Är det nån mer än jag som tycker att det finns stora likheter mellan museum och porslinsaffärer?

Ni vet känslan av att man ska riva ut eller förstöra något värdefullt innan man hunnit gå genom lokalen....

Inte det.....Nähä, men så är det för mig rätt ofta.

På nåt konstigt vis startar en process i mig direkt jag närmar mig de vackra glasen eller värdefulla statyerna. Vill så gärna ta på, känna strukturerna och bara pilla lite lite grann på vackra mönster och former... 

...en tavla som fångar mitt intresse kan locka fram den förbjudna manövern att ta på duken, klösa lite på oljan eller bara känna på strukturen.

För att nu klargöra för alla som drog åt sig andan och tänkte "människan är helt galen, lås alla gallerier och konstmuseér då hon kommer"...så kan jag meddela att DET HAR ALDRIG HÄNT.....hittills hi, hi!

Nåja, jag lyckades besöka ett antal museér och konstutställningar under veckorna i Frankrike....underbart!

Picasso, Matisse och Chagalle-konsthallar i Nice med omnejd....och två mycket trevliga museér i Dijon. På somliga ställen fick man fota och på andra fick man hänge sig och låta sinnena suga in allt vackert...

 gissa om det var svårt att låta bli att peta på?

 Att vara museivakt verkar vara oerhört stilla och tröttande....

Synd att man inte kan ta bilder men samtidigt mycket förståeligt....man ska inte se denna konst genom en lins utan i verkligheten med alla sinnen...

Nu får det vara nog för idag, hunden vill gå ut på promenad...så det är väl bara att kliva i gympaskorna, sätta fast stegräknaren och ge sig av....i ett lugnt tempo eftersom förkylningen biter sig kvar som den värsta fästing...

Vi hörs

Mortuta

Men va!! Då jag tittar på mitt inlägg upptäcker jag att hälften saknas, antar att ni som läste tyckte att det slutade lite abrupt....

Så, det är väl bara att gå vidare enligt principen              "göra om-göra bättre". Here we go again.....

hm, var slutade jag? Cykelutfärder i Dijon var det ju...Vi avverkade cirka 16 mil under dessa fyra dagar, vädret var perfekt ur en cyklandes perspektiv alltså lite sol - lite moln...men tyvärr också en hel regnskurar.

Området bjöd på en fantastisk Canal Du Bourgogne, en 24 mils naturupplevelse med små sluss-stugor och handvevade slussar, vinodlingar och små byar(som tyvärr inte alltid hade sina "vattenhål" öppna då vi ville komma på besök)

Några av höjdpunkterna den dagen var vår lunch vid en nerlagd sluss-station då vi satt på stubbar, dukade med rutig duk och åt baguetter med brie och salami. En annan var då maken och svågern fick hjälpa till med slussandet, det är manuellt vevande som gäller på alla dessa 60 slussar efter kanalen och vi blev då och då omkörda av skolungdomar på moppe som hade sommarjobb att sköta några slusar var. Sist men inte minst minns jag vårt "eftermiddagsvin" hos en man som hyr ett slusshus och driver en bar/vinaffär/b&b och som blev så lycklig då vi bromsade in där. Vi var nog de första (enda?)gästerna den dagen och fick oss en trevlig pratstund.

Kvällarna var fyllda med goda middagar, goda viner och så givetvis ett planerande av våra turer. Och då var det tur att vi alla dessa KARTOR....stadskarta, vinturskarta, kanalkarta, historiekartor och så alla dessa broschyrer om vad man kunde tänkas göra. hi,hi...det är då för väl att inte alla av oss är lika fascinerade av dessa kartor.

om någon av våra barn läser detta så vet de att mor inte tillhör kartgruppens frontlinje direkt. Jag ansåg att det räckte med tre som engagerade sig....

Vi hade också en viss nytta av den franska parlören eftersom fransmännen ideligen slår nåt form av hastighetsrekord då de pratar och då hängde åtminstone inte jag med. Vilket tur att min syster är så duktig i franska och kunde guida oss andra då det blev för svårt.

