...this you´ve been gone.....

....sitter och ser på Körslaget och kör för en gångs skull (eller...?) tokhögt då de kör Motown-tema. Det är urhärliga låtar, nån till och med väldigt bra ös och schysst sjunget. och då menar jag faktiskt Team Lisa från Umeå....alltså, vilken njutning att man då "frontat" den allra bästa sångerskan i den genren som Umeå kan mönstra, dvs Malin Jonsson. Hon är så, så, så bra med ett sånt groove i rösten att det nästan inte går att beskriva.....Puh!

Och vilka låtar då....ABC, Dancin in the street, For once in my life, Same old song.....Ja, orginalen är ju kanonbra.

Men, de andra framträdandena?....nja, inte är jag så imponerad av det. Det är kul och bra en stund, sen tycker jag att det mesta låter likadant. Det är roligare att sjunga än att lyssna, så är det bara....och det vet de flesta som håller på med kör.

Gårdagen ägnade vi åt att föreningsarbeta på SM i innebandy i stan. Maken och jag satt i sekretariatet hela långa dagen och det var riktigt roligt. Kul att se alla ungdomar som slet som tok för sitt distrikt, en del lyckades bra och jublade och andra slet förgäves mot en för svår motståndare. Västerbottens killar ser ut att gå långt i turneringen, verkar rent av vara favorittippade. Vår egen föreningen har tre spelare med och det gör det extra roligt. Det blir några spännande dagar framöver.

Måste börja packa litegrann eftersom färden till Malta närmar sig med stormsteg. Längtar såååå efter mina flickor och ser verkligen framemot några dagar hos de båda. Stoppar ner lite av varje i väskan, gurkmeja och grillkryddor, snus och lite korsordstidningar står visst på önskelistan hos dem. Undrar om det är nåt mer?

Jaja...de får väl höra av sig innan torsdag morgon, sen är det försent.

Gissningsvis så har både Maja o Linnéa ett digert program för mor. Har hört talas lite om långa promenader, squash, middagar på trevliga ställen, spa-besök och så en första koll av ett hus som ska köpas. Jag ska rapportera allt då jag kommer hem igen.

Sådärja, middagsdags och sen är det jobb igen. Rätta, skriva, planera, tänka, rätta lite till, läsa lite mer och så planera ännu mer.....jag lovar, det är kul!

Älskar mitt jobb!   

Ha det gott, vi hörs...

förresten, det skulle vara kul att få några livstecken från er som läser min blogg. Ge er tillkänna!   

Upp till kamp om grilltången, det är dagens motto i en debattartikel i dagens Aftonblad.

Ja, jag säger då äntligen är det någon lyfter bladet från munnen och säger som det är.

Alltså att kvinnor kan. Grilla alltså. Och inte bara handla, marinera, fixa sallad, fördrink, duka, potatissalladen och såsen.....utan även den ädla konsten att vända på köttbitarna på grillen.....för det är ju en konst, eller?

Ingen kan väl bli så sturks som en man då det vankas sommarfestmat och han ska få bli lite "Per-Morberg-slafsig" och göra något smaskigt.

Är det ned-ärvt sen stenåldern, det där med att mannen släpar köttet (djuret) till grottan och steker det över öppen eld?

Eller är grillen säker mark för medel-mannen, den position som vi medel-kvinnor fortfarande släpper ifrån oss? Framför allt då det nu är ett mode i att laga så finessrika maträtter som möjligt, vart hem fixar parmaskinkesnittar och små tiramisoer på löpande band.....

Tål att fundera över....

Gör det alla nu medan jag ägnar mig åt en god middag (tillagad av mig, hi hi) och så lite bastu....för det är ju fredag, ni vet.

Sen är det soffhörnet.... ni vet.

Mortuta

Vad vore lärarlivet utan en stunds fortbidlning då och då? Jo, tomt och innehållslöst....det är då säkert.

Jag kom nyss hem efter en mycket berikande och inspirerande läroboksträff innehållande tips om hur man jobbar med klassiker, genre-diskussioner och övningar som man direkt kan göra med eleverna. Åh, jag är så sugen att prova detta   

Fast....det bästa med denna träff är nog att jag fått bekräftelse på att mina ideér och tankar om hur man kan jobba med svenska. Det är så skönt att se och höra att det sätt som mina kollegor och jag diskuterat fram är bra. Just det, riktigt bra!

