså, HALLÅ!!

Det gör mig lite irriterad. Tänk att vara idrottare, vara en av de 40-50 bästa i världen. Fatta då att vi är mer än nio miljarder på jorden. Man har tränat i mängder av år, offrat kanske mycket av s.k vanligt liv.

Så gör man sitt livs prestation kanske, bli på 10-20:e plats av alla bästa i världen...

Och så får man höra att man gjort bort sig, misslyckats??

Hur tänker sportjournalisterna egentligen? Är det bara medaljer som räknas?

Givetvis är segrar och pallplatser det som de allra, allra flesta idrottarna drömmer om men jag tror också att det viktigt att sätta in det i rimliga persektiv.

Tål att grunna på lite till...

  Visar än en gång blåbären.....idag rensas det, jädrans i det!

Fatta hur mycket bär det kan rymmas i en tiolitershink!! Blå fingrar och lite lite blå om munnen.

Hm, hur får man bort det från fingrarna? Tips, snälla..

Gör samtidigt en mandelkaka med blåbär som test på bärens duglighet. Ska bjuda våra goda vänner imorgon. Hoppas det smakar gott och att jag då kan visa en fin bild och ge er ett bra recept-tips

Mortuta

Bärplockning är inte riktigt min grej, det är då en sak som är säker. Minns med rätt stor säkerhet min senaste blåbärssväng....nån gång för 20 (!) år sen med tre småglin som mest ville fika och äta från blåbärskvistarna. Alltså rätt mysigt men just plockarmomentet var väl ingen höjdare..

Om nån av mina systrar läser detta så vet jag att de skulle skratta rått och gärna berätta om mina eskapader i skogen, hur jag gått vilse - fel håll - tappat bort mig etc. "Du går ju vilse i ett buskage" sa nån till mig en gång. Kan vara sant....

Men, alla kan ändra/förbättra sig. Så även jag....

Eftersom skogen-i-vår-närhet är mitt och hundens "andra hem" och vi tillbringar oerhört många timmar stavgående, springande eller bara vandrande där så har jag nu blivit rätt säker på stigar, hyggen och tallskog och hittar som attan....både i ljus och mörker....typ. För nån dag sedan såg jag dem, alla blåbär som bara var där i väntan på att bli plockade.

Chockade maken med att föreslå en bärplockarmorgon.

Han tittade lite förvånat på mig....

Om han hade varit det minsta religiös hade han nog sagt

" Halleluja, undrens tid är inte än förbi..."

men det är han nu inte så det blev ett stillsamt....

" åh fan, då går vi då...".

"Här finns det bär" hojtade jag lite lätt för mig själv...ni vet den där sången som Euskefurat med Ronny Eriksson, paret som går över myrarna och letar och letar...

Ylade kanske till och med.....hunden stannade säkert till då och då och funderade på den sortens kommando.

Vissa stunder kände jag mig som en av alla dessa bärplockare som sliter som djur för att få ihop pengar för resten av året. Beundrar verkligen deras uthållighet. Skillnaden är väl att vi kunde nöja oss efter en fylld hink och dessutom då och då bara stå stilla och kika på det vackra skenet genom träden.

  Hunden gillade verkligen vår utflykt. Han sprang som en besatt runt, runt....hittade ett dike med lite äckelvatten i, rullade sig sen i blåbärsriset, sprang sen iväg en lång runda....

Sen lade han sig i snåret och bara iakttog våra förehavanden, undrade säkert varför vi inte rusade på som vanligt i träningstempo utan stod böjda som krokar hela tiden.

Många fina bär blev det och nu väntar det trista momentet Rensning. Nån som vill göra det oss åt? Nähä, kunde tro det.

Har inte riktigt bestämt vad vi ska göra av Det Blå Guldet. Nån blåbärspaj med glass o grädde bör det nog bli. Sylt? Blåbärskaka? Vi får se, vi får se....

Maken blev där i skogens snår "över-entusiastisk" och föreslog att vi nu med gemensam plockningsinsats lätt kunde få ihop nån hink hallon, nån hink lingon och gu´ vet vad....Jag tänkte bara stilla "hold your horses, man".

En gång  är ingen tradition.....

Kommer nu detta att bli min nya giv? Ränna i skogen med hink och plockare?

Skulle inte tro det? 

Fast man vet ju aldrig......  

Mortuta

  Tror ni jag stått med händerna i rosenrabatter? Knappast....

Nej, idag har vi ägnat tiden åt gårdsskötsel. Eller kanske mera nyproduktion.

Länge har vi talat om att ett staket skulle förhöja känslan av trivsel och ombonad gårdsplan. Kanske det också ska hålla våra vänner rådjuren och en och annan lösspringande oönskad hund på avstånd lite mer.

