Dag 17 och 18

Konsertdagar

Hinner och orkar baske mig inte sköta mitt blogguppdrag. Sjunger och sover...vi ses på måndag igen

Mortuta

Dag 16

Då maken....och en trehundra andra på byn vallfärdade till fredagsnöjet match...och en stor del andra människor bänkade sig framför Idol så valde jag nåt helt annat.

Finpustningskväll inför helgen stora julshower. 

Härligt vänlig väldig kvinnokraft är väl en rätt okej beskrivning av stämningen i rummet då vi samlades.

Alla får lite massage innan vi kör igång, det är så skönt att starta med att få ge och ta emot. Sen upp på podiet och köra...

Daniel Lindström och pianisten Joakim Holgersson var också på plats.

De verkade lika nöjda som vi med kvällen. 

..och så lite avslutande rep med Five som ska köra till Daniels egna låtar. 

Så, då är väl bara för er att gå iväg och köpa biljetter. 

Bara det faktum att ni får se 60 par lösögonfransar vifta i strålkastarskenet...kan ju nästan betraktas som obetalbart.

¤¤¤¤¤

Stormen Sven verkar vara namnet för dagen. Här i norr har vi bara en rätt ordinär snöstorm, såna där som vi har nu och då under vintertid. Värre verkar det vara i mellan och sydsverige...oj,oj...vill inte byta.

Ja, det går väl inte att undvika att skriva något om Nelson Mandela som avled igår, 95 år gammal. En storhet har gått ur tiden. Det är nog svårt att mäta hur stor betydelse han haft för Sydafrika. Vila i frid gamle man!

Mortuta

Dag 15

En varm brasa och ett gäng tända ljus ramar in torsdagskvällen. Ute har det faktiskt krupit ner till -12 och det är en skön vinterkväll. Dags för mys alltså.

I huset har vi dock en som vinner alla eventuella mysa-framför-brasan-tävlingar. Nån som alltid är först att sätta sig på pallen vid elden, sjunka ner lite och känna in lugnet, snabb som attan med att få i sig mat så att ingen annan tar bästa kakelugnspositionen.

Vem?

Men såklart.

      FruKatt såklart....

Huset okrönta slappardrottning. Utan konkurrens. Totalt avslappnad i brasvärmen.

Ibland önskar jag att man skulle ha nåt som liknar kattens totalt avslappnade inställning och förmåga till att njuta av vilan. Att inte bry sig om omvärlden....om man inte vill förstås. För det är ju ett faktum att FruKatt är på hugget om något intressant skulle hända, mat eller nåt.

¤¤¤¤¤¤

För varje dag poppar fler och fler julfigurer fram runt om i huset, känns nästan som om de dyker upp på eget initiativ och hittar sina bästa platser i skydd av nattmörkret.  Kan nästan se det framför mig, hur de kryper upp ur sina lådor och så tassar de runt då vi sover. Men inte alla på en gång...

Tomtarna får vänta lite till, först ska de vingbeprydda gänget komma.

Änglar i olika stilar och material har alltså fått ta plats på kakelugnen. De fann sig väl till rätta jämte de illröda glasänglakusinerna som på nåt vis flaxat in, de små rackarna. Stolta står de där, hela gänget.

  ¤¤¤¤¤

Nu är det dags att bänka sig framför Uppdrag Granskning Special om Skolsnusket. Äckliga  bilder och rapporter har ju redan presentats....Det ska bli intressant att höra vad man säger. Många som tycker, elever-personal-föräldrar-städfirmor-politiker-tjänstemän och så den s.k vanliga allmänheten förstås.

Gissar att det blir en del rubriker imorgon om detta.

Mortuta

Dag 14

Varje dag samma mönster.

Med en lätt förströdd attityd går man igenom posthögen, reklam sorteras bort och de förmodat viktiga kuverten läggs fram för att tas om hand efter middagen. Samma rutin som alltid som de senaste 20-30 åren med den skillnaden att de numera är försvinnande få de där adresserade kuverten, det mesta av vikt sänds ju elektroniskt nu. 

