Som ett litet livstecken och bevis på att jag inte glömt er och mitt bloggande....mina ohyggligt filmjölksvita vinterben ska nu vandra runt på Umeås gator hela eftermiddagen och kvällen.
Det är Kulturnatta och stan sjuder av allehanda kulturella glädjeyttringar. Vad kan man annat göra än att flanera runt i pur livsglädje.....

Jag berättar om nån dag i ord och bild om mina upplevelser och intryck


Ha de


Mortuta

Den här bilden får symbolisera vad Mortutafamiljen roar sig med under denna förlängda helg. Fast...hm, roar och roar...kanske fel ord. Det är mer av svett, svordomar och kämpande med diverse verktyg. Vilken tur att vi inte har nån som spelar in allt som hojtas rakt ut i luften då det inte riktigt går som man vill. 

Gissar att väldigt många känner igen sig, eller hur?

   Vårt gamla, riktigt hundklo-slitna, nernötta och allmänt fula parkettgolv har stått på tur att bytas ut en längre tid. I motljus har vi under rätt många år sett långa. långa repor av inte bara en hunds racer-springande...nej, det har tydliga spår av jycke 1 och 2 också...men droppen blev för några veckor sedan då vi kände hur det började svikta betänkligt på några ställen och rasrisken kändes mer äverhängande än nånsin.

Men...nu är det gjort. Nästan klart...det där småbitarna fattas...sista piffen ni vet...

visst är det ofta så att de där småbitarna som behöver limmas dit, filas på, ska-bara-fixas-till ofta tar sån himla tid att få dit? Som om energin för renovering går spikrakt ner då huvuddelen är gjord. Tror att många känner igen sig i det. 

Men trots allt...Åh, så snyggt det blir.

Snyggt jobbat maken!

Försöker nu övertyga maken om att det är ju bara är att fortsätta i nästa rum. Fattar inte riktigt att han ser ut som om jag sa nåt fel? Vadå, jag kan sköta markservicen med kaffe, mackor och glada tillrop minst en helg till om det skulle behövas...

Okej då, jag är väl beredd att slita med själva läggning av plankorna också...

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

  I min planering och föreställningsvärld om denna helg ingick definitivt inte regn och kyla. Jag hade tänkt mig en 10-15 grader och solsken. Mysigt häng utomhus med grillande, en vinskvätt kanske och pyssel i trädgård och en och annan långrunda med hunden i skog och mark. Lite spontanumgänge med vänner sådär som man ser i matmagasinen, ni vet. Men icke det!

Vad har det då blivit? Snabb språngmarsch med hunden till skogen för akutrastning eftersom regnet står som spön i backen. Dubbla jackor och huva och vantar och toppluva för att inte frysa ihjäl, toksnabb cykeltur för att sen värma sig vid brasan. Mat framför teven för att det är då man kan vira in sig i en filt samtidigt.

Snopet.

Ja,ja....det kan väl bara bli bättre då... Imorgon är en annan dag..som han, Christer Björkman, brukar sjunga.

Nu ska jag vira in mig i tevesoffans filt och se hur Montazami med flera klarar av veckans danser i Let´s Dance.

Perfekt kallvädersfredagsnöje!

Mortuta

Så har den då passerat...Den efterlängtade tävlingshelgen med alla underbara, vänliga, hypermusikaliska, toknördiga Barbershopmänniskor som vi i Sverige och Norden har. 

En låång 80mila-bilresa genom landet kan tyckas som ett galet sätt att ta sig till Karlstad men med sällskap av tre trevliga flingor blev det istället ett roligt sätt att umgås och lära känna varandra och samtidigt färdas mot södern. Vi avhandlade stort och smått, skoj och allvar och skrattade ibland så tårarna spröt för att i nästa stund dela viktiga livserfarenheter med varandra. Tack kära bilsystrar för resan med er! 

 Fikaväskan kom fram vid flera tillfällen, en av stoppen blev vid den oerhört vackra HögaKustenbron.

