Tänk att ett riktigt kallväder kan vara så vackert, det gnistrar överallt av iskristaller och snön är lätt och flyktig. Tog bilden från insidan av altanens fönster där alla fönster är fyllda av iskristaller.

Efter en viss mental peppning gav vi oss ut på morgonpromenad, hunden och jag. Kanske måste tillägga att fyrbentingen definitivt inte behövde nån pepp, han är lika på som vanligt.

Nåja, på med alla kläder och ljudbok i öronen och iväg....

Helt underbart

Sagolikt vackert

Såå kallt om kinderna 

Hm, det kändes som om invånarna hade stängt, tagit ner skylten och låst dörrn....

vi mötte inte en enda människa på vår promenad. Jovisst, en hel del bilister förstås...men ingen fotgängare. Konstig känsla. 

Man kan förhålla sig på olika sätt till en sån här köldknäpp. Antingen så klagar man över att det är så inibängen kallt, jobbigt, bilen kanske inte startar, skorna är för tunna och att veden/elen/pelletsen eller annat tar slut för fort.

Givetvis beror det väl på hur mycket man är van, var man bor osv. Hör precis på radion om dödsoffer i östeuropa pga av kylan där det är snittgrader på -40....extremt alltså.

Men, man kan ju också se det från ett annat perspektiv.

Jag är så glad att

jag har de där tokvarma vinterskorna nu så att fötterna är nöjda,

solen lyser så vackert på mig och sprider hopp om vårvintern,

att man kan avfrosta frysen och bara hänga ut maten i påsar under tiden,

det är så jädrans skönt att komma in efter att ha varit ute.

Sådetså!

Nu tar solstickepojken och jag och gör en brasa i kakelugnen, dags för kaffe!

Mortuta 

Startade dagen med huvudvärkstyngd som en svart huva över både kropp och själ.

Skit! 

Vad gör man då?

Lägger sig ner och väntar....

....ett tag i alla fall.

Otåligheten i form av dagsljuset var en tuff motståndare till dysterkvistkänslan.

Såg på termometern, en 7-8 grader kallt...Snöfall....inte så mysigt väder alltså...

Mer vila....

Betraktade våra vissna tulpaner som fått leva ett par dar extra. 

Då...

Vädret vänder, solen tittar fram, snöfallet slutar, trycket över huvudet lättar och jag bara måste måste gå ut...

Sen följde en helt underbar skogs/havstur i gnistrande snö. Hunden och jag, vet inte vem som var mest lycklig....pulsade och sprang i snön.

Åh, vad det är vackert med vinter. Om det funnits en sten att sitta på så hade jag nog stannat där länge, länge och bara varit...

Lyssnade under promenaden på en intervju med Viveca Lärn, författaren, hon beskriver hur hon under sin barndom men också i vuxen ålder "tjuvlyssnat" på folk och sen kunnat använda det då hon skapat sina karaktärer (Hon lärde sig detta av sin skrivande far). Tror att hon inte är den enda författaren som använder sig av det tricket, det är förmodligen omöjligt att uppleva allt man vill skriva om för egen maskin så givetvis måste andra människor bidra...fast utan att veta om det. 

Hon berättar också om skillnaderna mellan att skriva för barn kontra vuxna. Hon beskriver hur hon känner sig 11 år, 8 år eller så beroende på hur gammal hennes huvudperson är. Jag tycker att hon har lyckats mycket bra med det, har läst så många av hennes barnböcker för barnen.

I intervjun pratas det också om hennes nya böcker " Öster om Heden" som är på gång. Jag blir väldigt intresserad och ska definitivt läsa dem då det är dags.

Till sist....

Van Morrison är veckans artist i P4Extra, klokt val!

Mortuta

Vi såg filmatiseringen av Dan Browns bok "Angels and Demons" igår.  Tom Hanks sprang....nej, rusade runt Rom som en galning i en rätt hopplös jakt mot tiden. Kardinaler och biskopar såg mer eller mindre ondsinta ut, folkmassorna väntade på den vita röken från Sixtinska Kapellets skorsten och rollfiguren Robert Langdon löste kryptiska tecken, gåtor på löpande band och den man först trodde var god visade sig vara ond.....allt i sann Brown-anda. 

Det var rätt kul att se, även om det är förutsägbart. Om man har läst nån av hans böcker vill säga.....

Det utspelar sig i Rom och det tror jag var den stora behållningen för mig. Hojtade till i förtjusning varje gång de susade in på nån Piazza, kyrka eller annan känd plats där jag också varit. 

Fånigt? Jajamen....men vad ska man roa sig med en vanlig lördag?

Fontana di Trevi fick vara en filmsekvens

   Pantheon förstås, där letade man efter en gravplats

      Jamen, givetvis också Peterskyrkan. Jag tycker de sprang runt där nåt så in i......Letade statyer, pratade med vakter i lustiga glassgubbeuniformer och mycket annat. Här var det, precis som i verkligheten ett myller av folk och män i långa svarta rockar gick nästan tretton på dussinet. Minnena av att stå där själv i väntan på påven dök upp....minns även den helt galna hettan och avsaknaden av huvudbonad. ( Aha, nu fattar jag varför påven och kardinalerna har såna där lustiga huvudbonader....solskydd)

Hur det slutade? Ingen aning, jag somnade och bokens slut har jag för länge sen glömt.