Detta skulle ju då kunna innebära att man granskar de få man kan verkligen ta på-breven ordentligt. Phff....inte då. I alla fall inte just denna vecka.

Känns det som jag talar i gåtor? Kanske det.

Såhär kan det i alla fall gå.....

Snabb koll av posthögen igår, ett brev från sjukvården, kallelse, okej....inte helt oväntat. En ännu snabbare titt eller ögonkast, ja kanske rentav en s.k grisblink på när det skulle ske.

Imorgon (läs idag!) var det visst. Okej, accepteras.

Ilar iväg till sjukhuset, brottas med en trilskande parkeringsautomat och blir toksvettig av att springa/hasa över isig gård för att komma i tid. Väntar på min tur tillsammans med både Allers och Amelia i knät. Står sen då där i receptionen med min lilla knövliga kölapp och hör kvinnan bakom disken säga..." njae, vet du vad, jag hittar inte ditt namn här...". Va? försöker bestämt och kanske liite envist förklara att det ska jag visst vara och att jag fått en kallelse och att det är då konstigt att..... (samtidigt som mitt inre tänker vilka jädra klåpare de är som tappat bort/schabblat med besökslistan)...

Så långt in i situationen har jag fortfarande nån form av stolthet och tro på att jag har rätt och de ska nog ordna sig det här, men sen ber människan att få se min kallelse och då vänder allt på en femöring.

"  nämen, se....du är ju inte på rätt dag..."

Snabbt och med lite förorättad min tar jag min lapp igen och läser sen medans skammens rodnad stiger allt högre...

Jag har kommit dit på.... 

Fel år

Fel månad

Fel datum

...då klämmer jag till med Men jag är ju på rätt veckodag i alla fall

Ridå

Ja, så går det till att få en avdelning på sjukhuset att brista ut i skratt.

Vad gör man inte för medmänniskors glädje?

¤¤¤¤¤

Till detta skulle jag väl ha en del passande bilder och så men....historien talar nog för sig själv, eller hur?

Mortuta

...idétorkan.

Japp, så är det. Välkommen tomma hjärna.....Eller rättare sagt så har dagen varit helt sprängfylld med det levande livet så att det där tankestunderna inte alls fått ta plats. 

Mycket jobb, med andra ord upptagna tankar på skolans värld.

På tok för kort hundtur, alltså hann inte de där filosofiska funderingarna komma igång på riktigt.

Intensiv sista repetition inför konsert, och då finns det definitivt inte nåt utrymme för annat.

BruneBrorsan liggger lite lågt såna dagar och märker att tiden inte riktigt finns, han är nöjd med lite lek med en tugg-grej eller nåt. Kanske lite, lite klappar och krafs bakom öronen också.

Kattmadamen dissar mig totalt för tillfället och hänger mest i fönstren och spanar på vinterfåglarna som börjat gästa vårt fågelbord. Än en gång tacksam över lilla pinglan runt hennes hals, småfågellivräddarklockan.

Inte ens vårt hus inbjuder till några större utsvävningar. Det verkar som om de flesta i grannskapet satsat hårt på julbelysningar....förutom Mortutahushållet....det ser mer ut som en bunker....i jämförelse...

Det är rätt så mysigt att gå förbi det här huset, man blir glad och julstämningen liksom spritter i bena...eller så kan det varit ishalkan på trottoaren som fick mig att sprattla till.

Vet inte så noga.

Nå...har ni nu lyssnat på Voice Box? Den där superbra sånggruppen från Skellefteå som jag Julmusikfrossetipsade om igår. Gör det, du blir inte besviken.

Dags att fälla in årorna för dagen.

Ses imorgon, nya tag och nya möjligheter som man brukar säga....