Att vara på körtävling innebär att man får umgås med massor av körsångare, vara i den s.k barbershopbubblan med likasinnande men framförallt att man får lyssna på så oerhört många duktiga kvartetter och körer. Grupper i världsklass bytte av varandra på scenen....så j-la häftigt!!

Konferens-centret i Karlstad var knökfyllt av kvinnor i alla åldrar.

Ja, det fanns män här och där...i publiken eller möjligtvis bland arrangörerna. Men dock i minoritet. Sorry alla män....kan inte säga att ni var saknade...

I barbershop tävlar man i kvartett och i kör. Fredagskvällen var vikt åt kvartetterna och vi satt bänkade för att heja fram våra modiga tjejer som deltog. Det är verkligen modigt att vara med som kvartett, det är så mycket svårare än vad man kan tro. Grupperna i topp var så så så bra, sjöng så rent och vackert, övertonerna dansade formligen ringdans i taket och eftersom det också ingår att man ska ha med en viss koreografi och verkligen beröra gick det inte att undvika att bli tokimponerad. Vinnarna var fantastiska, en kvartett som senare i år ska tävla i Honolulu i VM. 

      Fångade en av våra två kvartetter, Firebirds, på några bilder. Gillar verkligen deras 40-talsoutfit, något som de också fick stort beröm för, både av publik och andra deltagare. De tilldelades för övrigt ett pris som bästa "nybörjare", s.k noviser. Coolt!!

¤¤¤¤¤¤¤¤

Lördagen blev en enda lång förberedelse för körens 10 minuter på scen.

Smink och hårpiffande tar ju tid. Speciellt för en sån sminknovis som jag. Det är ju faktiskt konstigt, jag har levt rätt länge nu...en bit mer än 50 år och jag kan fortfarande inte få till det där med ögonskugga och mascara så att det ser okej ut...andra gör det med finess och snabbhet men jag kladdar på och blir desperat och sätter till sist allt hopp till nån vänlig själ i sminkgruppen som förbarmar sig.

Sen följde i rask takt.....Uppsjungning och peptalk, avslappning och tonbildning, lilladansen och genomkörning av programmet flera varv.

Sen upp på scenen och LEVERERA! 

  De stolta tenorerna samlade för en gångs skull! Nöjda!

De fyra domarna, för övrigt är det alltid amerikanska tokkända domare som kommer till de nordiska tävlingarna, gillade vad de hörde och såg och ansåg att vi uppfyllde många av deras höga krav. Det är poängskalor för allt man ska klara...typ "ju renare, snyggare ackord, exaktare koreografi" desto närmre topp-poäng.

Vi har under hela detta år haft målet Flingor mot 600, något som vi alla insett att det varit rätt ouppnåeligt eftersom det är bara de riktigt rutinerade och duktiga körerna som klarar de kravnivåerna. Då sen resultatet kom och vi kom p fjärde plats av 17 körer och fått 604 poäng visste glädjen ingen gräns.

Vi jublade och grät och sjöng och skrattade hela kvällen lång. Alla svettiga övningar gav alltså resultat och än en gång kan man konstatera att den gemensamma kraften är så mycket starkare än varje enskild sångare.

Vann gjorde en kör från Stockholm, Alba. Så himla bra de är....

De ska representera vår region ( NLR 32) i Honolulu. Lycka till!

        Det är rätt mycket glitter och blingbling inblandat i stilen med kläder och tillbehör. Kul i lagom mängd...

¤¤¤¤¤¤

Eftersom jag sjunger i två olika körer med fundamentalt olika stil men numera med liknande höga ambitioner kommer frågan då och då om det är nån skillnad att sjunga och om det är svårt att förhålla sig till det. 

Njae, det är givetvis olika för människor...somliga vill fokusera på en sång"stil" och får sina musikaliska behov uppfyllda med råge och en del är som jag...vill ha mer.

Jag känner mig så oerhört lyckligt lottad som får använda min förmåga att sjunga på så många sätt. Ena dagen i en massiv körkropp som rörs och som bygger sin klang med maffiga bastoner och jag får dansa..nja, kanske är fel ord...snarare flaxa runt efter noggranna instruktioner för att nästa dag omfamnas av de allra allra ljuvligaste ackord och klanger i Sångkraft där min röst är en del av det, förhoppningsvis exakt rena....

