Det är påsklov och jag har fortfarande möjlighet att ta del av ledigheten, åtminstone några dagar. Försöker kombinera mina administrativa arbetsvillkor men ändå ha kvar en gnutta lärare, alltså smyga mig in i ett annat arbetsätt. Detta resulterar detta påsklov i två dagars arbete och två dagars lov. Vilken tur att jag då valt en solig dag som ledig.....eller nu är det ju så att alla andra dagar också varit soliga och ljuvliga. Vilken tur!

Förkylningen knackar på axeln, svullen hals och sånt.....skit. Men så länge det inte är feberläge så trampar jag på som vanligt, det enda som absolut inte fungerar är rösten. Ljudet kommer och går, är inte att lita på. Så det är väl bara att vara tyst då....

Ambitionerna under några lediga dagar då? Det man planerat och tänkt?

Tja...min lista är för en gångs skull kort...rent av sparsmakad. Genomgående trevliga saker... Sy de där kuddarna som kommer att bli så fina i soffan, läsa den där boken som måste lämnas tillbaka till bibblan snart... Lika fullt är det inte så lätt att få det gjort. Det är så lätt att "bara göra nåt annat en liten stund, vila liten kvart, kisa mot solen en extra minut...".

Verkligheten är inte sämre än planeringstillvaron, absolut inte...men kuddfodralen är ju kvar och boken förblir ju oläst....

  Många bloggar innehåller matbilder, recept och mer eller mindre ingående beskrivningar av matintag. Så även FB-uppdateringar och Instagram. Under rätt lång tid har det visats överallt vad man äter, med mer eller mindre inspirerande bilder. Man kan ju fråga sig varför. 

För fem år sedan hade nog inte ens den mest matintresserade tänkt tanken, på nåt vis var det lite för personligt att visa vad man äter. Skylta med sina vanor...

Men...nu ska vi ju påminna oss om att vi sällan ser blodpudding, fabriksgjorda fiskpinnar eller burkköttsoppa som vi ser på Instagram...eller?

Nej, det är den ena tjusiga monteringen av kött,sås-och-potatis efter den andra...

Nåja, för att stilla alla nyfikna...de som gått och grunnat på vad Mortuta äter...bjuder jag på några bilder från en god middag härförleden.

Men se det som en engångsföreteelse..hi,hi.

Räkcocktail, lammstek och en massa annat gott. Vi åt så "magen stod i fyrkant"..på finaste porslinet....för övrigt är det synd och skam att jag sällan eller aldrig använder de där fina tallrikarna, nöter istället på det slitna vardagsporslinet dag ut och dag in. Tänk, om man skulle räkna ut timtidsanvändningen på tjusighets-porslinet som som regel finns hos de flesta familjer jämfört med nyttjandet av det kanstötta billiga....vilken skillnad på siffror det skulle bli. 

Man kan ju undra varför?

Det får bli ändring på det. 

Nåja, nu är det dags för varmt te kryddat med ingefära, honung och allt annat som hjälper. Har gott hopp om att alla elaka snuvor som "står på min bro, knackar på dörren och vill bo hos oss" jagas på flykten igen...

Avslutar med några ljuvliga bilder från en solig promenad hunden och jag hade på isen för några dagar sedan.

Mortuta

Påsk

Så var den här supersoliga, superlediga och supersköna påskhelgen över. Dagar fyllda med....inte nåt speciellt. Det är det som är själva poängen med hela denna ledighet, enligt mitt sätt att se det...

Jämfört med julen så är det en väldigt chose-fri helg. Tro inte att jag inte gillar julen med alla sina traditionstyngda procedurer....jag fullkomligt älskar jul och pyssel och allt med vår familjs egna traditioner med också allt man bär mer sig från tidigare.

   Påsken är något helt annat för mig. Ingen speciella seder som ska genomföras. Till och med påskpyntet är nåt som är sparsmakat i vårt hem. Hittade våra två tuppar och fyra-fem dunkvistar i botten på en påse i förrådet, det gick sanbbt att piffa i hemmet. Solen och tulpanerna gjorde sitt så då var det klart.