Mortuta

Dag 11 nej det är visst 12 nu.....

Herregud, måste nästan räkna på fingrarna vilken dag i ordningen det är, vimsiga fia!!

Kinesiska statens rymdprogram skickade igår iväg en raket ( eller vad det nu heter...) med destination månen. Stor uppståndelse i media givetvis, kinesiska regeringen är mycket nöjd över att visa "musklerna" litegrann mot resten av världen genom att sända iväg den här mojängen.

Den ska nu speeda iväg rakt mot månen, landa där och sen sända ut....en KANINrobot som ska "dammsuga" upp allt av värde som kan bidra till att stilla deras forskares nyfikenhet om till exempel månens uppkomst.

Då jag hörde detta på nyheterna var det helt oundvikligt att få en inre syn. Tänk er en rymdraket landad på ett månlandskap, ni vet såna där kratrar och så...dörren öppnas och ut hoppar Lille Skutt...ullig och gullig. Han har en sån där austronatbubbla runt huvudet och på en liten kärra har han en söt liten dammsugare som han sen börjar fara runt med. Lite hit och dit...på känt kaninvis.

Gulligt va?

Nåja, det är nog inte riktigt så kineserna tänkt sig. Det är visst en alldeles vanlig rymdrobot som de råkar kalla kanin av nån anledning, så det är nog högteknologiskt så det förslår.

Men, månlandning och undersökande av okänd mark så att säga....har inte det redan varit? 1969 typ? Eller var det bara ett trix av amerikanarna, ni vet Area 51? Konspirationsteori och sånt? Hallå kineser, ni är liksom lite trea på pucken om nu avsikten är att vara först med detta.

Fast det är det naturligtvis inte, mycket har säkert förändrats på månen sen dess. 

Man får då verkligen hoppas att den där superspejsade kaningrejen hittar nåt nytt och spännande att skriva hem om. Vore ju synd om den kom hem till Peking och tömde ut dammsugarpåsen med bara det gamla vanliga; nåt tuggummipapper, en tygbit från en amerikansk flagga och en colaburk med en skvätt kvar i. Snopet....

¤¤¤¤

I eftermiddags var målet för dagens julsjungande Sveriges Radio. För att vara på den säkra sidan och inte riskera nån sen ankomst-inrusning begavjag mig iväg i tid. parkerade bilen och satte mig för att vänta på de andra. Väntade, hummade lite för mig själv, väntade, spanade....och började ana de berömda ugglorna i mossen..eller i parkeringsfickan i alla fall.

Ser mig omkring och upptäcker med skammens rodnad på kinderna att jag befinner mig på fel ställe. Sitter utanför tevehuset istället för radions lokalen, fel del av stan och med liiten marginal. Så typiskt mig att inte ta reda på exakt vad vi ska göra och var....

Nåväl, kom tid och deltog i sändningen med liv och lust.

Det är kul med allt detta promotande ( hm, mycket märkligt svensk/engelskt ord det där...men jag vet inte om marknadsförande är så mycket vackrare) inför årets julshower. 

¤¤¤¤¤

Kvällens JulFrossa....trumvirvel.....

   VoiceBox, så bra...så bra. Njuter så av detta....

Mortuta

Dag 11

Första söndagen i december...låter som en inledande fras i nåt kyrkligt, eller hur?
Och advent är ju verkligen nåt kyrkligt, inledningen av det nya kyrkoåret. Gott nytt kyrkoår till er som följer det mer än det vanliga kalenderåret. Måste erkänna att jag själv tillhör kalenderfolket, är inte alls speciellt uppdaterad på vad som händer/hände och när och varför....vad gäller kyrkan alltså.