Vi övade oss på krönikeskrivande, min favvostil.....lite så här som i bloggen....alltså, ta nåt aktuellt ämne som du funderar över, skriv ur ditt perspektiv, twista det lite och fortsätt med dina tankar...

Min text behandlade sportkommentatorer som pre-rapporterar, direkt-rapporterar och post-rapporterar varenda j-la hockeymatch timme ut och timme in....ja, ni minns kanske gårdagens blogginlägg....Jag fattar inte hur de orkar älta så oändligt mycket.

"Tom-tuggande" skulle man kunna beskriva det som.

För stunden kan man se ett bra exempel på det, i Skellefteå ishall har brandlarmet gått och tusentals människor måste evakuseras och så. I väntan på nedsläpp ska reportrarna prata om ingenting och ingenting och så vidare....det är en konst det, eller hur?

Vad mer att reflektera över idag?

Skitväder

Gråsvart blötsnö

Snart stora mello-festivalen

maken på väg hem från Baskien

stegräknartävlingen på jobbet går vidare

tvätthögen den bara växer och jag stoppar huvudet i sanden....

Jas Gripenplanen har ingen bränsle

kommunalrådet har inte skämt ut sig alls denna vecka

stora flickan verkar köpa hus nu

lilla flickan verkar krama en britt

sonen ordnar ny teknik till mor

...det var väl allt....

Puh, nu trampar Kenzo runt och det är dags för 5000 nya färska steg innan sängen väntar

Mortuta

I dagens tidning, och gårdagens och förra veckans och senaste månadens har det skrivits väldigt mycket om ishockey. Det är slutspelsdags och därför ska det mjölkas ut så mycket perioder, närkamper, målchanser och matcher som det bara går. Det är nån match varannan dag och man kör formligen livet ur spelarna.

Det är ju inte så att denna månad är deras enda hockeymånad på året, nädå det har varit en lång säsong som är på väg mot mål.

Nåja, då nu dessa matcher rapporteras i radio och tv så är det grundliga analyser av spelarna och vad de gör och inte gör där ute på planen. Det kan handla om hur tuffa eller veka de är i närkamper eller om hur intelligenta speluppläggare de är .....eller bara hur himla bra de är på att "åka skitfort på grillorna och sen skjuta järnet mot målvakten"...

Om det då går fel på nåt vis, alltså att man förlorar, vilket i sig inte är nåt konstigt då ett lag som regel förväntas bli vinnare också. Vad händer då? Jo, då börjar man diskutera vad tränaren gjort för fel och i förlängningen om detta med förluster klagar man att det är dennes fel. Mäh....han är ju inte den som är på isen och åker runt och viftar med klubban och försöker få in puckeländet....varför ska han då bli syndabocken direkt det blir förlust?

Journalister har en besynnerlig förmåga att göra den analysen och sen sticka micken under näsan på en snorig och dödstrött spelare som ska svara på vad som gick fel. Den svarar oftast då nåt kryptiskt som ska vara för de insatta för att göra journalisten nöjd.....istället kanske han ville svara "men herregud, vi gjorde allt vi kunde men dom andra var just idag bättre och gjorde fler mål" och få gå därifrån.

Det överanalyseras inom idrotten så in i norden. Psykologiseras och teoretiseras så att det ibland blir nåt helt annat är vad som det var tänkt från början. Jag tycker att journalisterna är den stor del i detta, de skulle kunna hjälpa till med att hålla ner detta i en mindre hysterisk nivå.

För övrigt så förlorade Skellefteå igår, det är hockeyfeber i vårt län och mina arbetskamrater kan ägna många fikadiskussioner om detta. Jag gäspar då lite lätt och ägnar mig åt annat....

Oj, oj...nu är klockan mycket och jag ska hinna massor innan stegräknaren och jag går på jobbet....

hörs i morgon, då kanske jag funderat på nåt annat stort eller smått....

mortuta

Första dagen som tjänsteresaänka! Under dagen på jobbet så hann jag i tanken planera en mängd som skulle göras under kvällen.

Tvätta lite, läsa lite, jobba en massa, träna en stund var väl ett axplock som skrevs in i agendan.

Vad hände?

Jo, jag somnade på soffan vid halvsjutiden och vaknade för en liten stund sedan (20.30-tiden)!!! Vilken flopp!

Mobilen har ringt och jag har inte hört, hunden har förmodligen velat gå ut en längre stund nu.