Man kan inte önska sig mer.....

Vet nog inte hur jag skulle klara mig utan att sjunga....

¤¤¤¤¤¤

   Måste bara visa er den stora älgen som fanns att beskåda i Karlstad CCC, konferenshuset alltså. Alltså, hur kom man på idén att klä en stor låtsasälg med mjukisdjur? Har stans alla småkids bidragit med avlagda gosedjur tro? Eller är det numera så att dessa grejer har s.k färskvarustämpel och nån leksaksaffär som sålde ut fjolårsmodellerna kanske? Vem vet....

Hemfärd i går, ett stopp vid Ångermanälven igen och solen lyste så vänligt på oss. Våren är på gång, det känns.

Vardag igen, i veckan är det övning för nya konserter. Sångkraft ska nu vara i mitt epicentrum och det ska bli så så kul....norrländska kompositioner, vackert!

Vi ses 

Mortuta

Första Maj är i flera bemärkelser en riktigt Röd Dag. Ledighet och möjlighet att stå upp/gå i led för sina åsikter.
Viktigt.
Men likväl måste jag erkänna att det numera är betydligt mer ledighet än demonstrationer... Kanske lite fegt men ändock sant.

Vi har ägnat tiden åt att städa och piffa vårt uterum. Kuddar, dynor, fåtöljer och mattor på plats. Skönt. Nu kan sommaren komma....

Läste på AB.se att ett s.k Sverigeparti har haft demonstrationståg som resulterade i tumult. Inte vet jag men....det känns märkligt då företeelsen 1maj "tas över" av andra politiska krafter än de med en solidaritetstanke som grund.....där det inte finns något om gemenskap, hjälp till den som är svag osv.

Vad tycker du?

Nej, nu har jag inte tid mer er....måste fixa hysteriska sminket och touperade frisyren. Kom till landstingshuset i umeå kl. 20:00 och se och lyssna på vår genrepskonsert....gratis!! ( ba' en sån sak....)


Mortuta

Så är det dags för Valborgsmäss...igen. Denna dag började här i norr med olika varianter av regn och lätt kyla för att nu såhär på eftermiddagen övergått till sol och hyfsad värme.

Bras-häng kändes inte som nåt alternativ i morse.....men nu vet jag inte...kanske? 

Det är allt en lite speciell känsla med den här dagen. Vi eldar och skrämmer bort vintern och plockar fram våren på ett mer handgripligt sätt. I vårt hem är tradition att ställa iordning vår (gubevars numera inglasade)uteplats, med mjuka kuddar och härliga mattor, nån tålig blomma här och där och sen är det bara att njuta av husets extrasköna rum.

  Måste erkänna att de där tåliga blommorna inte än är inköpta men jag tror på de gula fina i år....

Vårtalen står som spön i backen denna kväll.

Om man skulle få chansen att stå där och hålla tal...vad blev då sagt?

Få se nu...jämförelser mellan kylig och krampaktig april, insmickrande och lockande maj och Vivaldis De Fyra Årstiderna kanske? Spela lite av de vackra slingorna i bakgrunden och få det att spritta i vår-benen. Nåt litet danssteg eventuellt...

...kanske nåt om de ljusa kvällarna som står på kö och lockar ut oss människorna igen. Som genom ett trollspös kraft ser vi till exempel alla tre-fyraåringar som lyckliga vingligt trampar på de nyinköpta tvåhjulingarna efter middagstid. 

Det är inte klokt vad asfalterade ytor är underskattade. Vi är de tråkiga vuxna som tror att man bara kan förflytta sig från a till b....Pyttsan, man kan verkligen göra massor av kul där och bara genom att gå ett varv runt kvarteret upptäcker jag det. Hopprep och hage-gäng, cykelkapptävling, skateboardnybörjare, måla-och rita-ytor och mycket annat. Om inte annat kan man som tonåring hänga där och spana på nån snygging...