Från denna lilla stad Dijon gick det en väl markerad vin-väg och där cyklade vi under några dagar. Det blev besök på både små och stora ställen, både guidad tur och egna utforskningar. Vi doftade, tittade på färger, snurrade glas, smuttade, gurglade, sörplade och smakade en hel del vin (!!). Och nu ska det erkännas....

Bourgogne-viner är inte såå goda....snarare rätt beska och "sura"....om jag ska generalisera....givetvis så smakade vi på både några riktigt s.a.s mungoda sorter men oftast var vårt samlade intryck att det drog i bakre delen av gommen och framkallade stundtals samma effekt som citroner.

Förståsigpåarna vi mötte pratade om tanninerna och den kalkrika jorden som gjorde druvan (Pinot Noir) till detta och att man ska servera detta till viltkött(fast jag tror att det skulle passa med ett gäng goda starka ostar).

Viner i prisklassen 10-100 har passerat min gurglande mun denna resa, inte illa!

Det var en vidunderlig känsla att stå mitt i ett landskap som bara innehåller vinrankor hur långt man kan se.

Eftersom vi inte helt föll för de lokala odlarnas viner så blev det till att prova en mängd andra franska druvor, fann en del rosé som bara slank ner...:)

I samma kvarter som vi hade vår trevliga vindsvåning låg en stor matmarknad som hade full kommers varje förmiddag. Dit begav vi oss, min syster och jag med våra tyg-kassar och trängdes med unga och gamla som diskuterade vardagen, ostarna och fruktens kvalite´med varandra. Hjälpmedlet som de allra flesta hade med sig var en s.k "dra-maten"-vagn (något vi sedemera också såg på marknaden i Nice) och det var sannerligen inte bara gamla stappliga tanter som var ägare till en sådan....

Många var de rara paren som stod där vi diskarna och nogsamt valde ut de bästa råvarorna...

Jag skulle kunna visa oändligt många härliga bilder på mat och grönsaker, speciellt alla fantastiska ostar som jag sett.....men nån måtta får det vara. Jag sparar dem till nåt annat tillfälle.

Nåja, vi fortsätter resan... en annan dag. För nu tror jag ni är lite trötta på att se mina bilder.

Vad händer i övrigt då?

- Följer den finansiella krisen som råder över världen

- Följer det som händer i London just nu

- Följer regnet som strilar lite för mycket

- Njuter av de sista semesterdagarna

I öronen just nu?

 Två julsånger som ska repas in ikväll ( Ris a la Malta och Grisvisan)

Framför ögonen just nu?

Boken Fortfarande Alice av Lisa Genova (om en 50-årig kvinna som får diagnosen Alzheimer)

Ha det gott, skriv gärna några rader till mig om du har lust

Mortuta

ps hoppas verkligen att detta inlägg kom med i sin helhet.....ds

...så tar jag nu nya tag och skriver igen. Efter att ha varit på resande fot i mer än tre veckor kom maken och jag hem i mitten på förra veckan. Därefter har tiden gått åt till att tvätta, fixa och pyssla med hem och trädgård och sen kom det...som ett brev på posten....den stora sommarinfluensan. Vi har varit totalt däckade de senaste dagarna med ont i kroppen, feber och hosta och allt sånt....men nu är vi båda på benen igen...ja, kanske maken lite mer eftersom han började jobba i morse medan jag kunde fortsätta de härliga morgonvanorna med fika och sen en liten tupplur igen....

Så!

Vad har nu denna resande sommar innehållit?

Cykeläventyr i Dijon och soft liv i Nice...visst låter det bra?

Här får ni lite bilder och några små kommentarer här och där om sånt vi varit med om, varsågod:

Första delen av vår resa gick till Dijon där vi hyrt en liten vindsvåning i "gamla stan"-kvarteren, en känsla av att bo i ett museum infann sig...åtminstone ute på gatorna. Våningen visade sig vara mycket fräsch och välutrustad. Det är ju alltid lite vanskligt att hyra något via några bilder på nätet?

  vi möttes av en dörrklocka med min systers namn på, inte illa!

   takbjälkar och robust känsla   en första skål med bourgogne-vin.