Märkligt

På nåt vis så inbillar jag mig att kropp och själ kanske var i behov av detta och därför så deppar jag inte för "spilld tid". Det kommer ny tid så att jag får allt som borde göras gjort....

Maken har begett sig till Baskien, provinsen mellan Spanien och Frankrike. Ska bli spännande att höra honom berätta om sina upplevelser men också vilket språk han kunde göra sig förstådd på. Baskiska är ju inte världens enklaste språk och det är ett stolt folkslag som inte gärna bjuder in nån på grannspråken direkt.

För ca 20 år sedan hade jag förmånen att vara där, i körsammanhang och det var så intressant. Jag minns mycket tydligt gruppen av kvinnor som stod där, utanför konserthallen. De stod där i tysthet med stora skyltar i händerna, skyltar som visade de söner som försvunnit och som förmodligen kidnappats av separatiströrelsen ETA. Det var oerhört starkt att se dessa kvinnor som bara stod där. De sa inget utan höll bara i skyltarna och visade oss från ett tämligen ovetande land något obeskrivligt. Tänk att inte veta var en son/man tagit vägen? Glömmer det inte....

Ett annat ofräglömligt minne från den resan var att jag lyckades med konststycket att bli förgiftad av grundvattnet. Drack lite, lite vatten från kranen och se....det skulle jag inte gjort. Blev så fruktansvärt sjuk så att jag fick ligga kvar på hotellet i flera dagar då resten av kören åkte hem, bevakad och ompysslad av några frivilliga som fått i uppdrag att följa mig hem via försäkringsbolagets försorg. Fullständigt utslagen och starkt medicinerad ägnade jag några extra dygn i Baskien....lite luddigt i huvudet med så många Citodon.... 

Resan slutade rätt bra, efter att jag rest via Bilbao, London, Stockholm och hem och skjutsats i rullstol och undersökts en vända på sjukhus i Sverige. 

Körtävlingen då? Hur det gick? Ja, vi blev nog två-trea kanske...minns faktiskt inte riktigt.

Så går det nog inte för maken, hoppas han har det bra.

Jag får lägga upp en ny plan för imorgonkväll och hoppas på att det blir nåt gjort. Eller...nä, då ska jag ju sjunga HELA kvällen och det är då mycket roligare än både städning och jobb....

nu tar jag en kopp te och sen får hunden en liten sväng.

mortuta

Söndagens finaste tulpaner, något ovanliga men ändå fina. Umeå visar idag upp töväder, slask, plusgrader och allmänt "blä-väder".....men vad gör det. Hundeländet står där ändå vid ytterdörren och verkar ha stora planer för dagens första promenad.

Kanske tänker han sig en springa-som-en-galning-i-skogen-tur där vi får gå på skoterspåret och pulsa litegrann. En sån tur innebär också att han ger sig iväg lite längre ifrån oss och känner mer frihet, inbillar jag mig i alla fall.

Eller är det så att han står där och planerar för en cykeltur tro? En tur med maken som kör som en tok (utan hjälm och inga dubbdäck...hemska människa) minst en mil.

Nja, kära setterkompisen....såhär på förmiddagen blir det en stilla promenad i koppel och allt det andra trevliga får vänta till eftermiddagen.

Att bjuda gäster på sånt man aldrig tilltagat förut kan vara ett vågspel. Vi bestämde oss att chansa "all the way" igår då vi skulle ha middagsgäster. Allt ifrån fördrinken till efterrätten var nytt även för oss.

Bra idé? Nja, till största delen lyckades vi bjuda på mycket god mat....men när det kom till desserten så sprack det....men det insåg vi som tur var redan några timmar innan gästerna kom. En chokladmousse-grej som tyvärr blev som en hård och torr klump som inte ens föll ur skålen om jag så vände den upponer gör ingen middagsgäst lycklig. Det var bara att ränna iväg på Ica och handla lite nya grejer till nåt som vi ätit förut, med speedfart röra ihop nåt och hoppas att det skulle stelna i tid, vilket skedde och alla åt med göd aptit... Men, vi ställde fram en skål med torra-röran också ifall nån ville prova. Ingen ville!

Middagen med våra vänner Göran och Lena blev trots detta väldigt trevlig. Pratade om stort och smått och avslutade med några parti kortspel på nattkröken.