Vad mer? Sport på radio, sport på teve, sport i tidningar och själv springer jag på löpbandet.....

Mortuta

Lyssnar på radion och hör om en dansuppvisning i Skellefteå, tango ska förevisas i ett shoppingcenter och därmed också locka mer människor till denna dynamiska dans. 

Det får mig att minnas en eftermiddag i Nice i somras. Vi letade efter något trevligt café/bar för att släcka törsten och flanerade rätt planlöst runt. 

På ett torg hörde vi tangomusik och kunde först inte se var det kom ifrån men efter ett tag såg vi paren som dansade tätt, tätt tillsammans i denna sensuella dans. Det var cafégäster som tog sig en svängom (hm, låter lite hädande att benämna tango som svängom...men ni fattar va..?) och sen satte sig vid borden igen. Några bjöds upp mer flitigt och andra suktade längtansfullt efter att få dansa.

   Det var så kul att se riktigt duktiga dansare sväva....nej, flyta fram över de buckliga stenplattorna till raspig bandspelarmusik....wao, vi var väldigt imponerade alla fyra.

Insåg väl också att våra egna kunskaper/talanger inom tangon helt uppenbart var  små, ja kanske rent av obefintliga. (blev aldrig uppbjuden....undra varför??

Hör nu också i radioreportaget att tangokurserna blir allt mer populära över landet...och då menas det den Argentinska Tangon. Sensuell och vacker.

Den finska tangon känns inte på samma vis, något mer kantig men säkert fin på sitt sätt.

För övrigt så innehåller denna fredag lite bakningsexperiment. Min talanger inom detta område är inte vida kända ....allt för många torra produkter har producerats för att jag ska nå någon form av berömmelse.

Nåja, skam den som ger sig. Lyckades till slut idag med goda små tekakor på ett LCHF-recept.

Mums så gott det var att få en bit bröd med ost....och inte bara osten som annars är det som erbjuds. fikar lite och lyssnar på presentationen av sossarnas nya partiledare Löfvén. Hoppas det blir bra nu och att media kan börja skriva om den viktiga politiken igen istället för politikers plumpa agerande.

Snö verkar det finnas hur mycket som helst av, det blåser och det småsnöar mest hela tiden. Svårt att klä sig rätt, stor-tjock-jackan som skyddar för vinden men är för varm eller smidiga-skidjackan som kanske inte håller blåsten borta från nacken...I-landsproblem av stora mått, eller hur?

Hunden väntar hur som helst vid dörren i alla väder....det är bara att gå ut.

Ha en skön fredagkväll vänner

Mortuta

Idag har solen lyst över snölandskapet och jag längtar efter våren.....

Den där våren med sol, snö som gnistrar och tulpanpromenaderna....alltså då man tar sig en tur till blomsterbutiken och köper ett knippe bara för att man blir så glad ....

Blommor på bordet = vårvintertrevnad

Återtagandet av livet fortsätter med små kliv, fast inte lika fort som jag vill.....får om och om igen påminna mig om två steg fram - ett steg bak-principen...känner att otåligheten litegrann knackar på dörren. Jobbet hägrar en bit bort.

Skynda långsamt....

Längtar till varma platser, tittar på bilder och drömmer...

Nice 2011

Jamen, då är det väl bara till att kavla upp ärmarna, laga lite mat och sjunga en trudelutt med Sångkraft ikväll...

Mortuta

Smaskens

Sockerberoende är ett begrepp som man rätt ofta talar om nuförtiden, ofta i samband med dieter och bantning och olika typer av kosthållningar som befrämjar alt. är förödande för hälsan. Somliga kost-rådgivare jämställer detta beroende med alkohol och nikotin.

Kan det verkligen vara så?

Ja, jag tror faktiskt att det är sant.

Jag tror nog att de allra flesta människor varit med om att inte kunna motstå längtan till choklad, en extra sockerbit till kaffet, ketchupen till pastan eller nåt annat livsmedel som bevisligen innehåller en stor dos socker.

Det är svårt att motstå, det tycker jag. Kaffestunden på kvällen med en bulle...de där snabba middagshandlandet på fastande mage och slutrushen i affären då man passerar godiset....oj, oj. Varför är det nästan som godast då? Jo, kroppen skriker efter mat....för inte är det varje gång man gör matlistehandlandet efter middagen?

Inte blir det då lättare om godiset är presenterat på detta vackra sätt. 

Fast....om sanningen ska fram var de inte speciellt goda....mera som konstverk.

Svenskarna i genomsnitt torde äta mycket mer sockerprodukter nu än för 30 år sedan.  Min egen barndom var inte så godisfylld....Tänk bara på alla typer av läsk som marknadsförs på bästa plats i mataffärer, mackar och kiosker. Minsta lilla tidningskiosk säljer smågodis för en billig penning. Lördagsgodis verkar mer eller mindre vara ett minne blott. Vad har man att längta till om det äts varje dag?