Dijon visade sig vara en mycket trevlig stad som vi traskade runt i, både i regn och solsken.

en av våra grannar visade sig vara ett creperie, mmmm gott.

     små pilar i gatan visade en historievandring mellan mycket intressanta museum och andra trevliga ställen.

  varje fransk stad med självaktning ska väl ha  en Triumfbåge, så även Dijon...om något mindre i storlek.

   Vi började vår jakt på bra cyklar som skulle hålla för våra planerade äventyr. I stan hittade vi bara s.k citycyklar och insåg rätt snabbt att de inte var utrustade för våra ändamål. Tack vare turistbyrån fick vi tag på en uthyrare en liten bit utanför stan. Kollade på kartan, hittade en lokalbuss och begav oss dit och så....våra fordon för veckan var ordnade.

(tips: om du ska göra en sån här cykelvecka är det en bra idé att förboka cyklar iva nätet så att du kan få dem levererade till ditt hotell/lägenhet)

      nödvändig utrustning för cykling, dvs handskar och väska.     Nöjda kunde vi nu ge oss iväg på vårt första cykeläventyr, en tur efter kanalen som just där visade sig vara ohyggligt platt så det blev väl inte direkt någon utmaning....

Såhär glada och lyckliga ser vi ut, vi som sjöng så vackert och vann ära, berömmelse (nja...) och en del prispengar och medaljer och sånt i Graz förra veckan. Ja, jag vet...ni hittar inte mej på bilden men....nån var ju tvungen att fota och det var lite svårt att haffa nån sådär bara och be dom ta några schyssta bilder på oss. Men jag vet att jag var där,  så det så!!

Vad vann vi då? Grand Prix Choral Music, vocal jazz, pop and gospel. Sånt där som man oftast höör grupper som Real group och så framträda med.....och det var också ett antal sådana vokalgrupper från världens alla hörn som deltog...men vi vann....40 välsjungande svenskar vann!

Den andra klassen vi deltog i var Mixed Choir Choral Music. hade ett s.k seriöst program där och där lyckades vi också mycket väl. Vann inte men antas blivit tvåa. Nöjd!

Har hört jämförelser med filmvärldens Oscargala för att få en förståelse för vad vi uträttat.

Förutom att vi sjungit konserter och tävlingsprogram varje dag så finns det ett ord som beskriver tillvaron mer än något annat....

VÄRME

Herregud, det  var i snitt 30 grader....och det går ju an då man kan hänga vid nån strand eller så men....i stadsmiljö med scenkläder anpassade för nordiska förhållanden.....oj,oj,oj.....har aldrig känt så mycket svett mot min kropp vis så många tillfällen. Rinnande efter ryggen, i ansiktet, i öronen, på armarna m.m.m.m

Inte underligt att man var tvungen (!?) att stanna till då och då för intag av glass, iskaffe, vin, öl och en och annan drink....

Mer om den fantastiska veckan i Graz kommer då jag sitter hemma i lugn och ro och kan filosofera över tingens tillstånd.

Kan bara ge er en glad lite gubbe som kan förmedla hur det känns just nu.

Nu ska jag tvätta och packa om mina grejer....på onsdag väntar Paris....

Mortuta

...då händer det i princip ingenting.....

Värmen dallrar över huset och gräsmattan....

Inte ens hunden orkar vara ute, han stod en kort stund ute på gräset, vädrade lite i luften, gick in igen....

Så, då är det en fantastisk tur att det är kvartsfinal i fotboll på tv....eller? Några tycker säkert att det är slöseri på solen och värmen och att man verkligen ska passa på att vara ute "vet aldrig när det är så här varmt igen" etc.

Men, se det struntar jag i.

Maken o jag parkerar framför tv med en kopp kaffe och i skrivande stund leder Sverige med 2-0 över Australien. Så kul!

För övrigt så är det mest packning som gäller. Inser att det krävs lite tvätt och så innan allt hamnar i rätt resväska och jag kan dra åt dragkedjorna och bege mig ut på sommarens äventyr.

Vad händer på vår plätt på jorden just nu?