...ja, det finns säkert en hel del annat att filosofera kring  denna kväll. Skulle givetvis avsluta med att hurra in våren med ett fyrfaldigt leve och sen skulle nog alla närvarande bli tvungna att sjunga med i nån härlig vårsång...för det bästa som finns är ju att sjunga ihop, eller hur?

  ha, ha....Ja, jag vet att jag just nu lever lite i en Barbershop-bubbla....fotade denna skylt för några år sen i St Julian. Känns rätt aktuell nu.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

För övrigt försöker jag mota ut mycoplasma, polyper och en massa annan skit ur kroppen. Funkar det med vitlök på grindstolparna eller kanske runt halsen,tror ni? 

Mortuta

Några dagar i Hufvudstaden är alltid trevligt. Våren har hunnit betydligt längre där än här i norr. Ingen snö, en del vitsippor och liljor som lyser upp, människor som klär sig i allt från shorts till päls. Optimisterna verkar vara de som tinar fram först då vårsolen kommer. 

Vid en promenad längs vattnet såg vi något oväntat. Spår av bäver. Strax nedanför Karlbergs slott, fem minuter från Rörstrandsgatan....

Hm, kan det verkligen vara sant? Är det nån som vet om det verkligen är så eller är det en helt vanlig trädavverkning?

Vid frukosttidningen får några veckor sedan läste jag om en köttrestaurang som DI rekommenderade, restaurang AG. En oansenlig skylt vid porten, två trappor upp i en spiraltrappa och där hittade vi den..en pärla.

Vi fick oss verkligen en totalupplevelse, en tidigare fabrikslokal ombyggd till restaurang men med många detaljer kvar skapade en annorlunda miljö. Vitt kakel, en gigantiskt köttfrysskåp som gästerna kan titta i, tapasbar och annat häng och så restaurangdel. Bäst av allt, fantastisk mat. Vårsparris med god sås, kött från Skottland och Australien med goda tillbehör. En liten detalj....för kötträtterna

dukades det fram moraknivar....otippat. 

Vi njöt av trevligt sällskap, god mat och god dryck och då vi tokmätta kom ut därifrån avslutade vi med en välbehövlig 4 km promenad hem.  

Ja..det fanns en liten detalj som man nog bör vara medveten om....en rätt stor lokal klädd i kakel med många gäster....rätt högljutt alltså. Tackar därför min lyckliga stjärna för att jag nuförtiden har högkvalité-öronproppar som grundutrustning i min väska....

¤¤¤¤¤¤¤

Den här j-la förkylningen vägrar släppa taget om mig. Hosta och feber sådär varannan dag är följeslagare och orken blir därför minimal. Jag trodde att jag var...typ frisk i torsdag, tränade...njöt av tillvaron med gympaskorna och träningskompisen. Phff...sen kom febern igen..trist.

Detta har då gjort att vi blev en anning begränsade vad gäller storstadssysslorna, alltså blev det inget shoppande alls och inte så mycket långpromenerande som önskat...Men desto mer mys i soffan men goda samtal...Inget ont som inte har nåt gott med sig, eller hur?

Men, jag ska nog uppsöka vårdcentralen imorrn igen....

Det är ju snart dagen D vad gäller barbershop, på lördag smäller det och vi står på scenen och gör vårt suveräna program. Det skulle vara trist att stå där och mima...

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Systersonen med sambo har blivit med katter. Två ljuvliga Norska Skogskatter som verkligen har satt sprätt på tillvaron hos de två. Dessa två fyramånaders busfrön hoppar och skuttar, klättrar och leker. Alltså, spana in deras gigantiska morrhår...wao!

Jag älskar katter och skulle gärna ha en till, tycker att vår FruKatt skulle behöva en lekkompis. Men....att föreslå det för maken och BruneBrorsan...nja..ingen bra idé. De anser nog båda att vi ska nöja oss med den katt-madame vi har, men av olika skäl. En som inte vill dammsuga mer katthår och en som inte vill bli hunsad av ännu en katt. Vår kära FruKatt, hon beter sig verkligen som om hon äger huset och att vi andra bor där....lite på nåder. 