Missförstå mig inte, jag vill gärna ha en chokladbit då och då....men ser samtidigt att jag inte kan ha sånt liggande hemma, då blir lockelsen stor.

I min yrkesvardag möter jag oerhört många tonåringar som varje, varje dag äter mängder av godis, kakor och coca cola. Många gånger byts lunchen ut men märks även som substitut för den frukost man inte orkar/hinner/vill äta.

Vilka är de synliga konsekvenserna av detta? Inte specifikt i min närhet utan mer generellt?.... Sockerhöga och speedade ungdomar, folktandvårdens upptäckter av mer karies och en ökande tonårsfetma.

Vad har skapat denna socker"sjuka"?

Rätt billigt..... gott förstås...finns som smaksättning i så mycket att vi inte alltid märker det....har historiskt sett använts som belöning.......är man van att maten är sötad på något vis tycker man kanske inte att det smakar gott.....ja, detfinns säkert många fler anledningar.

Förstår då vi människor inte vårt bästa?

Inte är det då brist på information, avsaknad av frukt och andra alternativ i matväg.

Kan någon förklara för mig....?

Vuxna och barn kan givetvis ta tag i sockerberoendet tillsammans. Våga ändra på vad man äter eller i alla fall begränsa det...alla i familjen. Inte ge upp efter nån vecka eller så.....fast det tar emot. 

Ändra kosten överhuvudtaget. Använd dig av LCHF-metod som i stort sett utesluter allt socker i matlagning. Gör egen sås, tomatröra, bubbeldricka m.m så att du vet vad som finns i.

Från att ha ätit mängder av kakor, godis och läsk till att sluta är en tuff kamp. I en brittisk dokumentär från 2008 (Matmissbrukarna TV4) kan man i ett avsnitt följa en man som verkligen lider av abstinens under "avsockringen", han beskriver ångest, sömnsvårigheter och stora tvivel....då kan man verkligen förstå jämförelsen med andra beroenden. Men han lyckas bra, får bättre hälsovärden och behöver inte vara rädd för allvarliga hälsoeffekter pga socker.... 

Hm, jag blir desto gladare då jag ser en sån här  bild och blir sugen på att äta....

Se så vackert detta ser ut.

Jamen....då har jag fått ur mig vad som låg och skvalpade i hjärnan......

Mortuta

Huvudet är fullt av förkylning och tomt på tankar.....

Inser att det nog inte kommer något klokt i skrift idag,

vi ses en piggare dag....

Mortuta

Efter att nyss ha sett en  "snutt" av ett gammalt avsnitt av Hipp, hipp...ni vet det där humorprogrammet med bl.a Johan Wester och Anders Jansson....så funderar jag över om humor är färskvara....och hur lång är hållbarhetstiden?

Det som var roligt på 1960-talet, 80talet, ifjol? Är det fortfarande så skoj att vi kiknar av skratt eller när går somligt över till pinsamhetshyllan eller rent av skämslådan?

Charlie Chaplin, Helan och Halvan? Hur skoj är det nu? Inte värst....

Ronny och Ragge-humor med pök och ragga och sånt....skrattar vi/jag åt det nu? Nja...fast om jag ska vara ärlig så var det inte ens roligt som färskvara...

Galenskaparna är ju en humorinstutition genom minst 20 år. Vem minns inte Claes Ericsson i fåtöljen presenterandes "en himla massa fina program", Macken-serien eller någon av alla revy/teaterföreställningarna som spelats på Lisebergsteater...Stinsen brinner m.fl. 

Jag tycker att somligt av deras sketcher fortfarande är så ofantligt roliga; folklustspelen om Mor Tuta och Far Luta ( ha, ha....våra barn har "döpt" sina föräldrar efter denna sketch...), Julafton i hembygdsgården med vuxna tomtenissar i kalasbyxor m.m

Annat kan kännas väldigt gammalt nu...beroende på att det bygger på aktuella händelser och begrepp...."pappa, jag vill ha en synt när jag konfirmerar mig...."-typen av låtar.....Nja.....

Under 60-80talet var Hasse och Tage ett begrepp inom humorvärlden....javisst, både före och efter också...men revyscenen var deras under de årtiondena. Vi hade ett HasseåTage-maraton för några helger sedan....

Somligt var väldigt roligt......annat nja...

Njöt nog kanske mest av Gals and Pals och Monika Zetterlunds underbara röst och Tage Danielsson underfundiga texter som genialiskt greppade den tidens stora frågor. 

Tillbaka till humorhistoria...jag tvivlar på att Svullo och Sean Banan blir klassisk humorhistoria någonsin....eller har jag fel?

Blir Killinggänget det?

Kanske det, deras sätt att dra allt en extra twist och gränsa till "absolut helknäppt eller obscent" var så nytt att vi kommer att gilla det om 20 år...vem vet?

Vad tycker du fortfarande är roligt trots att åren gått?

Skriv en kommentar och dela med dig till mig och andra.

Mortuta