"Fatta, fyrtal i given! Det kan ju inte vara möjligt!", det var det sista maken sa innan han somnade och bland det första då han vaknade....tilläggas bör nog att det inte var han som fick det och därför antydde han nåt om fusk ;)

Jaja, vi ska fortsätta kortspelandet en annan kväll.

Då är det då min tur att vinna.

Ha det så gott alla ute i världen

Mortuta

Regn i luften och dålig sikt, jäklig skön soffa och gott fika i skåpet!

Det var förutsättningarna för mig inför dagens motionstur, eller rättare sagt mina motståndare i andra ringhörnan. Tunga motspelare, eller hur? 

Vad hände då? Jojo, jag snörde på mig löpskorna och for iväg på 4,5 km gå-spring, för det är ju det bästa namnet för den sport jag ägnar mig åt. Alltså, jag vann över allt som sa att jag kunde/skulle/borde låta bli....och nu är jag hemma igen och känner mig väldigt nöjd!

Tänk om man kände sig såhär hejdlöst nöjd varje gång man gjort något som är gott för kroppen eller själen. Vilken härlig känsla i kroppen man skulle ha mest hela tiden.

En ljuvlig nöjdhet sprider sig i kroppen då man....

- ätit en bit god choklad

- löst ett skitsvårt korsord

- åkt utför den svarta pisten

- betalat alla stora räkningar och ändå har lite kvar

- kramat sin älskling extra mycket

- sagt till sina barn att dom är bäst och viktigast i ens liv

- lagat en god middag åt nån som vill äta

- hjälpt en granne med en klurighet

Tänk vad mycket gladare vi skulle vara mest hela tiden....eller skulle man inte orka gå runt och känna efter jämt och ständigt?

Hm, tål att klura på.

Idag är det deklamerat Stora Tvättdagen i vårt hem. Detta innebär att man redan några dagar innan börjar skönja högar lite här och där av saker som på nåt vi ska in i tvättstugan, hunden får av en händelse så många fler mjuka bäddar att prova in och testsova på och vi schasar och skakar bort grus och hår lite överallt.

Det är sängkläder, handdukar och skid och sportkläder i en enda röra i hallen just nu....tvättmaskin och torktumlare går på högvarv och nånstans mitt i detta kaos inser någon av oss att det kanske inte går att låta det bara ligga till allmän beskådan...tills det är klart....Vi ska ha gäster ikväll!!!

Snacka om att "Einstein med vänner" är igång, det är ju då bara att sätta igång med dammsugningen också! Och bädda-rent-jobbet också!!! Och snygga-till-fixet också!!!

Inte underligt att jag gav mig ut på en löptur!

Mortuta

Idag har det varit studiedag på jobbet. Vi har diskuterat och analyserat skolans resultat de senaste fem åren och hur vi ska förbättra dem. Faktum är att vi inte ligger så bra till i kommunen och då slår det snabbt tillbaka i konkurrensen och det blir för många elever (läs föräldrar) som väljer andra skolor.

Det har varit mycket intressant och lärorikt och diskussionerna har gått mellan "ordning och reda" till " mer storföreläsningar i matte" och sen allt däremellan. Men som en litet skavsår finns alltid ordet ekonomi som ett orosmål. Vi får ju inte mer pengar eller resurser....fast det kanske inte behövs heller. Man får väl lära sig att förändra....tänka nytt.....omdisponera....

Vilket himla tur att jag tycker om mitt jobb och älskar dessa ungar och att läsa, berätta och inspirera dem.

Fick jäkta hem för att ta på glitterkläder och dito smink och bege mig till sjungningen på revisionsbyrån. Det blev lyckat, vi sjöng våra filmlåtar omgivna av galaklädda festmänniskor som bara väntade på att få parta natten lång. Kul! Tack Carola för att du ordnade detta för oss.

Hemma igen, älsklingsmaken hade ordnat god middag med tända ljus och allt. Fjällröding på menyn. Suck, det var gott! Nu myser vi i soffan med lite tv-tittande och det är ju ingen avancerad gissning att vi somnar rätt snabbt. Vilken tur att det är en fri lördag imorgon....

Ska ordna en god middag imorgon för våra vänner Göran o Lena....

Tänk, halva nöjet med att ha gäster är att tänka ut menyn och att laga maten. Hm, ska de få sparris eller carpaccio till förrätt.....tunga frågor, eller hur?

Aprilskämten då? blev det nåt? snälla berätta.....

mortuta