  Sagt och gjort. Fram med bräder, spik och hammare. Lite planerande följde och sen...... Efter ett antal timmars gemensamt slit kan vi nu stoltsera med ett "nästan färdigt" staket. Det saknas en liten grind, lite oljefärg och nån planka men i stort sett är det klart.

   Det givna alternativet till hemarbete har idag varit badstranden. Men, efter att ha sett/besökt några såna i sommar så känns det inte helt nödvändigt längre. Beacher som varit så OHYGGLIGT packade med människor. Var man än tittade, vred sig, försökte hitta solpostition så var risken  att se rakt in i någon annans rumpa stor.  Inte kul......

Det har blivit sol o värme här hemma istället.

OS fortsätter och det ser glest ut med svenska prispallsframgångar....ja, jag vet att en ryttare tagit silvermedalj och det var kanonkul men i övrigt....tunnt. Hoppas att det vänder nu, har hört lite löst om kanotister och seglare som ska ligga bra till. Hoppas, hoppas......

Eftersom man får möjlighet att se sporter som inte är på teves ordinarie topplista så lär man sig lite också. Gymnastikens bisittare Veronica Wagner är nog en av de mest pratsamma expertkommentatorer jag varit med om. Herregud vad hon pratar.....men nånstans mitt i allt prat kommer hon med mycket fakta...så man lär sig en del.

Har försökt se på sånt som parallellsimhopp, kanotslalom, boxning och tyngdlyftning......men,tyvärr....jag är ledsen att säga det. Det är fortfarande skittråkigt och jag nickar rätt snabbt till. Trots OS....

   Tänkte lite på träning.....Hittade då en bild på en oändligt lång trappa (man ser bara en tredjedel av den på bilden). Jag har själv både tagit mig upp och ner i den och jag kan garantera att det var skitjobbigt...eller rent vansinnigt jobbigt eftersom vi i vår familj gärna gör saker rätt fort, så vi småsprang uppför så gott det gick.....Svetten rann och vi pustade......

Här kanske våra olympier som nu anser att de inte var tillräckligt tränade förlägga ett träningsläger? 

Avslutar med en bild på temat " Vad man gör med kanoteländet efter en OS-flopp".

Mortuta

Mortuta, dvs jag, är ingen stor och vida berömd tekniker. Det tar tid för mig att ge mig på saker som är lite pillriga....och okända. Sånt som för andra är vardagsmat och HUR enkelt som helst....

Så, nu har jag listat ut hur jag ska, både blogga text och bild från mobilen!

Stort? Knappast.....
Men ändå bra att jag kom mig för att ladda ner appen.

Kort och konsist har jag nu utfört min första mobilbloggning. Känner mig lite som en utrikeskorre på uppdrag...sänder iväg en rapport på kvällskvisten.
Kan då rapportera från "os-soff-fronten" att Sarah Sjöström blev fyra, handbollsherrarna vann mot Tunisien och maken har svårt att hålla ögonen öppna då det är parallell-simhopp.

Bilden ovan får symbolisera hur vi under os håller fast vid teven o våra drömmar om medaljer....fyndigt va?

Over and out

Mortuta

Affirmation

"Att med positiva påståenden och önskningar på nåt sätt frammana det till att bli verklighet"....typ.

Mysko? Absolut!  Lite hokus pokus tro? Helt klart! 

Detta är nåt som man kan finna i s.k nyandliga rörelser men det dyker upp lite här och där i andra situationer också....Man ska då lära sig att med postivt formulerade meningar försöka påverka sitt liv och händelser, upprepa dessa både i tal och skrift om och om igen och ......vips ( eller hur det nu fungerar....) blir det så att man har förbättrat sin livssituation....viktigt är också att en affirmation inte får innehålla negationer ....är visst dålig karma på nå vis....

Alltså, jag har inte blivit snurrig, fått solsting eller blivit nyandlig såhär över sommaren. Nejdå, inte alls. 

Läser en serie böcker av Marianne  Cederwall ( den jag berättat tidigare om är på bloggen) och de två kvinnorna i böckerna håller på med affirmationer.

Just dessa två karaktärer använder sig av affirmationerna för att "städa upp lite" i omgivningen och få människor som gjort dem ont att försvinna lite smidigt. De tänker lite mer sjukdom och elände, så att säga.

Nu tänker jag  att det nog inte är det mest vanliga användningsområdet för affirmationer.

Nja, det är nog betydligt enklare och mindre hokupokus-igt än vi kan tro.

Vardagsnytta?

Man kan alltså använda detta för att varje morgon se på sig själv i spegeln och säga: " Jag gör så gott jag kan och det räcker". Vore nog en god idé för alla tokstressade och missnöjda lycko/karriär/framgångsjagande människor ute i samhället. 

Hittade en hemsida (www.affirmationer.se) där man kan läsa lite mer och få lite tips på sånt man kan säga till sig själv nu och då. Det kan ju inte skada i alla fall.

Så.....

