Hm, märkligt.

Ena stunden är det grå och läskiga moln som drar över himlen...snön hänger bokstavligt i jämnhöjd med mösskanten och man vill bara gömma sig. Nästa stund är det sol, töväder och vårkänslor som hoppar hage i hjärtat. För att sen åtföljas av -10 och isvindar igen.

Förnuftet och erfarenheten säger såklart att mars ska innehålla vinter men längtan till finväder är stor. Dessutom är det som om vi kollektivt glömmer (läs förtränger) att varje vårvinter har ungefär samma vädermönster och att det innebär en rejäl gottochblandat-påse av snö/regn/värme/kyla. 

I lilla Kaprun var påskfixandet i full gång. Påskris och fjäderpiffande runt varje husknut med självaktning och dessutom en hel del färgglatt papperspynt i träd och buskar. Annorlunda och fint för våra ovana ögon, vi som tämligen nyss blivit vana med utomhuspåskris i blandade färger. Inställningen till påskpynt är i familjen rätt modest så....de två, tre riktigt speciellt utvalda kycklingarna som hushållet äger får vänta nån dag till innan det är dags för entré. Då med en framträdande position på köksbordet...för att överhuvudtaget märkas.

Fast, faktum är att det enda som shoppades hem under denna resa var en 5 cm liten påskhare i ljuvligaste Beatrix Potter-stil. Otippat köp men väldigt fin. Maken höjde lite lätt på ögonbrynen då inköpet förevisades " när och var ska vi ha den där tro?" glädjedödare där...

  Många pensionat och gästhus har dekorationer på väggarna, förmodligen för att förstärka det namn som man tagit. Lite charmigt i lagom mängd. Vi bodde granne med bland annatTvillinghuset, Hästhuset och så var det visst nåt som hette Antikhuset också....

minns inte/törs inte ge mig på de tyska namnen och stavningen, tror att det skulle förvirra den tysk-kunnige mer än att ge information.

Om man nu skulle tillämpa detta här hemma, vilket namn passar för oss?

FruKatts-palats med en väggmålning föreställande kattmadamen ilsket blängande? Njae..inte så inbjudande, möjligtvis bättre om syftet är att jaga oönskade gäster på porten. 

Villa Villerkulla 2.0 med stora porträtt av husfolket i maskeradmundering? Well, well...det händer nu och då att vi skojar till det med tokiga utstyrslar men knappast dugligt som väggmålning. 

Softa stället med en akvarellmålning föreställande familjen i badtunnan i jätteformat på garageväggen? Låter utmärkt!

Ja, vi får väl ta och grunna på detta ett tag och sen förhandla med nån österrikisk väggkonstnär som vill tjäna en extra hacka. 

För satt återknyta till inledningen avslutar jag med några rara små vårtecken som kämpar för sin överlevnad i snålblåsten. Videkiss-tiden är på gång, var så säker.

Nu väntar många promenader med kamerakompisen som bästa sällskap, väntar bara på att polaren ska få komma hem från sin service. Då rackarns blir det fototurer i minut och parti, var så säker.

  Alltså, är det nån fler än jag som får lite märkliga vibbar av en sån här skylt? Eller är jag bara påverkad av det man läser om pedofiler....Inbillar mig nästan att konstruktören av skylten gjort kroppsspråket hos barnet lite avvaktande, som om den inte riktigt vill gå med? 

Nä, nu får jag skärpa mig....sådetså!!!

Tackohej

Mortuta