Det är istället snö och sol (förhoppningsvis alltså...), skidturer på isen, långpromenader och sen bara ett stort lugn. Sova i soffan, sova i solen, småprat eller kanske självvald ensamtur i skogen eller på isen....Vi har turen att ha allt sådant bara fem minuter bort från vårt hem och kanske det är en orsak till mitt avslappnade förhållande till vinters största stughelg. 

Vad har vi pysslat med då?

Good Friday...alltså långfredagen, blev en god och pratig middag med goda vänner. Då vi träffs blir det mycket s.k uppdateringsprat. Dvs. hur vi/barnen/gemensamma bekanta har det och sen övergår det till andra viktiga samtalsämnen.

Sen blev det en ljuvlig skidfärd ut på Skäret. Åh, så underbart. 

  Våfflor till alla mot husväggen. Mer skidfärd, kisa mot solen och dra upp huvan för vinden. Det var så härligt och vackert så vi satt tillslut alldeles tysta, orkade knappt prata med varandra...

God middag och nåt spel....sen tog orken slut vid tiotiden. Och precis som så många gånger tidigare sov vi alla inom kort. Skönt!

    Man kan ju fundera över vilket som smakar bäst, "findukat mat" eller "utevåfflorna"? Jag vet med säkerhet vad Kenzo svarar i alla fall...Vov-våfflor. 

  För övrigt har vår kära fyrbenta kamrat sprungit "mil efter mil efter mil" på isen, ja, åtminstone känns det så. Han har bara slängt sig ner på golvet då vi kommit in, knappt reagerat på mat/fikaskrammel...och det är ovanligt. Ja,det lär ju gå över. Hungerklockan i honom klämtar snart.

Nu är kvällen här. Med hjälp av den kvinnliga simultanförmågan har jag bevakat både slutspelshockey (Skellefteå AIK), slutspelsinnebandy (IBK Dalen) och allsvensk fotbollspremiär (AIK). Datorn, plattan och teven fick jobba hårt och mina ögon gick i kors. Vi sportnördar har det tufft ibland. Hoppsan, där utnämnde jag mig visst till något nytt...Ja, lite nörd är jag nog ibland. Ska givetvis fortsätta följa matcherna i veckan. Ska du? 

Ny vecka och nya tag!

  Mortuta

Kort dag idag, solsken och en längtan till påsklov och massor av friskluft. Jag skyndade mig hem från jobbet medan solen ännu värmde i ryggen. För övrigt min första cykeldag för våren, håret fladdrar i vinden...peppad till max för en bra eftermiddag. Maken hade redan ringt och meddelat att han gett sig ut på en långtur över isen med hunden och skate-skidorna. 

Svängde i på gården och fann till min förvåning en totalt utmattad jycke som mottagningskommité. Snabb kontakt med maken gav informationen att nån av de två ( kan vara hunden.....?) hade lite mer fart i skogen och mer bråttom hem...Kenzo var liiite före sin förare, kan man säga.Nåja....det var en glad jycke med lång flåsig tunga tog emot mig på förstukvisten. 

Hm ,av nån anledning var Kenzo inte lika intresserad av min utesväng som han brukar...håller han på att tackla av eller? Njae, knappast....är möjligtvis mer bekväm.

Solglasögonen kom på och jag fick också njuta av skärtorsdagen. Härligt.

Det enda som saknas är faktiskt påskkärringarna....inte en enda i sikte så här långt...och vi som laddat med godis...för en gång skull.

Lite matpysselkväll och påskplanering fyllde den tidiga kvällen. Tända ljus, bra musik i högtalarna och avslappnade familjemedlemmar.

  Skrattade gott åt vårt parallellrace med Ipads....en med dagstidningen och en med recepten. Gissa vem som gjorde vad? Tekniken gör stora kliv in i vårt vardagsliv, det är då en sak som är säker.

