För ett tag sen hade jag förmånen att besöka en bekant som bosatt sig på landet...och då snackar vi På Landet utan gatljus eller kommunalt plogad väg eller grannar på flera 100 meters håll. Det var bara att vika av från motorvägen, sen en sväng på breda landsvägen, sväng in på vanliga grusvägen och avsluta på den enskilda grusvägen...

Jag fick många flashbacks till barndomen då jag kom in i köket med vedspisen och vedlåren. Minns hur vi bar in ved och hur det sprakade  och knäppte av elden i spisen

Denna modiga kvinna har bestämt sig för att livet på landet i ett jättefint 1800-talshus med stora marker runt omkring ska vara hennes trygga plats på jorden...

tillsammans med den fina hundkompisen.

Gissar att hon kommer att skaffa fler av denna trevliga ras, en perfekt plats att ha många djur på, det skulle då jag.

Eftersom jag själv är så himla mörkrädd så är hundsällskapet absolut nödvändigt för att jag ens skulle överväga en sån här idé.

Det måste krävas en hel del mod att ta beslutet att flytta från finagatan i storastan till landet. Att bestämma sig för vad som är livskvalité och vad man kan tänkas avvara. Från den enkelt fångade spontanservicen till det mera planerande livet. Förmodligen minskar tillfällena till spontan-springandet till affären för att fixa det där som saknas eller kanske bara dämpa godis-suget m.m Inte så negativt alltså. Umgänget med människor kanske rent av blir enklare....man är som man är... 

Att flytta stadslivsinredningen till lantlivsmiljö torde ställa saker på sin spets. Inte allt passar, somliga saker får ligga till sig i skåparna och man kanske värderar mer de saker och ting som ärvts och gömts på vinden. Behöver ju bara titta på mitt eget hem och inse att det skulle se märkligt ut med en del av våra prylar....

Min bekant har oerhört många saker i sitt hem som verkligen passar in i miljön, med tiden får väl allt sin "bästa plats" och förgyller hennes hem ännu mer.

Det var så mysigt att sitta uppkrupen i soffan i brasrummet, småprata medan skymningen lade sig....med  ett glas glögg i handen och med blicken på brasan. Raggsockorna gjorde nytta och glöggen värmde gott. 

Jag tackar för lunchen hos vår bekant och önskar henne lycka till med livet på landet....

Mortuta