   Huvudärendet för vår resa till Sthlm var faktiskt en konsert. Tommy Körbergs tretimmar show. Något som vi väldigt gärna ville gå på och ingen förkylning fick stoppa. Han hade ett fantastiskt tiomannaband till hjälp och det blev en helt tokjävlasjukt bra föreställning. Alltså....karln har ju en sån röst så att man baxnar och det oavsett om det är Jaques Brels politiska sånger, schlagerlåtar som Stad i ljus, musikalmusik eller rock eller blues eller visa eller......

Jag blev helt blown away....

Det enda som kanske inte var nån höjdare var mellansnacket...stundtals i alla fall. Är väl lite petig ibland, anser inte att det per automatik blir kul bara för att det handlar om sex...och jag är inte speciellt petig annars....Men vad gör väl det då man får njuta av höjdarmusik...

    Jodå....mysig kväll blev det!!!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Jaha, det är snart Valborgsmässoafton och brasor ska tändas, vårsånger ska sjungas och goda middagar ska tillredas. Ge mig lite kalasmatstips....please.

Förresten, vilken sång vill du absolut inte missa vid bras-sjungandet? Sköna maj? Vintern ra...? Norrland? Glad såsom fågeln? Nåt helt annat kanske?

Vi hörs

Mortuta

Precis som förmodligen en rätt så stor procent av befolkningen har vi idag avverkat ett antal kilometer på en ljuvlig söndagspromenad i solskenet. Vi har njutit av kladdiga diken, leriga pölar och en översvämmad å men framförallt asfalttrottoarer och rätt så varm sol.

Byns hundar av allehanda raser mötte vår leriga lyckoprick till hund och de nosade på varandra och hälsade våren välkommen med nån lite skvätt mot en svartnad snöhög eller en kvist i närheten. Suveränt hälsningssystem må man ju säga....ingen krångel och märkvärdigheter alls här..

.  

Sen blev det en varm stund på altanen.

Samtalsämnet för dagen får man ju ändå säga är Lottovinsten med stort L. Nån lycklig skit har kammat hem 237 miljoner....

237 miljoner!

Fatta så oerhört mycket pengar det är?

Temat runt lunchfikat blev såklart...Vad skulle man göra om man vann?

Spara? Slösa? Låtsas som ingenting?

Jobba vidare? Sluta sin anställning samma dag?

Förslagen haglade sen över bordet. - Stega iväg till en bilaffär första vardagen och köpa en riktigt häftig kärra, - Boka in en resa inkluderande lyxhotell och drömupplevelser, -investera i fjällstuga/sommarstuga/lägenhet i varmare länder/hyreshus eller annat som har ekonomisk stabilitet började diskuteras. Dela med familjen var vi rörande överens om. Ge bort massor till andra som behöver slantar för sin överlevnad blev också en variant. 

Själv kom jag fram till att det skulle bli så svårt att göra av med, jag som har nog svårt att göra av med/shoppa loss på en vanlig lön....det skulle bli klurigt. Jag tror att jag skulle vara så darrig av hela situationen så det där med vansinnesköp  skulle knappast ske. Antagligen skulle jag stå där och, precis som vanligt vela mellan en blå eller grön tröja för 200 kr...och gå tomhänt hem.

Nåja, spekulationer är ju lätt att hänge sig åt med då man inte har pengarna. Man får hoppas att den som nu har kupongen blir nöjd och gör hyfsat kloka val...men en och annan vansinnesgrej kan personen i fråga faktiskt kosta på sig, eller hur?

Vad mer då?

Vårens ständigt återkommande hyresgäster Hund+Katthårsdammråttorna har flyttat in....eller snarare kommit ut ur garderoben. 

Herreligen....de dansar runt vägglisterna och yr i sol-ljuset. Verkar inte spela nån roll att vi (okej, kanske inte vi då...utan mer maken då...) jagar runt med dammsugare och mopp som en tokig. Bara man sen vänder ryggen till en stund så är de framme igen som om inget har hänt...