Nåväl, idag är det ändå första advent och vi hade, tidigt tidigt i morse en väldigt mysig stund med tända ljus över huset, elden sprakande i kakelugnen och kaffe som start på dagen. Alldeles mörkt runt vårt kvarter och bara två extrem morgonpigga som sitter och myser.
Eller, nu ska vi ta det från början....
Hundeländet och Kattskrället satt på vakt vid ytterdörren före klockan sex. En som trummade på dörren och en som gnölade uppfordrande....vad har man då för val? Bara att kliva upp alltså. Tända ljusen, koka kaffet och "vädra" djuren.

----------------


En ny bekantskap, vad gäller schysst matställe knöts igår kväll. Lilla kvarterskrogen Kungsgatan 133 blev vårt val för lördagsmiddag och de gjorde oss verkligen inte besvikna. Ett pyttebord var ledigt för oss för....Många hade tänkt samma tanke så den lilla restaurangen var knökfylld, det var varmt och mysigt och maten var jättegod.

Gillar att det är litet och trångt, inte så flashigt, liten meny men gott och vällagad. Det blir fler besök, det kan jag garantera.

Resten av dagen har ägnats åt julsånger i minut och parti. Snowflakes i miniformat, alltså en 15-20 stycken har glatt folk i ett av stans gallerior. En gång i halvtimmen startade vi upp med glada leenden och väloljade röster och öste på med massor av sång. Tror att de flesta som stannade till ( ja, kanske också de som med något annat i sikte travade förbi) tyckte om vad de fick se och höra.
Vi fick möjlighet att göra ett sista reklamryck inför de två stora julshower vi gör nästa helg. Så kul det ska bli....

Träffar om någon timme en av körens duktiga kvartetter och ska försöka hjälpa till/coacha dem till ett superframträdande. Avslutar sen kvällen med att sjunga med den kvartett/kvintett jag ska uppträda med.

Full pott vad gäller musik under hela helgen.

Må så gott alla, vi ses imorrn då jag fortsätter min bloggande intensivperiod. Hoppas att ni får ut något av vad som skrivs, jag tycker i alla fall att det är rätt skoj....

Mortuta

Dag 10

Idag har det varit den stora Hop on Hop off-dagen, lördagen då jag och mina körvänner i Sångkraft beger oss ut på gator och torg, läs lokalbussar och sjunger skjortan av både oss själva och resenärerna.

Njae, så vilt går det kanske inte till då vi indelade i mindre grupper sjunger julsånger för umeborna. Vari består själva off och on-andet kanske nån undrar? Well, well....vi åker en bit med en linje, kliver av på ett lämpligt ställe och hoppar sen på den första bästa buss som kommer och leder oss vidare. Som en lite slumpartad sightseeingtur, typ. Så håller det på under en två-tre timmar. 

Eftersom det sällan, eller rättare sagt aldrig finns tid till att i förväg öva på dessa klämkäcka/vackra/vanliga/ovanliga julsånger så krävs det ett och annat övningsstopp innan man hoppar på nästa tur. Men som regel brukar alla stämmor sitta som en smäck innan dagsverket är avklarat. 

De allra flesta resenärerna denna lördag uppskattade vår sång, somliga av lite mer våghalsig karaktär sjöng med, många log och smyg-gungade i taktoch bara nån enstaka rynkade på nästan och muttrade nåt om att man inte hade betalat bussavgift för nåt sånt....Ja, ja...man får väl hoppas på att de startat dagen fel och så fick vi ta den smällen...

¤¤¤¤

Hann med en fotostund i den vackra järnvägstunneln med alla  Sara Lidman-citaten. Fascinerande. Det räcker nästan med att läsa citaten för att i sitt inre höra hennes karaktäristiska röst och dialekt.

Dagen avrundas med den årliga jubileumskonserten med storbandet Renhornen, detta är med Las Vegas-tema. Glittrigt och med fullt ös.

En riktigt bra dag alltså.

¤¤¤¤¤

Slutligen måste påpekas att vädergudarna varit på bätter-sidan då de gav oss lite snö under natten. Advent- och julstämning som ett brev på posten.

Mortuta