- Hörde nyss på nyheterna om ett knivmord i en av våra stadsdelar, offret var en tonåring......oj, oj ,oj...så hemskt.

- En ny husvagnscamp har skapats vid havet ca 500 meter från vår gård...

- JazzoBluesfestivalen på Skäret var en trevlig tillställning med schysst musik och trevliga människor....

- E och J tipsar om stadsvandringar, ska nog prova det längre fram i sommar....

- Cykelhjälmen är numera på sonens huvud! Stort!

Om möjlighet ges, dvs att det finns fri dator på några ställen under de närmsta veckorna i Österrike och Frankrike så skriver jag litegrann om hur det gått i tävlandet och vincyklandet och lite till.......

I annat fall blir det några längre reseberättelser i augusti.

Njut av sommaren vänner, det ska jag göra!

Mortuta

Denna numera klassiska replik i vår familj fälldes av sonen då han var ung. 3-4 år och börjat sin karriär som fartälskande cyklist på vår gata. Visserligen på en tvåhjuling med ballongdäck och stödhjul men ändå.....tron på skydden var stark och att det skulle rädda honom från farorna det var helsäkert.

Detta att ha hjälm eller andra skydd verkar vara förenat med ett visst motstånd, åtminstone hos vuxna karlar. För...den där lille killen med blå hjälm på sig i stort sett all vaken tid har nu blivit en man som med tveksam min ser på hjälmen som han ska ha vid inlineåkningen. "men herregud morsan, jag kör så säkert". jojo, som om det räcker med att du kör säkert..resten av trafikanterna har ju inte jag fostrat till försiktighet.

Min goda vän A jobbar inom neurologisk intensivvård och har vid det här laget berättat så många skräckhistorier om olyckor och konsekvenser.....

Så...det är bara att klä på sig hjälmen igen grabben!

Mamma har koll!

Idag är det varmt och orken har räckt precis till att ligga i solen och lyssna på dagens sommarpratare Sven Nylander. Helt okej program om hans sprintkarriär och kokainmissbruk och klokheter/lärdomar som han anser kommit ut av att bli fast i polisrazzia.  

Kämpade igenom en 5 km med de där nya stavarna (bungypump) som är "typ hydraliska" med 4 kg motstånd. Skitjobbigt! Det går då inte lika fort som med vanliga stavar men är tio gånger jobbigare. Men nu jädran ska väl gäddhänget på armarna väck eller?

Det som egentligen fyller mina tankar rätt mycket är packning. Ska iväg på "den stora hur häftiga som helst körtävlingen"i Graz, Grand Prix Of Choral Music, och packar ner körkläder, skor, noter och allt sånt men inser också att det är ca 30 grader även där så man behöver väl en del svala kläder för en veckas vistelse. Vi övade sista gången igår och det är precis som vanligt, småfelen och jätteklavertrampen kom som på ett pärlband igår. Det gäller verkligen att ha is i magen och fokusera på vad som låter bra istället.

Det kommer att bli såååå kul men ack så nervöst. Det är en prestigefylld tävling med urbra körer från hela världen och så vi....Kammarkören Sångkraft.....

Men innan det blir av ska jag prova lite Zumba ikväll....hur kul är inte det säg?

Mortuta

Då jag var tonåring...och ja, kanske en del år efter också...så tyckte vi min kompisar och jag att radiolyssnande var sååå töntigt. Speciellt om nån i stort sett bara pratade. Musiklyssnande gick väl bra men....det andra var ju bara trist.

Tänk vilken tur att man ändrar sig.

En av sommarens höjdpunkter är P1:s Sommarprogram. Åh, det är så roligt, intressant, underhållande, rörande m.m att lyssna på för mig kända och kända människor dela med sig av sina tankar.

I år har följande favoritpratare passerat mina öron:  Mark Levengod, Henrik Larsson och Nanne Grönwall. Den sistnämnda hade sitt program igår och det var så naket och utlämnande men också oerhört kärleksfullt och roligt berättande om sin uppväxt med missbrukande vuxna runt kring sig. Det var ömsom skratt och gråt då maken o jag lyssnade.