  Nåja, ett glas champagne och ett trevligt middagssamtal kunde kompensera enskildheten vid plattorna...Känslan av helg har varit massiv idag så fredagsmyset är denna vecka förflyttat till torsdag.

Städlångfredagen kommer som sagt ändå imorgon. 

Avslutar med en ljuvlig bild på vår kära underbara familj. Andra familjer kanske går till fotografen och tar fina, uppklädda bilder.....Vi tar en skidbild istället!

Puss på er alla i familjen!!

Mortuta

För några dagar sen läste jag UnderbaraClaras blogginlägg om att sömn är ett underskattat nöje. Tänk så sant det är!
Vilket nöje det är att krypa ner i sin säng nånstans vid niotiden kanske....kura en stund och sen bara sova. Eller somna i soffan då man egentligen hade tänkt se nåt viktigt/roligt/intressant och sen vakna en-två timmar senare...med prydnadskudderandig kind och inse att det var det bästa man kunnat göra. Åh, suck....underskattat.
Jag inbillar mig att det faktiskt har lite med ålder/visdom/erfarenhet (välj själv rätt alternativ) då man kan välja bort nattsudd mot några extra dunbolsterstimmar. I yngre år var det nästan ett form av nederlag om man inte partade till minst tre-fyra på morgonen och det var svårt att gå hem för man kunde ju missa nåt kul, eller hur? Been there...done that!
Man behöver ju inte se nåt skräp på teve bara för att vänta på att klockan ska bli sådär lagom "gå och lägga sig"-tid utan det är ju bara att SOVA om man vill!!
Nu kan jag ju faktiskt vara nattugglan...ni vet den man får vinka adjö till samtidigt som festarrangören stoppar musiken och tänder lysrören....men lika ofta den som kippar med ögonen och är nöjd tidigt på kvällen. Inget är sämre än det andra.
Jaja...mina barn kommer förmodligen läsa detta och hävda att det mest är det sistnämnda....njae, tur de inte är med överallt :)

Vad finns det mer under kategorin Underskattade Nöjen?

Handdiska istället för att köra igång diskmaskinen? Tänk vilken filosofisk stund det kan vara då man står där vid diskhon och gnuggar runt, runt med diskborsten, putsar kanske på de fina glas och de sköra tallrikarna...lite för varmt vatten och massor av lödder. Många s.k världsproblem är lösta över en skitig disk...
Mmmm....kan det vara så att detta är mera nöje om man har en diskmaskin och inte tvingas till detta?

Strykning. Ja, jag menar faktiskt det. Det är stillsamt, lite smått varmt och så blir det så himla fint. Man kan lyssna på radio, se på teve eller kanske rent av...om vädret tillåter...stå ute i solen. Underskattat är ordet...

Vad tycker du är underskattat?

--------------------------------------------------------------------

Vad mera idag?

Askonsdag.
Inget speciellt alltså.
Möjligtvis är det så att vi nu närmar oss, maken och jag med stormsteg vår allra äldsta påsktradition. Nämligen STORSTÄDNING på långfredag. Numera är det två hyfsat engagerade städare som utför detta...annat var det då tre kids också fanns i hushållet. Dagen föregicks av en hel del pepp och en viss del muta för att vi skulle ro iland projektet.
Betydligt enklare nu...men kanske inte roligare.
Dags alltså för röjning så att det inte virvlar damm, katt- och hundhår överallt och så att våra vänner som kommer på middag under kvällen inte behöver plocka undan tidningar och annat jox för att göra sig hemmastadda. Alltså behövligt!

Skriv nåt kul du som läser....