Det verkar vara mest effektivt att hålla djuren ute så mycket som möjligt tills vinterpälsen är fälld. De får stå ute och damma av sig...har jag bestämt.

Borsta, kamma och jaga ut dem på gården...så får det bli!

Så då är det väl bara att sätta igång med det.....vi hörs om nån dag igen

Mortuta

  Så står den där, lite vilsen på bordet. Vår fina påskkyckling.Vet nog inte riktigt var den ska ta vägen, allt tjohej med äggen och sillen och gullefjunsångerna....det var ju så kort stund i fokus. Den försöker återskapa lite stämning och uppmärksamhet med nåt flax med vingarna eller ett lite hest kuckeliku....Ser med sorgsen blick på den gula dunfjädern som glömts bort där ute i riset. Känner att de är i samma sits.... på väg bort. Suck...nu plockar de bort mig för den här gången...

  På andra sidan helgen dök våren upp! Skönt.  

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Här i huset har vi verkligen tryckt in pausknappen ett tag. Sen några dagar efter påskhelgen har maken och jag mest legat skavfötters, har haft (fortfarande till och från) feber och hosta som gemensam nämnare. Eftersom båda blivit jättehesa och i stort sett utan talröst så har det varit så in i spiken tyst här.

Stundtals har det, för en oinvigd betraktare kunnat se ut som värsta Norén/Bergman-dramat med två blåvitbleka alt. febersvettiga personer som knappt har någon dialog mellan varandra...stirrar på teve...sover....sitter vid dator....under total tystnad. Det enda som bryter av är hostattackerna.

Helt galet! Men sant!

Jamen, det går ju över....så klagomuren stänger för denna gången. Det är så härligt att ha ork och energi till lite bloggskrivande igen...ni ser, man måste vara glad för det lilla.  

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Nu börjar det närma sig, det stora äventyret med Snowflakes Singers. Vi ska delta i körtävling, Nordic Light Regions nordiska mästerskap. Det är helt gudomliga övningar nu, den sista månaden (...okej då, för de som kan sjunga alltså...men jag är med mentalt i alla fall). Kören filar på de små, små detaljerna som gör sån skillnad och det ska bli en helt fantastisk helg. 

Så har du som läser möjlighet att vara i Karlstad 3-5 maj, kom och hör på musik som framförs med skicklighet, proffsighet och ren och skär livsglädje. 

De sista dagarna före avresa ska vi verkligen putsa klackeskorna, spetsa övertonerna och sen bara köra järnet...

Våra stora familj, dvs den som inkluderar barnen har utökats med ännu en livsnjutare...en liten Pepper som är det sötaste som finns, eller hur? Alltså, finns det nåt gulligare än en kattunge? Jag fick några finbilder och måste bara dela med mig av dem till er. Åh, måste nog försöka ta en tripp ner och klappa på den här lilla godingen...

Nåja, vår egen FruKatt kan slappa rätt bra hon också, möjligtvis något mer bevakande och kanske inte fullt så avslappnad... 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Det kan ju inte ha undgått någon att det är SM-finalvecka i ishockey...Två norrlandslag slåss om bucklan och just nu är det extrem övervikt åt Skelleftevinst. Lokalradion gör reportage på torg, i butiker, utnämner bästa slutspels-skägg och 

naglar (ja, du läste rätt...nån som sparat ut äckligt långa naglar...), spelar nyskrivna hockey"bröls"-visor och även nån mer melodisk dito....Ja, med andra ord är det sjåigt för alla fans. 

Tycker jag det är engagerande? Njae...går väl inte genom eld och vatten men...

Det är väl nästan oundvikligt, som varande medlem i en sportgalen familj....teven är igång, sportbladet ligger framme och så...

Så, heja Skellefteå. Ordna detta nu imorgon!!!!

Förresten, jag behöver nya boktips. En tystad röst kräver många bra böcker istället. Ge mig några....

Mortuta