De dagar då tiden ligger på pluskontot är ibland de bästa.

De dagar då inget är planerat och bokat. Då man vaknar på morgonen, ligger kvar i sängen en extra stund, kanske sover lite till och tar den där stora kannan kaffe för att det ska räcka lite längre. En pluskontodag är då man verkligen inte vet hur vad man ska göra utan får känna efter vad som skulle vara skoj och trevligt.

En sån dag har det varit idag.

Slö förmiddag framför Vasaloppet. Har faktiskt svårt att bygga upp nån större entusiasm vid denna megastora skidtävling. Ja, ja.....de åker mil efter mil....dricker blåbärssoppa och är oftast väldigt glada då de intervjuas av teves utsända. Somliga stakar utav tusan och åker ifrån alla andra och andra trängs i spåret värre än på Drottninggatan i rusningstid. Gäsp.....jag sov så gott.

  Sen blev det kaffekalas hos S. Kändes skönt att göra henne glad med lite fikafrämmande. Det blir inte så ofta men är väldigt uppskattat. Ser hur ålderdomen gör hennes liv snävare och mindre aktivt. Att bli gammal och få mängder av krämpor är nog inte så kul....

En långpromenad för att skaka ner kanelbullen kändes därefter helt rätt.

  Plustidsdagen fick sedan bli en innebandyeftermiddag. Kära Anna och jag hängde på Excel Arena med drygt tusen andra och såg IBK Dalen tvåla till Karlstad med hela 13-7. En trygg seger med en troget jublande hemmapublik.

På pluskontot är det fortfarande lite kvar och kvällen är ung.

Vad ska det bli? En sent startande film? Plöja den där boken som ligger och väntar? Snitsa ihop nåt gott till maken och mig? Tiden går nog inte att spara i nån lite undangömd börs i nåt skåp....nej, det är bara att njuta här och nu.

Mortuta

  Idag stannar vi inomhus. Snön vräker ner och det blåser tvärsöver så lusten att långpromenada eller längdåkningskida är minimal. Hm, känner mig inovativ idag vad gäller nya sorters verb. Söker nog patent på de orden.....eller inte...

Ofta då SMHI tycker att folk ska hålla sig inne så rycker vi i norr på axlarna åt det och småler åt sörlänningarnas kamp mot pudersnö på vägbanor och liknande. Men...idag är jag beredd att hålla med. Det verkar inte vara så smart att göra den där bilturen längs små byavägar eller liknande. Skulle inte vara kul att köra fast och behöva skotta sig lös, särskilt om man som jag inte kanske alltid har med det där lilla räddningskitet i bagaget; spade, filt, värmeljus och annat av bra-att-ha karaktär. Skulle nog stå där i lågskor och tunna vantar....

Använd istället dagen till stugsittande och husmys.

    FruKatt tycker att vedkorgen är den nya viloplatsen. Optimal plats nära värmen, lite gömd men ändå i händelsernas centrum.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Det är sportlov nu.

Efterlängtat, både av barn och vuxna i skolans värld. De sista dagarna har man kunnat känna nån sorts mental nedräkning, inte så att det märkts i vad som utförts men definitivt i tanken.

Den intensiva verksamheten Skola behöver lite vila och återhämtning.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Under en längre tid har jag förundrats över fenomenet med kommentarer på artiklar som publiceras på tidningars nätsidor. Tidningarna har ofta en hord av mer eller mindre listiga kommentarer som en svans på artiklarna. Så många gömmer sig bakom "rätten att vara anonym" och skriver ogrundade uttalanden, gärna nedvärderande om de berörda och många mer eller mindre felaktiga fakta sprids på dessa forum. 

"Rätten" att tycka och uttala sig om offentliga personer, politiker, kända personer i allmänhet verkar vara den mest utbredda rättigheten av alla. Även om de som valt att vara i rampljuset förhoppningsvis gjort det valet själv och förmodligen då med vetskapen att man inte kan älskas av alla gissar jag att det ändå känns i maggropen även för den mest rutinerade. Speciellt om det som skrivs inte ens handlar om sakfrågor utan är mer av personangreppskaraktär. 

Man kan ju dessutom fundera över varför det är en majoritet av negativa kommentarer....sällan läser man något av positiv karaktär. Märkligt...

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

  Inte ens vår brune kamrat vill gå ut idag. Han vaktar istället över köksregionerna i hopp om att vi ska tappa ner något smaskigt.

Hm, skulle inte tro det.

Nu ska jag ägna dagen åt Vinterstudion och kuddsömnad i en väl avvägd balansgång.

En och annan kopp kaffe och kanske en lite yttepyttetupplur kan det nog bli.

Vi hörs

Mortuta