Ett litet filmtips kan ni också få. Emma Lemhagens nya film Kronjuvelerna är en underbart underlig film som jag varmt rekommenderar. Går inte att beskriva utan man måste se den....

Till sist en härlig bild på goda vänners hund Dalton som jobbade hårt med att jaga vår sprinter under helgen. Resultatet av jakten blev endast en oerhört lång tunga....

Ha det gott

ps

Igår var det ett år sen vår L flyttade iväg till Malta för att förena sig med storasyster M. Tiden går himla fort, det är då säkert. Det är skönt att veta att livet går bra för bägge två där nere på stenön.

Just nu saknar jag mina flickor väldigt, väldigt mycket. Saknar ett vardagsumgänge med en fika, middagsprat och mys i soffan eller bara känslan av att de är i närheten. Tvivlar på att jag kan hålla mig från att åka dit i höst....

ds

Mortuta

Landsbygd - Glesbygd....ja, kärt barn har många namn. Jag skulle nog kalla det Vackerbygd!

Under helgen har vi haft förmånen att få bekanta oss lite extra med Västerbottens inlands skogar och grusvägar. Ett besök hos goda vänner gav oss förmånen att få se mil efter mil av vacker trollskog, större och mindre sjöar där solen gnistrade över ytan och oändligt mycket frid och ro.

  Vi vandrade längs skogsvägar och såg så mycket "trollskog", skog i motljus och andra vackra passager så att det nästan tangerade överdosläge.

  Inser under dagens vandring att Sverige är fyllt av småställen som är så vackra och att det inte alltid behöver vara de förväntade, marknadsförda platserna som är de vackraste. Ska jag någonsin skaffa mig en stuga så får det blir vid en liten sjö där inte man kan vara i stillhet och inte behöver trängas och nästan ha känslan av villakvarter (vilket jag ibland känner då jag besöker en del av stugområdena i vår närhet). Förstår också att dessa landsbygdssjö-stugområden inte är lika hutlöst dyra som de havstomter vi har i vår närhet.

Nej, nu ska jag lugna mina läsare....vi har inte för avsikt att köpa stuga....inte inom överskådlig tid i alla fall. Det är fullt upp med det hus, 5 min från havet, som vi redan har.

  Det här var en telefonkiosk som stod vid en gammal dansbana. Enligt utsago så fanns där en automat för 3-minutersamtal. Tänk, det är ett tag sen vi behövde sådana.

   Vid samma dansbana fanns denna skylt. Hm, undrar vad som försiggår här? Och vilka som får betrakta sig som ungdomar tro? Kul verkar man i alla fall ha på denna lilla dansbana.....tänk om vi kunde ha sånt här i närheten också....

Söndagen avslutas med en tvsoffstund. Försökte välja nån av alla dessa Midsommer, Morse, Dalglish, Barnaby-ar som konkurrerar med 70/80/90-talsfilmer som är sådär lagom spännande. Det är svårt att veta vad som blir det som håller mig vaken, åtminstone fram till tionyheterna. Fattar inte vad det är med "söndagskroppen" som inte kan hålla sig vaken ett helt program?

Det utlovade regnet och ovädret har inte kommit, åtminstone inte där jag har varit. Det har blåst rejält, stundtals lite mulet men i det stora hela har solen och värmen varit vänlig nog att finnas i min närhet.

Så det är bäst att det fortsätter så, tycker jag. Maken o jag har lata, lediga dagar ihop och för att han nu inte ska börja med en massa projekt direkt utan ägna tiden till gemensamma nöjen gäller det att det är varmt och tungsnickrat.....

Nu är det snart dags för Police Adam Dalglish att göra entré och för att inte tappa tråden är det bäst att jag slutar skriva.

Men förresten....hur går det med boktipsen nu då?

Läser Anna Jonssons nya deckare nu, verkar bra. En typisk sommarstrandsbok!

Ska snart kasta mig över Outlander, en åtta böcker lång serie om Skottland på 1700-talet, enligt goda vännen A är det en höjdare. Så jag ska skynda till henne med usb-minnet och ladda över en drös talböcker.

Mortuta