Vad ska vi klämma till med då? Nåt att tjata för sig själv morgon, middag,kväll ett tag.....

- Jag ska möta varje människa med ett öppet sinne

- Alla främlingar är nya okända vänner

Äh, floskeltoppen....

- Det är roligt att tvätta och stryka kläder 

-  Städning ger mig kraft

- Ogräs är också vackert

Nämen, skärp dig nu...

Måste nog klura på det där lite mer....kommer jag på nåt bra så får ni veta....

Nu över till något  mer världsligt.

Italienska smågator. Det är mysigt.

Fick nån form av fotofnatt och tog en massa bilder.

Väljer några för att ge er en stämning.

Tvättlinetekniken är ju värd att beundra.

  Långa linor längs med eller tvärs över gränden. Med tanken på fuktigheten lär det ta en stund innan allt torkar och då är det väl rätt dammigt och dags att tvätta igen. Kretslopp!

Idag är det varmt och fuktigt och jag tror jag sätter mig i skuggan och vilar ett tag. Bör väl vistat utomhus en liten stund....trots OS.

Avslutar med en gullig bild på två tanter som jag stötte på i Monterossa. De satt där vid blomsterlådan, småpratade, glappade lite lättsamt med löständerna och betraktade alla badgäster och vandrare som passerade och såg ut att tänka..

" ja, ja det där har vi redan gjort...."

Mortuta   

Trots att det inte alla dagar varit det mest gynsamma vädret så växer det faktiskt i vår trädgård. Ja, ni vet den där trädgården som inte innehåller så mycket....på grund av mina fingrars avsaknad av grönska.

Men litegrann finns och det njuter jag desto mer av.

Jordgubbarna hänger i klasar i landet. 

Äppelträden är fyllda till max av små äppelkartar. Håller nu tummarna för att det verkligen ska bli stora, saftiga äpplen sådär i september.

Så, det går faktiskt bra att sitta vid blomkrukorna och bara betrakta och heja på växandet därute på gården. Snart är vinbären och hallonen också på gång. Rabarberna står lite ledsna i ett hörn, deras storhetstid verkar snart vara över. Måste nog göra en liten paj och kanske lite kräm innan det är försent.

Avslutar med en fin bild från Järnäsklubb. Viskväll i fredags, det var mysigt.

  Ha det gott

Mortuta

Nu är det snart dags för sommarens, ja kanske rent av årets stora sporthöjdpunkt. (ursäkta alla fotbollsälskare som hävdar att EM var årets största happening...)

Olympiska Spelen

Wao, det är så in i bängen roligt att vara sportfantast då det är dags för OS. 

Nu får man chansen att se en hoper sporter som man knappt vet att de existerar, idrottare kliver fram i rampljuset, de som kämpar i det fördolda under 4 år men sen dyker de upp som gubben/gumman i lådan och ger rubriker till sin sport under några spännande dagar. Inte bara de stora affischnamnen ryms i ett olympiskt spel.

För det är åtminstone så för mig....

Inte ser jag på kanot, rytmisk sportgymnastik, dubbeltrapp, cykel, hästhoppning, taikwando, luftgevär, gång, fäktning, velodromcykling, konstsim varje vecka....Och nu skrev jag bara ner de grenar som s.a.s ramlade in i mitt huvud lite snabbt.

Vet att det dyker upp många, många fler härliga nya bekantskaper...

Vi får ju också gratis samtalsämnen under den närmsta månaden. Tänk så mycket sport som ska avhandlas vid köksbord, arbetsfikarum, affärsmöten, matavaruköer, grillkvällar och badstrandshäng.

För att inte tala om alla kunniga människor som nu poppar fram ur det fördolda. Ni vet såna som helt otippat vet en jädra massa, är riktiga kalenderbitare och genuint intresserade av t.ex undervattensrugby.

Sen dyker de givetvis upp, de inte helt obekanta soff-proffsen, läktar-domarna och förståsigpåarna. De som vet hur det borde gått till och hur man skulle ha gjort.Tror nog att alla vi sportnördar har en ådra av alla dessa typerna i oss. Är du en sån där kalenderbitare som kan rabbla rekordtider, namn och funny facts från de senaste olympiaderna?

Ska man ta och tippa den svenska medaljskörden tro?

5...Jag är lite feg och tror att det blir 5 medaljer för Sverige. Vad tippar du?

Sen så tror jag att Usain Bolt slår nytt världsrekord, att Sveriges fotbollsdamer tar brons, att nån kinesisk gymnast gör ny superomöjlig drippeldruppel volt som ingen trodde....och mycket mer...

Så kära vänner, på fredag smäller det. Vi ses vid teveapparaterna.

  Avslutar med en bild om nånting helt annat.

Om man nån gång blir fundersam över vad ska göra av all pasta som ligger och skräpar i lådorna. Gör ett draperi, vet jag.....eller...??

Mortuta