Mortuta

Nu är vår härliga skidvecka över. Skidorna är återlämnade, liftkorten funkar inte mer och musklerna bränner.
Det har varit helt sanslöst bra. En av de viktigaste mätvärdena på en bra skidresa är snömängd/kvalité.
Kan nog säga att vi haft "best snow ever"....kallsnö, nysnö och bra pistat.
Blå, röda och svarta backar. Jodå, till sist gav jag mig iväg utför tokbranta pister....bara en lite större vurpa med försumbart blodvite.
Nu sitter alla hopknölade i soffan framför dator-streaming av Vm-kval i fotboll. Eftersom familjen består av både irländare och svenskar är det mer spännande än nånsin. Vadslagning på hög nivå.

Imorgon går planet hem igen och vardagen står på farstubron och väntar. Planeringen för nästa skidresa är i full gång.


Mortuta

Har egentligen inte så mycket att berätta. Vi åker skidor hela dagarna, äter god mat och sover "som grisar" strax efter nio. Uppe igen vid sex-sju för morgonpromenad, stor frukost och sen är det på med blyskorna igen och ut i backen. Helt ljuvligt alltså.

Solen har haft vänlighet att återkomma efter den där 30cm-nysnödagen och det är pistat som salsgolv.

Kals am Grossglockner är för övrigt en riktig byhåla, det bor nog knappt mer än 200 här...på riktigt alltså. Definitivt inget uteliv....en mataffär, bankomat, några skiduthyrningar och en och annan restaurang.
Trähus i flera våningar med fönsterluckor där man bara väntar på att nån ska sticka ut skallen och joddla lite glatt.

En av alla fördelar med dessa storafamiljengörskidresor är att man inte behöver laga mat varje dag. Man har sin dag då det förväntas full service i köket...men sen, då kan man bara njuta. Det gör jag nu!

Nu är det visst dags för kvällens matöverraskning....
Joddaladihoo

Vi ses
Mortuta

Här är vi nu. Hela den tokiga familjen. Snön fullkomligt vräker ner och varje normal mänska skulle inte ens fundera på att sticka ut näsan....men inte vi. På med alla paltor vi har, heltäckande glasögon och sjalar och upp i kabinen. Det kanske inte varit det ultimata skitväder men vi har åkt hit och dit, upp och ner i skidsystemen. Avrundade med lite gluwein innan vi krånglade in alla i skidbussen för hemfärd. Trötta, blöta men nöjda!!

Nu är det bastu, vilostund, matlagning och kanske lite spel och tävlingar.

Dagens hjältar är våra kära irländare. Den ene åker efter några timmars träning med full fart i lättare backar numera...en skidtalang alltså. Den andre med en veckas mer erfarenhet åkte som skjuten ur en kanon utför svåra och snöiga röda backar. Skickligt eller dumdristigt? Well, you'll never know.

Imorgon hoppas vi på sol!

Mortuta

Nu längtar jag till.......

-att solen ska värma mig då jag är ute på promenad. Imorse var det -15 då jag gick till jobbet . Soligt som tusan men svinkallt, det kändes som om solen inte nådde ända fram till mig.

-att väskorna ska vara packade med kläder och saker som passar för skidåkning (Just nu ligger ALLT i en hög på sängen och har så gjort sen i måndags. Jag trodde på nåt vis att tiden skulle finnas för att fixa och trixa...men icke det, alla kvällar har varit fyllda av annat. Sång och soffsömn till exempel.                                              Men nu måste jag få ner allt, NU!

-att krama om döttrarna...och pojkvännerna...och förstås alla de andra i vår skidresecirkus. 

Detta är ju också ett sätt att få träffa dem utan att nån av parterna ska behöva resa ända längst norrut respektive längst söderut i Europa. Vi möts på mitten, typ.

-att stå på en alptopp, startklar för ett lååångt åk. Ha,ha..förväntningarna är rätt högt ställda vad gäller snömängd och soltimmar. De andra åren vi åkt iväg såhär har vi haft otroligt tur med allt sånt. Klarblått, perfekt pistat och allt sånt.

Men det är klart, det kommer att gå bra även om det blir mer normalmulet och halvslabbigt pistat. Det är bara att gilla läget och go for it. Huvudsaken att vi får åka skidor.

Vad längtar du till?

Mortuta